Lidenmark, I & Mäenranta, A. Patienters upplevelser av lungcancer - En littera¬turstudie. Examensarbete i omvårdnad 10 poäng. Malmö Högskola: Hälsa och samhälle, utbildningsområde omvårdnad, 2007. Lungcancer är ett hälsoproblem över hela världen. Syftet med litteraturstudien var att utifrån ett Patientperspektiv belysa patienters erfarenheter och upplevelser av att leva med lungcancer.

Fortfarande idag sätter ordet JV skräck i många utländska investerare på grund av GPAC och andra misslyckade JV i Kina . Kina tänker inte göra omvärlden några gratistjänster, utan vill dra nytta av de fördelar man har av den stora billiga arbetskraften. Kineserna är väl medvetna om sin potential och kommer inte att ingå JV som inte passar dem. Motiven för kineserna att ingå JV med utländska företag är i grund och botten bara steg i utvecklingen av bilindustrin. När de väl fått den kunskap de behöver för att kunna gå vidare själva kommer de nog inte att visa någon välvilja mot sina gamla partners.

Varje år skadas ca 120 personer i Sverige i akut ryggmärgsskada. Livssituationen blir förändrad i ett ögonblick och beroende på skadenivån i ryggmärgen blir förluster av funktioner olika omfattande för olika ryggmärgsskadade. Människan får en ny livssituation att förhålla sig till, kroppen själen och anden förändras och påverkas. Syftet är att beskriva människors upplevelser av sin förändrade livssituation efter en traumatisk ryggmärgsskada. För att belysa detta gjordes en litteraturstudie där kvalitativa artiklar granskades.

Introduktion: Regionalt cancercenter (RCC) har i samarbete med Sveriges kommuner och landsting (SKL) beslutat att varje patient med en cancerdiagnos ska bli tilldelad en kontaktsjuksköterska.Syfte: Att undersöka hur väl implementeringen av kontaktsjuksköterskan har fungerat inom den onkologiska vården på Akademiska sjukhuset i Uppsala samt om de kontaktsjuksköterskor som finns arbetar i enlighet med SKL:s definition.Metod: Kvalitativ metod med semi-strukturerade intervjuer av åtta patienter med olika cancerdiagnos.Huvudresultat: Fem av de åtta deltagarna blev tilldelade en kontaktsjuksköterska eller motsvarande när de fick sin diagnos, antingen i direkt samband med diagnosen eller i ett senare skede. Resultaten tyder på att de patienter som ingår i någon slags forskningsstudie upplever sig ha en kontaktsjuksköterska som underlättar för dem och även deras behandling. Patienter som inte ingår i läkemedelsstudier upplever inte att kontaktsjuksköterskan har arbetat enligt SKL:s definition.Slutsats: Forskningssjuksköterskor är den personalkategori som arbetar närmast definitionen av kontaktsjuksköterska. Brister gällande sjukvårdens tillgänglighet, förmåga att ge fullgod information samt att erbjuda anhöriga stöd har uppmärksammats. Ytterligare forskning måste utföras för att resultaten ska kunna bekräftas.  .

?Hur sjukvården är organiserad har betydelse för sjuksköterskans förutsättning för att utföra omvårdnadsarbetet. Ledarskap och arbetsmiljö är delar av vårdorganisationen som påverkar sjuksköterskans arbete. Syftet med studien var att beskriva vilka faktorer i organisationen som påverkar sjuksköterskans omvårdnadsarbete. Det genomfördes en litteraturstudie där 12 artiklar granskades och analyserades.

Bakgrund: Antalet klagomål till patientnämnden har ökat angående missnöje i vården, trots att investeringar har gjorts. Det kan grunda sig i att patienters behov inte tillgodoses vilket kan resultera i maktlöshet hos patienten. Utgångspunkten för en god vårdrelation är att tillmötesgå önskemål hos patienten. Litteraturöversiktens teoretiska referensram utgår från Travelbees teori, som beskriver att en god vårdrelation bör utvecklas för att patientens individuella omvårdnadsbehov ska kunna främjas. Syfte: Syftet var att belysa aspekter som skapar en god vårdrelation mellan sjuksköterska och patient ur ett Patientperspektiv. Metod: En litteraturöversikt har gjorts där elva kvalitativa artiklar inkluderats.

Bakgrund: Antalet klagomål till patientnämnden har ökat angående missnöje i vården, trots att investeringar har gjorts. Det kan grunda sig i att patienters behov inte tillgodoses vilket kan resultera i maktlöshet hos patienten. Utgångspunkten för en god vårdrelation är att tillmötesgå önskemål hos patienten. Litteraturöversiktens teoretiska referensram utgår från Travelbees teori, som beskriver att en god vårdrelation bör utvecklas för att patientens individuella omvårdnadsbehov ska kunna främjas. Syfte: Syftet var att belysa aspekter som skapar en god vårdrelation mellan sjuksköterska och patient ur ett Patientperspektiv. Metod: En litteraturöversikt har gjorts där elva kvalitativa artiklar inkluderats.

Sjuksköterskor spelar en central roll i patienters vård, följaktligen också i vården av HIV- och AIDS-patienter. Antalet HIV-smittade i världen uppskattas år 2007 till ca 40 miljoner människor. Syftet med studien var att beskriva sjuksköterskors erfarenheter av att vårda patienter med HIV/AIDS i västvärlden. Metoden för studien är en litteraturstudie som följer Polit och Becks åtta steg. Databassökning gjordes i databaserna CINAHL och Medline samt genom manuell sökning.

