Syftet med studien var att beskriva patienters erfarenheter av hur den personligaintegriteten respekteras i olika vÄrdsituationer. Varje mÀnniska har rÀtt att blirespekterad som en individ och inte utsÀttas för intrÄng i den personliga sfÀren. DÄ dettainte alltid respekteras i vÄrdsituationerna blir det intressant att skaffa kunskaper om hurpatienter upplever detta. I studien anvÀndes en kvalitativ ansats. Med hjÀlp av criticalincident metoden undersöktes patienters positiva och negativa erfarenheter av hur denpersonliga integriteten respekterades i olika vÄrdsituationer.

Patienter som vÀntar pÄ hjÀrttransplantation har en oviss tid framför sig. Det finns ett behov av att utforska patienters upplevelser under denna tid för att sjuksköterskan ska kunna ge optimal omvÄrdnad. Syftet var att utforska patienters erfarenheter av att vÀnta pÄ hjÀrttransplantation och vilken betydelse sjuksköterskans omvÄrdnad hade under den perioden. Studien genomfördes som en litteraturstudie dÀr 14 vetenskapliga artiklar valdes ut, granskades och bearbetades. De kategorier som kom fram i bearbetningen handlade om patientens psykiska, sociala och fysiska aspekter, hur tiden pÄ vÀntelistan hanterades samt sjuksköterskans omvÄrdnad.

The purposes of litteratur review were to describe patients experiences of living with HIV/AIDS and and their expectations when in contact with care/healthcare. As theoretical frame has Antonovsky, A (1991) salutogenic model, sense of coherence been used. After analyzing the content of the litterature it resulted in 5 categories of experiences and 3 categories regarding expectations. The categories that regards experiences were, to feel frustration and dependance, to switch between hope and despair and suicidal thoughts, to be able to cope with the changing self and to feel social support. The categories that regards expectations were, to feel proffessionalism/competence, to get caring treatment and feeling secure, to feel engagement/individuality in caring.

Denna litteraturstudie, som skrivits enligt Axelsson (2012, s. 203) belyser patientersupplevelser av att leva med svÄrlÀkta venösa bensÄr, ett tillstÄnd som drabbar frÀmstÀldre över 65 Är. Idag lever ca 0,3 till 1 % av Sveriges befolkning med denna sjukdom,som orsakas av venös insufficiens. Sjukdomen kommer i och med att vi lever lÀngretroligtvis att öka, vilket innebÀr att sjuksköterskan behöver ha kunskaper om hur dessapatienter upplever sin livssituation, i syfte att ge en god omvÄrdnad. Att leva medsvÄrlÀkta venösa bensÄr innebÀr ofta tÀt och lÄngvarig kontakt med sjukvÄrden ochdÀrför Àr skapandet av en god vÄrdrelation mellan patient och sjuksköterska central.

Alla mÀnniskor kan drabbas av hjÀrtstopp och varje Är intrÀffar ungefÀr 15 000 hjÀrtstopp i Sverige. Att drabbas av hjÀrtstopp Àr en traumatisk upplevelse som pÄverkar individen pÄ olika sÀtt. En ökad kunskap om patienters upplevelser utgör grunden för att ge professionell omvÄrdnad och kunna bemöta patienten i sin livsvÀrld. Syftet var att belysa patientens upplevelser efter att ha överlevt hjÀrtstopp. Studien genomfördes som en litteraturstudie dÀr tio vetenskapliga artiklar utgjorde underlaget för resultatet.

Att vÄrda döende patienter Àr en av de största och svÄraste utmaningarna som sjuksköterskankan stÀllas inför. Palliativ vÄrd Àr en aktiv vÄrd av hela mÀnniskan nÀr sjukdomen inte lÀngreÀr botbar. MÄlet med den palliativa vÄrden Àr att minska obehag och lidande. Kontroll avsymtom och problem av fysisk, psykisk, andlig och social karaktÀr Àr av stor vikt. VÄrden gesmed grund utifrÄn patientens behov och önskemÄl oberoende av vÄrdgivare.

Mentaliseringsbaserad terapi (MBT) har under de senaste Ären fÄtt stor genomslagskraft i Sverige och flera MBT-behandlingar har upprÀttats i landet. Mentalisering innebÀr förmÄgan att förstÄ sig sjÀlv utifrÄn kÀnslor, intentioner och tankar. Behandlingen inriktar sig frÀmst pÄ personer med borderline personlighetsstörning eftersom de ofta har en bristande mentaliseringsförmÄga. Syftet med studien var att undersöka upplevelser av mentaliseringsbaserad terapi hos patienter som genomgÄtt MBT-behandling. Peter Fonagy och Anthony Bateman Àr de som har utarbetat terapiformen och dÀrför lades stor vikt vid deras forskning kring Àmnet.

