Idag ges strålbehandling som bot mot många olika cancerformer i hela världen. För en patient som ska genomgå, genomgår eller har genomgått en strålbehandling uppstår många tankar, känslor, smärtor och andra upplevelser som sjuksköterskan behöver känna till för att kunna bistå patienten. Strålbehandlingen ger många biverkningar som i värsta fall kan bli bestående livet ut. Syftet: Syftet med litteraturstudien var att beskriva Patienters upplevelser i samband med strålbehandling. Metod: Studien genomfördes som en allmän litteraturstudie.

HIV/AIDS ökar frekvent i Sverige och är därmed en sjukdomsgrupp som vi alla inom vården med största sannolikhet kommer möta. Tidigare forskning visar att det finns en tendens till negativa attityder hos vårdpersonal gentemot HIV/AIDS patienter. Syftet var att beskriva HIV/AIDS- smittade Patienters skildrade upplevelser och erfarenheter av vårdpersonalens bemötande och omvårdnad. En litteraturöversikt gjordes av både kvalitativa och kvantitativa artiklar som har analyserats med hjälp av kvalitativ innehållsanalys. Resultatet visade att HIV/AIDS- smittade patienter både har positiva och negativa erfarenheter/upplevelser av vårdpersonalens bemötande och omvårdnad.

Tanken på att komma till en operationsavdelning kan upplevas som främmande och i visa fall även skrämmande. På en operationsavdelning ska flera operationer genomföras under en dag och flödet av patienter och operationer ska ske effektivt. För att patienten ska uppleva trygghet och få god omvårdnad i den situationen är det av stor vikt att få ta del av patientens tankar och känslor inför generell anestesi. Syftet med studien var just att beskriva Patienters tankar och känslor inför generell anestesi. För att bäst kunna besvara syftet har en öppen kvalitativ induktiv intervjustudie med livsvärldsperspektiv använts i den här studien.

Bakgrund: Dagkirurgiska operationer har ökat de senaste tjugo åren. Fler och sjukare patienter blir opererade dagkirurgiskt och förväntas sköta och ta ansvar för sin egenvård i hemmet. Det ställer krav på sjukvården att patienten får undervisning och information i tillräckligt utsträckning för att klara detta. Syfte: Att beskriva dagkirurgiska Patienters erfarenheter av postoperativ information om egenvård. Metod: En kvalitativ litteraturöversikt baserad på 11 vetenskapliga originalartiklar.

Bakgrund: Hjärtsvikt är ett vanligt förekommande tillstånd som ger symtom som andfåddhet, trötthet och hjärtklappningar. Hjärtsvikt kan orsakas av flera olika anledningar där ischemisk hjärtsjukdom och hypertoni är vanligast förekommande. För att ange graden av hjärtsvikt används funktionsklassificering enligt New York Heart Associaton Functional Classification (NYHA I-IV). Lidande kan uppstå vid sjukdom där sjukdomslidande, livslidande och vårdlidande är tre olika former. Egenvård är en viktig faktor för att vidhålla hälsa och välbefinnande.

Sammanfattning: Att drabbas av hjärtinfarkt innebär både en fysisk och psykisk påfrestning för patienten. Flera riskfaktorer påverkar insjuknandet, där fysisk inaktivitet är en av dem. Kranskärlssjukdom är en ledande dödsorsak hos både män och kvinnor. Syftet var tt få en ökad förståelse för Patienters upplevelser av och föreställningar om fysisk aktivitet efter en hjärtinfarkt. Metoden som användes i denna litteraturstudie följde en modell av Polit och Beck (2008) i nio steg.

BAKGRUND: HIV (Humant Immunbrist Virus) är en infektion som är spridd över hela världen. År 1981 då HIV beskrevs för första gången associerades smittan med homosexualitet och bisexualitet bland män samt intravenöst missbruk. Trots mer kunskap om hur viruset sprids förekommer fördomar och diskriminering av patienter med HIV från både allmänheten och vårdpersonalen. Tidigare forskning visar att det finns en ovilja bland vårdpersonal att vårda patienter med HIV. SYFTE: Studiens syfte var att beskriva HIV-Patienters upplevelser av mötet med vårdpersonal.

Bakgrund: Vårdrelationen tycks ha stor betydelse för patientens välbefinnande och många faktorer kan påverka utvecklingen av relationen i en positiv riktning. Relationen ses främst som ett medel för att uppnå omvårdnadsmålen, men kan även utgöra ett mål i sig. Tidigare forskning fokuserar på när och hur vårdrelationen innebär ett vårdande för patienten. Studier som har ett helhetsperspektiv och en generell utgångspunkt i Patienters preferenser avseende hur sjuksköterskan kan utveckla en god vårdrelation är få. För att kunna utveckla goda vård- relationer till sina patienter behöver sjuksköterskor förstå de faktorer som patienter upplever som betydelsefulla i den goda vårdrelationen.Syfte: Att beskriva faktorer som ur ett patientperspektiv har betydelse för en god vårdrelation mellan patient och sjuksköterska.Metod: För att få fördjupad kunskap om de faktorer patienter finner betydelsefulla för att en god vårdrelation ska utvecklas genomfördes en litteraturstudie av vårdvetenskapliga artiklar om Patienters erfarenheter av vårdrelationen.Resultat: Studien resulterade i sex teman som beskriver patienternas förväntningar på sjuk- sköterskans kunskaper, egenskaper och handlingar inom ramen för den goda vårdrelationen.