Syfte: Syftet med denna studie var att belysa bemötandets innebörd utifrån både patient och sjuksköterskeperspektiv. Metod: Studien genomfördes som en litteraturstudie där materialet inhämtades genom sökning av vetenskapliga artiklar i sökmotorn ELIN och i databaserna CINAHL, EBSCO och Elsevier. Artiklar som ansågs besvara studiens syfte och frågeställningar kvalitetsgranskades enligt modifierade granskningsmallar av Forsberg och Wengström (2003) och Willman, Stoltz och Bahtsevani (2006) och resultatet baserades på 11 stycken kvalitativa studiers samt en studie med mixed method. Resultatet: I analysen av artiklarna framkom olika faktorer som samtliga innefattade bemötandes innebörd. Dessa faktorer presenterades som fyra huvudteman: Vikten av att skapa en god vårdrelation mellan sjuksköterska och patient, Vårdrelation ur ett Patientperspektiv, Vårdrelation ur ett sjuksköterskeperspektiv och Kommunikation mellan sjuksköterska och patient.

 AbstraktReumatid Artrit (RA) är en kronisk inflammatorisk systemsjukdom som kan ha ett mycket varierat förlopp. Livssituationen påverkas och kan leda till svårigheter i att utföra olika aktiviteter på grund av smärta, trötthet och försvagad muskelstyrka. Sjuksköterskans omvårdnadsåtgärder bestod i att förmedla sjukdomsrelaterad kunskap, stödja patienten och förstå dennes upplevelse av sjukdom. Syftet med denna litteraturstudie var att belysa de omvårdnadsåtgärder som patienter med RA upplever som betydelsefulla. Litteratursökning gjordes i databaserna Pubmed och Chinal 15 vetenskapliga artiklar inkluderades.

Syftet med denna litteraturstudie har varit att sammanställa vetenskaplig kunskap om patienters upplevelser av face-down positionering efter vitreoretinal kirurgi från ett Patientperspektiv och ett sjuksköterskeperspektiv. Utifrån dessa perspektiv valdes kvalitativa och kvantitativa studier med en omvårdnadsintention ut. Resultatet presenterades utifrån tre kategorier; mental och fysisk påverkan, samspelet med närstående och samspelet med vårdpersonalen. Dessa kategorier beskrev perioden i FDP som en stor utmaning för patienten både mentalt och fysiskt på grund av den obekväma positionen som leder till sömnbrist och att de känner sig konstant trötta och stressade. Patienternas egen beskrivning var att de kände sig deprimerade, uttråkade och hade en känsla av att de skulle bli tokiga av att ligga i FDP.

Många människor i alla åldrar insjuknar varje år i cancer. I Sverige insjuknar mer än 7000 personer i åldrarna 20-54 år. I denna åldersgrupp är det många som har barn. Dessa barn kan ha blandade upplevelser och reaktioner på sin förälders sjukdom, vilket kan vara av vikt för sjuksköterskan att känna till, för att kunna ge dessa barn ett bra stöd. Syfte: Syftet var att beskriva barns upplevelser och coping-mekanismer av att leva med en förälder som har cancer.

SammanfattningVid psykisk ohälsa är ångest ett centralt fenomen, uppskattningsvis drabbas ca 25% avbefolkningen någon gång under livet av ett ångestsyndrom. Förekomst av obehandladångestsjukdom innebär såväl ett personligt lidande och ett hot mot den allmänna folkhälsan ochsamhällsekonomin. Behandling av ångestsjukdomar består av farmakologiska och psykologiskametoder. Sjuksköterskan utgör en central roll i omvårdnaden av människor med ångestsjukdom.Relationen mellan vårdare och patienten utgör en betydelsefull del i vårdandet, och är enförutsättning för en fungerande vårdprocess. Denna projektplan utgår ifrån Tidalmodellen somomvårdnadsteoretisk referensram där vårdrelationen och patientens egna inneboende resurser ärcentrala.

Bakgrund: i Sverige har ungefär fyra procent av befolkningen diabetes. Vid behandling av diabetes (typ-2) är målet att minska risken för komplikationer. Detta kan göras med hjälp av livsstilsförändringar (kost, motion) eller/och farmakologisk behandling. Riskfaktorer för komplikationer är högt blodtryck och höga blodfetter. Komplikationer kan ge mikro- och makrovaskulära förändringar i till exempel ögon, njurar respektive hjärta och blodkärl.

Standardvårdplaner är vanligt förekommande inom hälso- och sjukvård och är under ständig utveckling. Standardvårdplaner är i olika grad evidensbaserade och framtagna med skiftande kvalitet. Standardvårdplaner används som ett hjälpmedel för effektivisering och kvalitetshöjning av vården för en specifik patientgrupp och är en på förhand formulerad vårdplan. Behov av ytterligare forskning efterfrågas om standardvårdplaner faktiskt minskar mängden dubbeldokumentation, leder till ökad tidsvinst och ökad vårdkvalitet. Syftet med föreliggande litteraturstudie var att göra en beskrivning av de effekter som användande av standardvårdplaner leder till.