Tidigare forskning har visat att det upplevs svÄrt för patienter med KOL att sluta röka fastÀn det finns en medvetenhet om riskerna med rökning. I dagens samhÀlle Àr det mÄnga patienter med KOL som röker. Bakgrunden beskriver vad KOL Àr, vilka riskfaktorer som finns för denna sjukdom, vad cigaretter innehÄller och hur de pÄverkar vÄr kropp. Bakgrunden beskriver Àven hur motiverande samtal kan anvÀndas som ett verktyg för rökavvÀnjning och sjuksköterskans roll i detta hÀlsofrÀmjande arbete. Studiens syfte Àr att belysa patienters upplevelse av att försöka sluta röka nÀr de lider av KOL.

SmÀrta i olika former Àr den största anledningen till att mÀnniskor söker vÄrd. Att vara uppmÀrksam pÄ förÀndringar i patientens tillstÄnd Àr viktigt för att patienten ska fÄ en sÄ god vÄrd sÄ möjligt. Tidigare studier har visat att trots vÄrdpersonalens kompetens ökar inom Àmnet smÀrta genom information och utbildning, fortsÀtter patienters smÀrtprevalens att vara hög. Syftet med denna studie var att redogöra för inlagda patienters synpunkter angÄende smÀrtuppfattning, smÀrtskattning, smÀrtlindring samt uppföljning av smÀrtbehandlingen. Studien genomfördes pÄ tvÄ olika sjukhus i södra Sverige.

Alla omvÄrdnadssituationer kan skapa rÀdsla och hur stark rÀdslan uppfattas och hur den uttrycks, Àr individuellt och beror pÄ patienternas tidigare upplevelser och erfarenheter genom livet. Arbetet genomfördes som en litteraturstudie dÀr 13 vetenskapliga artiklar utgjorde grunden för resultatet.Studiens syfte var att belysa vad rÀdsla kan vara inom omvÄrdnad. Patienterna kunde uppleva flera olika slags rÀdslor som exempelvis rÀdsla för sjukdomslidande och död, rÀdsla för sjukdom och behandling eller rÀdsla för att bli misstrodd eller bli beroende av andra. Stöd och information sÄgs av patienterna som viktigt för att minska rÀdsla och kÀnna trygghet, men lika viktigt var smÄ gester som att fÄ ett glas vatten, ett vÀnligt leende eller beröring. Sjuksköterskor har en viktig uppgift att fÄnga upp patienters rÀdsla och med information kunna lindra den.

Alla mÀnniskor har ett individuellt behov av sömn och har olika sömnmönster. Dessa mönster kan Àndras dÄ mÀnniskor hamnar pÄ sjukhus och leda till otillrÀcklig sömn. Sömn har visat sig ha en stor betydelse för kroppens ÄterhÀmtning och rekreation, speciellt vid sjukdom. Forskning visar att nÀr patienters sömnmönster störs bidrar detta till minskad samverkan av de fem olika sömnstadierna vilket leder till att patienter vÀlbefinnande kan pÄverkas i negativ riktning. Syftet med föreliggande studie Àr att ur inneliggande patienters perspektiv beskriva störande faktorer som pÄverkar deras sömn.

I arbetet som ambulanssjuksköterska ingÄr att möta och vÄrda patienter i olika miljöer. Mötet kan ske i patientens hem, men ocksÄ pÄ en offentlig plats med allmÀnheten som ÄskÄdare. Detta stÀller höga krav pÄ ambulanspersonalen dÄ mÄlet Àr att vÀrna om patientens integritet samtidigt som en god vÄrd ska ges för att uppnÄ hÀlsa och vÀlbefinnande hos patienten. Syftet med denna studie var att fÄ kunskap om patienters upplevelser av att insjukna och vÄrdas pÄ offentlig plats. Studien Àr kvalitativ och resultatet Àr baserat pÄ intervjuer av nio informanter.

Bakgrund: HIV ?r en kronisk och obotbar virussjukdom som angriper kroppens immunf?rsvar. Utan behandling kan HIV leda till AIDS. Personer som lever med HIV upplever ofta stigmatisering och negativa attityder inom v?rden.

Att fÄ en livshotande sjukdom kan vara en stor kris och Àr ett lidande. Tidigare forskning Àr till stor del fokuserad pÄ patienters upplevelser i ett terminalt skede och visar vikten av en öppen kommunikation, att leva ett aktivt normalt liv och att mÀnniskors uppfattning om döden Àr olika. Syftet med denna studie var att beskriva hur det Àr att leva med en livshotande sjukdom i det vardagliga livet vilket har studerats med hjÀlp av sjÀlvbiografier. Studien har en kvalitativ ansats, baserad pÄ sex sjÀlvbiografier. Resultatet beskrivs i form av fem teman, som illustreras och förtydligas med citat.

Dialys Àr en behandling som ersÀtter njurfunktionen hos patienter som Àr njursjuka. Bra behandlingsresultat och stigande Äldrar gör att antalet patienter som behandlas med dialys ökar. Upplever patienten att livet med dialys inte Àr vÀrdigt kan beslut om att avsluta behandlingen tas. Syftet med studien var att belysa njursjuka patienter och deras anhörigas upplevelser kring beslutet att avsluta dialysbehandling. För att fÄ fram patienternas och anhörigas upplevelser anvÀndes en kvalitativ ansats och en litteraturstudie gjordes.