SAMMANFATTNINGBakgrundDen första januari 2015 trädde Patientlagen (SFS, 2014:821) i kraft för att stärka patientens ställning inom hälso- och sjukvården. I lagen regleras det att patienten ska ges individuellt anpassad information, erbjudas delaktighet i sin egen vård samt att patientens samtycke ska inhämtas inför varje beslut angående behandlingsalternativ. För patienter med multisjuklighet som har flera diagnoser, nedsatt funktionsförmåga och många läkemedel är de ovan nämnda komponenterna viktiga att uppfylla för att stärka deras ställning och självbestämmande. Detta ställer vårdteamet inför utmaningar i form av att individanpassa information, patientundervisning och hur patienten ska integreras i varje steg av sin behandling.SyfteSyftet med denna studie var att beskriva vårdteamets upplevda möjlighet att inom akutgeriatriska vårdavdelningar bedriva omvårdnad förenlig med de krav som ställs i kapitel tre till fem i Patientlagen (SFS, 2014:821).MetodFör att besvara studiens syfte användes en kvalitativ intervjumetod. Intervjuerna skedde i fokusgrupper och enskilt med totalt åtta medlemmar ur vårdteamet på akutgeriatriska vårdavdelningar inom Stockholms läns sjukvårdsområde.ResultatDet framkom att det fanns problem att bedriva omvårdnad förenlig med de krav som ställs i Patientlagen (SFS, 2014:821).

Ekonomins globalisering, informationsrevolutionen och de stora ideologiernas sammanbrott har lett till förändrade förutsättningar för många företag. Ökad professionalisering har för vissa företag blivit nödvändigt för att kunna vara konkurrenskraftiga. Detta har inneburit ett ökad kunskapsbehov för företag, viket lett till att en ny typ av organisationer vuxit fram. Dessa organisationer, som har ett antal gemensamma karakteristika såsom flexibel struktur, få nivåer i hierarkin, hög kunskapsnivå och relativt nystartade, benämns exempelvis adhocratier, organiska organisationer eller kunskapsintensiva organisationer. Ofta är de relativt små och återfinns i konsultbranschen.