Bakgrund: Att drabbas av en hjärtinfarkt är en hotfull och skrämmande upplevelse som kan påverka upplevelsen av livskvalitet för många kvinnor. Enligt Siri Naess definition av livskvalitet ska personen ha en grundstämning av gjädje, självkänsla, samhörighet och vara aktiv för att uppleva en god livskvalitet. Syfte: Syftet var att beskriva kvinnors upplevelser efter en hjärtinfarkt med fokus på livskvalitet. Metod: En allmän litteraturstudie genomfördes, vilken bygger på vetenskapliga artiklar framtagna genom databaserad litteratursökning. Dessa kvalitetsgranskades och en artikelöversikt sammanställdes.

Fysisk aktivitet har stora hälsovinster för alla men speciellt för de som är drabbade av psykisk ohälsa. Vilken typ av fysisk aktivitet som vederbörande utövar har ingen betydelse utan det viktiga är regelbundenheten, gärna varje dag minst 30 minuter. I uppsatsen har vi utgått från patienter med tre psykiska sjukdomar, bipolär sjukdom, depression och schizofreni. Någon gång refererar vi till samtliga ovanstående sjukdomar och benämner då dessa för psykisk ohälsa under resultat och diskussion. Sjuksköterskan har en viktig funktion att stödja dessa patienter till ett hälsosammare liv med träning, exempelvis genom motiverande samtal (MI) och fysisk aktivitet på recept, (FAR).

Hansson, A-E & Åbjörnsson, L. Blunda inte för sömnproblem. En empirisk studie om sjuksköterskors uppfattningar kring patienters sömnproblem. Examensarbete i omvårdnad 15 Hp. Malmö högskola: Fakulteten för Hälsa och samhälle, Utbildningsområde omvårdnad 2011 Enligt forskning uttrycker ofta inneliggande patienter under sin sjukhusvistelse att de upplever någon form av sömnstörning.

A qualitative study with an aim to examine the experience and reaktions nurses had while caring for patients with sepsis..

Bakgrund: Forskning kring hur föräldrar upplevde sitt barns omvårdnad i samband med operation har visat att föräldrar förväntade sig mer stöd från sjukvårdspersonalen än vad de fick, men att personalen var omedveten om detta. Föräldrarna kände sig osäkra på sin roll i omvårdnadsarbetet och de kände att deras auktoritet var hotad. Syfte: Syftet var att beskriva föräldrars upplevelser av deras barns omvårdnad på sjukhus i samband med operation och speciellt vid postoperativ smärta. Metod: En litteraturstudie baserades på åtta vetenskapliga artiklar. Resultat: Analys av artiklarna resulterade i fyra huvudkategorier: ?Upplevelser av sjukhusmiljön?, ?Upplevelser av rollen som förälder?, ?Upplevelser av personalens bemötande? och ?Upplevelser av barnets postoperativa omvårdnad?.

I andra delen, av de två delar som texten består av,  beskriver  författarensina upplevelser från en vistelse i Belgrad. Del I handlar om ett års vistelse under 1977 och del två om ett återbesök 2014. I del II har författaren beskrivit sina upplevelser som kretsar runt stadens konstliv, arkitektur och historia..

Sammanfattning Bakgrund: Typ 1 diabetes är en av de vanligaste kroniska sjukdomarna bland barn. Målet för all diabetesbehandling hos barn är att normalisera blodsockernivån för att undvika senkomplikationer i vuxen ålder. Eftersom barnet tillbringar en stor del av dagen i skolan så behöver behandlingen fungera bra under skoldagen. År 2008 uppgav barndiabetesteam i Sverige att ca 50 % av alla barn med diabetes i låg- och mellanstadiet inte får ett tillräckligt stöd i sin diabetesbehandling i skolan. En funktion som diabeteskonsulent har testats i Jönköpings läns landsting under två år för att erbjuda kunskaper som skolpersonal behöver angående diabetes.Syfte: Att beskriva diabeteskonsulentens möjlighet att påverka de stöd som barn med typ 1 diabetes får i skolan.

Syftet: Syftet med denna studie var att undersöka vilka förutsättningar och erfarenheter som distriktssköterskor och sjuksköterskor (n=18) i hemsjukvården i norra Dalarna hade för att utföra existentiell omvårdnad till patienter inom palliativ vård. Syftet var dessutom att undersöka eventuella skillnader beträffande erfarenheter och förutsättningar mellan medicinskt omfattandehemsjukvård (MOH) och vårdcentralernas hemsjukvård (VC).Metod: Studien hade en komparativ tvärsnittsdesign med kvantitativ ansats. Datainsamlingen skedde via en semistrukturerad enkät. Kvantitativ data analyserades statistiskt och kvalitativadata genom innehållsanalys.Resultat: Ingen skillnad mellan MOH:s och VC:s förutsättningar att utföra existentiell omvårdnadsamt i upplevelsen av hur nöjd vårdgivaren var med sin existentiella omvårdnad kundepåvisas. Däremot fanns skillnader i hur ofta existentiell omvårdnad utfördes inom respektivearbetsplats.