Bakgrund: Kunskaperna om smärta och fysiologin runt smärtan har ökat väsentligt under åren. Trots det ökade intresset och nya kunskaper om smärta och smärtbehandling får flera patienter ännu samma oförändrad och otillräcklig smärtbehandling postoperativt. Syfte: Syftet med studien är att beskriva Patienters upplevelse av postoperativ smärta. Metod: Litteraturstudien baseras på sex vetenskapliga artiklar, alla med kvalitativ forskningsansats. Studien granskades och analyserades efter Graneheim & Lundmans analysprocess.

Bakgrund: I sjukgymnastik med ett beteendemedicinskt perspektiv beaktas bland annat sociala omgivningsfaktorers betydelse för patientens rörelsebeteende. Till social omgivning hör exempelvis människor i ens närhet, samhällsstrukturer, normer och attityder. Sociala omgivningsfaktorer ingår i Socialkognitiv teori (SCT) som beskriver interaktionen mellan individ, beteende och omgivning. Syfte: Att undersöka hur sjukgymnaster på en klinik i Bangkok, Thailand, uppfattade och beaktade sociala omgivningsfaktorer vid undersökning, analys och behandling av Patienters problem. Metod: Studien var en kvalitativ tvärsnittsstudie med deskriptiv design. Ett bekvämlighetsurval om fem informanter och semistrukturerade intervjuer användes. Databearbetningen utfördes med en kvalitativ innehållsanalys.

Bakgrund: Vid omvårdnad av personer med bensår är det lätt att lägga fokus på bensåret med risk för att den subjektiva upplevelsen kan komma i skymundan. Därför kan det vara viktigt att belysa Patienters upplevelser ur ett holistiskt perspektiv. I tidigare forskning har det framkommit att livskvaliteten påverkas negativt där smärta visat sig vara en betydelsefull faktor. Syfte: Att ur ett livskvalitetsperspektiv belysa personers upplevelse av att leva med svårläkt bensår. Metod: En litteraturöversikt baserad på 10 vetenskapliga artiklar med kvalitativ ansats.

Bakgrund: Cytostatika har sedan 1960-talet använts för att bota flera olika cancerformer. Cytostatika skadar tumörer men påverkar även friska celler vilket ofta medför en rad olika biverkningar. Cancerpatienter befinner sig ofta i en sårbar situation vilket kräver omsorgsfull omvårdnad. Syfte: Syftet med studien var att studera Patienters upplevelser av vanligt förekommande cytostatikaorsakade biverkningar (illamående och kräkningar, fatigue, hårförlust, smak-och luktförändringar) samt vilka hanteringsstrategier de använder sig av. Metod: Denna litteraturstudie baseras på nio kvalitativa artiklar.

Bakgrund: När livets slut närmar sig försämras ofta Patienters kognitiva förmågor vilket medför att förmågan att uttrycka sin smärta verbalt minskar. Det är därför viktigt att sjuksköterskor kan identifiera Patienters upplevelse av smärta för att kunna ge god omvårdnad. Syfte: Syftet var att beskriva hur sjuksköterskor identifierar, tolkar och lindrar smärta i palliativ vård av äldre patienter som inte kan uttrycka sig verbalt och inte kan använda sig av självskattningsinstrument. Metod: Tretton vetenskapliga artiklar med kvantitativ, kvalitativ eller mixad design kvalitetsgranskades, analyserades och sammanställdes i form av en litteraturöversikt. Resultat: I resultatet framkom hur sjuksköterskor identifierade smärta och vilka faktorer de observerade.

Sma?rta a?r det vanligaste symtomet fo?r vilket ma?nniskor so?ker va?rd. Trots o?kad kunskap inom sma?rthantering fortsa?tter underbehandlad sma?rta vara ett problem. Att utsta? sma?rta a?r en obehaglig upplevelse och sjuksko?terskor har en betydande roll i sma?rtbehandlingen och ska lindra Patienters lidande.

Bakgrund:De flesta patienter drabbas av akut smärta vid en höftfraktur. Långvarig smärta upplevs av många patienter med coxartros innan elektiv höftplastik. Upplevelsen av smärta hos dessa patienter är både sjukdoms- och vårdlidande. Författarna av denna systematiska litteraturstudie vill beskriva och förtydliga patienternas upplevelse av smärta och smärtlindring vid höftfraktur och höftplastik. Syfte: Att beskriva Patienters upplevesle av smärta och smärtlindring vid höftfraktur eller höftplastik.