Bakgrund: I Sverige drabbas varje år cirka 30 000 personer av stroke och en tredjedel av dem får tydliga funktionsnedsättningar. Även livet för familj och andra närstående till den drabbade kan påverkas. Problem: Tidigare forskning visar att sjuksköterskor kan ha svårt att ta del av patienters upplevelser när de drabbats av funktionsnedsättning efter en stroke. Detta är något som kan påverka sjuksköterskans vårdande. Syfte: Att beskriva de drabbades upplevelser av att leva med funktionsnedsättning efter en stroke.

Bakgrund: Hjärtoperationer förekommer över hela världen. Förutom den genetiska faktorn så ökar antalet insjuknanden delvis på grund av välfärdssamhället. Studier har visat att personer med hjärtsjukdom upplever ökad oro vid vardagliga aktiviteter. På grund av oron är informationen som ges till patienter mycket viktig. Syfte: Belysa patienters upplevelser av information inför planerad hjärtoperation.

Bakgrund: Smärterfarenheter är subjektiva, enskilda upplevelser, som kan framträda varierande och är vanligt förekommande vid långt gångna cancersjukdomar. Palliativ vård månar om patientens välbefinnande genom att se den hela människan och bland annat tidigt identifiera och behandla olika typer av smärta. I begreppet smärta ingår de olika dimensionerna av fysisk, psykisk, social och andlig/existentiell smärta. Dessa olika smärttillstånd kan samverka med varandra och förstärka den upplevda smärtan. Detta är smärtor som påverkar den cancersjuke patientens välbefinnande och välmående i dennes sista dagar.Syfte: Syftet med denna litteraturöversikt var att beskriva patienters erfarenheter av cancerrelaterad smärta i palliativ vård.Metod: Litteraturöversikten är grundad på elva vårdvetenskapliga artiklar: sju kvalitativa, två kvantitativa och två med både kvalitativ och kvantitativ ansats.

Bakgrund: I Sverige är det idag 3-4 procent av befolkningen som har diagnosen diabetes mellitus typ 2 och antalet insjuknade ökar kontinuerligt. Diabetes kan leda till allvarliga komplikationer som kärl- och nervförändringar, ögon och njurpåverkan. Sjuksköterskans roll i omvårdnaden är att ge stöd och utföra kontroller för att förhindra komplikationer. Syfte: Beskriva vilket stöd från sjuksköterskan som vuxna med diabetes typ 2 upplever att de är i behov av. Metod: En allmän litteraturstudie med nio vetenskapliga artiklar sammanställdes.

Bakgrund: Icke-tekniska f?rdigheter har stor betydelse f?r hur operationsteamet fungerar tillsammans p? operationssalen. Att kunna hantera dessa f?rdigheter kan f? en p?verkan p? patients?kerheten och s?ledes operationsutfallet. Operationssalen definieras som en h?griskmilj? med m?nga utmaningar.

Många studier har visat att välinformerade patienter upplever mindre oro i samband med anestesi vilket leder till mindre risk att drabbas av intra- och postoperativa komplikationer. Syftet med denna litteraturstudie var att belysa hur det preoperativa samtalet leder till välbefinnande för patienter inför anestesi. Litteraturstudien baserades på åtta kvalitativa artiklar. Analysen genomfördes enligt Graneheims och Lundmans innehållsanalys. Resultatet visade att patienternas starkaste intryck i det preoperativa samtalet som bidrar till välbefinnande var att sjuksköterskan förmedlade trygghet, att de kände sig sedda som individer och inte som objekt.

Hälsoläget hos HBT-personer (homo-, och bisexuella och transpersoner) är generellt sett sämre än den övriga befolkningen, vilket relateras till diskriminering, utsatthet, och rådande normsystem i samhället, som benämns hetero- respektive cisnormativitet. Dessa yttrar sig bland annat genom att människor antas och förväntas vara heterosexuella, respektive förutsätts ha en könsidentitet som överensstämmer med deras kroppsliga kön. I vården kan detta medföra bemötande- och kunskapsproblem då vårdpersonal möter HBT-personer. Att uppfylla de mål som föreskrivs i hälso- och sjukvårdslagen samt att efterkomma Diskrimineringslagen försvåras härigenom. Forskning visar att många HBT-personer upplever sig diskriminerade och kränkta i sina kontakter med vården, vidare framkommer i studier att det finns en okunnighet i vården om hur ett gott bemötande ser ut för HBT-patienter.

Hjärtinfarkt är en allvarlig sjukdom, ofta förknippad med oro och ångest hos den drabbade. Patienter kan hamna i en akut kris till följd av sjukdomen och det plötsliga insjuknandet. Ett tydligt samband finns mellan livsstil, utvecklandet av och risken för återinsjuknande i sjukdomen. Patientinformation utgör en viktig del i vården och rehabiliteringen av hjärtinfarktpatienten. Informationens liksom vårdandets yttersta mål är att vägleda patienten mot en högre grad av hälsa och välbefinnande samt att lindra eller förhindra lidande.