Akupunktur är en smärthämmande behandling som härstammar från Kina. Denna studie grundar sig på västerländsk akupunktur, vilken utgår efter vetenskaplig evidens. Akupunkturens effekter förklaras med ett antal fysiologiska verkningsmekanismer. Förutom smärtlindrande mekanismer kan akupunkturen även ge bieffekter samt innebära allvarliga risker. Sjukgymnasten har enligt lag skyldighet att innan behandling informera patienten om behandlingens gång och verkan.

Bakgrund: Överviktsoperationer ökar i snabb takt runt om i världen i samband med en eskalerande fetmaepidemi. En överviktsoperation innebär stora förändringar i livet och ställer krav på att sjukvårdspersonal är kunniga om dessa förändringar ur patientens perspektiv.Syfte: Syftet med litteraturstudien var att belysa Patienters upplevelser före och efter överviktskirurgi.Metod: 13 vetenskapliga artiklar granskades och analyserades. Sammanställningen resulterade i ett tema och fem presenterade underkategorier.Resultat: Överviktskirurgi blev en sista chans till ett bättre liv för patienterna. De hade förväntningar på ett förändrat liv, som i många fall till stor besvikelse inte blev bättre. Patienterna upplevde att den mentala hälsan blev åsidosatt vid överviktskirurgi, varav de önskade att vårdpersonalen la mer fokus på just detta.Slutsats: Då överviktskirurgi är en livsomvälvande process är det viktigt att sjuksköterskan har förståelse för patientens hela upplevelse, även den känslomässiga..

Syftet med denna litteraturstudie var att sammanställa olika studier av kvalitativ forskning som svarar på upplevelser av att erhålla diagnosen bröstcancer samt vilka problem som kan medfölja denna diagnos. Metoden som användes är en litteraturstudie baserat på tio kvalitativa artiklar. Teoretisk referensram som användes var Carnevalis teori om dagligt liv- inre och yttre resurser samt funktionellt hälsotillstånd. Resultatet av de tio artiklarna resulterade i sex kategorier: psykiska upplevelser, kroppslig påverkan, existentiell påverkan, stöd, bemötande och coping. Det var många studier som visade på samma reaktioner av att erhålla diagnosen och de flesta förknippade cancerdiagnos med kris.

Syftet med denna litteraturstudie var att undersöka anhörigvårdares upplevelser av att vårda en närstående i livets slutskede i hemmet samt belysa de anhörigas upplevelser av möten med vårdgivarna.anhörigas upplevelse av den palliativa vården karakteriserades av befrämjande och hämmande upplevelser. Då de anhöriga kände att de hade gjort allt de kunnat för sin närstående genom att vårda denne i hemmet, så upplevdes det som att döden var lättare att acceptera. De anhöriga kände en stolthet och en tillfredsställelse över att ha varit anhörigvårdare och att de kunnat vara delaktiga i vården och de kände att de hade fått en stärkt självkänsla av upplevelsen. En avgörande faktor för hur de anhöriga upplevde den palliativa vården i hemmet var stödet de fick ifrån vårdgivarna..

Att Sverige idag är ett mångkulturellt samhälle återspeglas i dagens sjukvård. Sjuksköterskor möter idag patienter med invandrarbakgrund och kan därmed uppleva svårigheter att förstå dessa patienters behov på grund av språkhinder och/eller kulturella skillnader. Syftet med studien var att beskriva sjuksköterskans upplevelser i mötet med patienter med invandrarbakgrund. Vi använde oss av en litteraturstudie där 11 kvalitativa vetenskapliga artiklar granskats och analyserats enligt Evans (2003) modell. Analysen resulterade i följande fem teman; Språkbarriär ? ett hinder för god omvårdnad, Tolkens för - och nackdelar, Anhöriga - på gott och ont, Att uppleva bristfällig kulturkompetens, Upplevelsen av både positiva och negativa fördomar och förutfattade meningar.

Självmord är ett stort folkhälsoproblem som på grund av tabun och myter ägnas allt för lite uppmärksamhet. Attityder påverkar människors tankar, känslor och handlingar. Syftet med studien var att belysa sjukvårdspersonalens attityder till suicidalitet och hur attityderna påverkar omvårdnaden av suicidala patienter. Studien genomfördes som en litteraturstudie där 15 vetenskapliga artiklar analyserades. Resultatet visar att sjuksköterskorna upplevde många känslor vid vården av suicidala patienter.

I och med den utvecklade tekniska utrustningen överlever allt fler patienter som drabbats av trauma. Därför är det stor sannolikhet att vårdpersonal under sitt arbete kommer i kontakt med dessa patienter. När vårdpersonalen är i kontakt med patienter som drabbats av trauma är det många gånger omöjligt att själv bli påverkad. Detta kan leda till att vårdpersonalen själva får liknande symptom som patienten. För att undvika framtida obehag är det av överordnad betydelse att vårdpersonalen har kunskap om att omhändertagande av traumatiska patientfall på arbetsplatsen kan komma att påverka vårdpersonalens egen kropp och psyke samt hur vårdpersonalen kan lära sig uppmärksamma dessa symptom.