Mixade vårdsalar, det vill säga där man blandar män och kvinnor, är något som förkommer på sjukhusen runt om i landet och bör uppmärksammas utifrån patientens perspektiv då denne är i beroendeställning av sjukvården och dess vårdmiljö. Det blir allt vanligare att sjukhusen idag har mixade vårdsalar, detta oftast på grund av tids- och platsbrist. Studiens syfte var att beskriva patienters upplevelser av att vårdas på mixad vårdsal på en akut sjukvårdsavdelning inom nedre kirurgi. Studien var kvalitativ med fenomenologisk ansats. En intervjustudie med femton patienter som hade vårdats på mixad vårdsal genomfördes och i resultatet framkom att majoriteten av patienterna upplevde det positivt att vårdas på mixad vårdsal.

Komplementära metoder har börjat användas allt mer inom sjukvården. Akupunktur är en av de mest använda metoderna som framförallt används för smärtlindring i västvärlden. Österländsk filosofi som akupunktur härstammar ifrån, utgår ifrån en holistisk människosyn och sjukdom anses vara en rubbning av livsenergin. Syftet med denna litteraturstudie var att undersöka patienters förväntningar och upplevelser av akupunkturbehandling samt vilken relevans akupunktur har för sjuksköterskan i sin yrkesroll. Elva vetenskapliga artiklar som hittades i databaserna CINAHL och PubMed användes.

Hypertoni är en folksjukdom och en riskfaktor för hjärt-kärlsjukdom. Effektiva behandlingsmetoder finns men brist på följsamhet till behandlingsregimer vid hypertoni är ett stort problem, som utgör en risk för patienters hälsa. Bättre kunskap om vad som kan påverka patienternas följsamhet till hypertonibehandling är därmed av stor betydelse för sjuksköterskans hälsofrämjande arbete. Syftet med studien var att undersöka faktorer som påverkar patienters följsamhet till behandling vid hypertoni. Studien genomfördes som en litteraturstudie.

AbstraktIntroduktion/bakgrund: År 2013 fanns det enligt World Health Organisation (WHO, 2013) 347 miljoner människor i världen som hade av någon form av diabetes. 353 000 vuxna personer med diabetes fanns år 2012 registrerade Sverige via Nationella diabetesregistret. Den vård och utbildning som gavs till patienter skullevara baserad på de svenska nationella riktlinjerna för vård och behandling av diabetes. I Sverige var det oftast sjuksköterskorna som planerade och ledde omvårdnaden för personer med diabetes typ 2. Omvårdnaden skulle även leda till att patienterna kunde ta hand om sin egenvård.

Rökning orsakar idag mycket ohälsa i samhället. Sjukdomar såsom Kronisk Obstruktiv Lungsjukdom (KOL) och lungcancer har starkt orsaksamband till rökning. Vidare är tobaksrökning ett av de folkhälsoproblem som går att förebygga och en allmän samhällskampanj förs för att minska antalet rökare. Rökande patienters hälsa, och dess dimensioner av friskhet, sundhet och välbefinnande är svåruppnåeliga vid lungsjukdom då samtliga dimensioner påverkas. Syftet med studien är att belysa hur rökande patienter upplever det är att leva med en rökningsrelaterad lungsjukdom.

Bakgrund: V?rldsh?lsoorganisationen (WHO) arbetar f?r att uppn? b?ttre h?lsa f?r alla m?nniskor ur ett globalt perspektiv. WHO:s senaste riktlinjer f?r psykisk h?lsa f?rd?mer anv?ndningen av tv?ngsmetoder inom psykiatrisk v?rd. ?ven om minskning av just tv?ngs?tg?rder inom psykiatrisk v?rd ?r ett av de viktiga internationella m?len, anv?nds det fortsatt i Sverige f?r att f?rhindra patienter fr?n att skada sig sj?lva och omgivningen.

Antalet transplantationer av njurar är något som ökar för varje år som går, dels på grund av utvecklad forskning och dels på grund av den ökande folkmängden. Det är viktigt med god kunskap om bland annat mottagarens upplevelse av njurtransplantationen, för att kunna möta patienterna på bästa sätt. Resultatet visar att de patienter som står på väntelistan upplever sig lida mer av depressiva symtom, trötthet, oro, ängslan och ångest än de patienter som har genomgått en njurtransplantation. De patienter som upplever depressiva symtom en längre tid innan transplantationen får oftast starkare symtom och har svårare efter transplantationen att bli av med de symtomen. Efter transplantationen upplever de flesta patienter att dessa upplevelser minskar.