Stroke drabbar årligen 25 000-30 000 personer i Sverige. För dem som insjuknar i stroke är dysfagi (sväljningssvårigheter) ett vanligt problem. Dysfagi kan bland annat leda till att patienten sväljer fel och blir undernärd och risk för hostattacker, aspiration och pneumoni kan uppstå som följd. Patienter med sväljningssvårigheter efter stroke kan också uppleva oro, rädsla, skam, lidande och orkeslöshet vid matsituationer. Forskning visar också att patienter upplever sig vara beroende av andra vid måltiderna.Syftet med denna studie är att beskriva patients upplevelser vid måltiden samt formulera omvårdnadsåtgärder som kan leda till förbättring i ätandet för patienter som drabbas av dysfagi efter stroke.Metoden är en litteraturstudie.

Stroke är den tredje vanligaste orsaken till död i västvärlden och kan leda till långvariga och svåra funktionshinder. Det är också den somatiska sjukdom som genererar flest vårddagar på sjukhus. Enligt beräkningar kommer även allt fler människor insjukna i stroke beroende på att de äldre i samhället blir allt fler. Syftet med föreliggande studie var att få en djupare förståelse för patientens situation och hur patienten upplever att leva med sjukdomen. Med hjälp av denna kunskap kan en adekvat omvårdnad ges till dessa patienter.

Introduktion: När någon i en familj drabbas av en stroke är det inte ovanligt att någon annan i familjen blir anhörigvårdare. Det är inte endast individen som drabbas av en stroke som påverkas utan hela familjen berörs av sjukdomen. Syftet var att belysa anhörigvårdares upplevelser av att vårda en nära anhörig efter en stroke. Metod: Allmän litteraturstudie. Baserad på 11 vetenskapliga artiklar som söktes i databaserna, CINAHL och PubMed.

Bakgrund: I Sverige drabbas varje år cirka 30 000 personer av stroke. En stroke innebär att en hjärninfarkt eller blödning uppstår i hjärnans blodkärl vilket leder till syrebrist. Många patienter som drabbats av stroke får sin rehabilitering och återhämtning i hemmet istället för på sjukhus. De uppger att behovet av stöd från sin partner är stor.Syfte: Studiens syfte var att beskriva partners upplevelser efter att den andra partnern drabbats av stroke.Metod: En litteraturstudie genomfördes med deskriptiv design. Systematiska sökningar har genomförts i databaserna Cinahl, Pubmed och Svemed+ som resulterade i tio vetenskapliga artiklar.

Syfte. Syftet med denna litteraturstudie var att undersöka vetenskaplig forskning kring hur patienter upplever vård, information och rehabilitering efter stroke. Frågeställningarna inkluderade vilken erfarenhet strokepatienter har gällande omvårdnad och rehabilitering, vad de värdesätter inom dessa områden samt om patienter anser att de fått tillfredställande information och kunskap om stroke och rehabilitering. Metod. En litteraturstudie utifrån fenomenologisk ansats för att sammanställa vetenskaplig, kvalitativ forskning. Bakgrund. Stroke är ett samlingsnamn för infarkt i hjärnan och är en av våra stora folksjukdomar i Sverige.

Personer som drabbats av stroke får ofta komplikationer som är av såväl fysisk som psykisk karaktär. Sjukdomen är en av de vanligaste dödsorsakerna i Sverige och är mycket resurskrävande. Syftet med denna studie var att beskriva personers upplevelser av att leva med stroke. En kvalitativ innehållsanalys användes och resulterade i fyra kategorier: situationen påverkas av andra, egna resurser för att hantera sin situation, förändrad självuppfattning samt begränsningar leder till frustration och nedstämdhet. Resultatet visade att personernas situation påverkades av vilket stöd de kände från de närstående och de egna resurserna som de hade.

BakgrundI Sverige insjuknar cirka 30 000 personer i stroke årligen. Stroke är ett samlingsnamn för hjärnblödning och hjärninfarkt och sjukdomen kan resultera i en rad funktionsnedsättningar. Livssituationen hos både personen som insjuknat i stroke och närstående kan förändras i form av att personen som fått stroke hamnar i en beroendesituation till sina närstående.SyfteBeskriva hur par upplever relationen efter att en av dem insjuknat i stroke.MetodLitteraturstudie användes som metod för studien och 16 artiklar, varav tio kvalitativa och sex kvantitativa inkluderades. Inkluderade artiklar hade etiskt tillstånd för genomförande.Databassökningar utfördes i databaserna PubMed, Cinahl, SveMed+ samt PsycINFO med varierande sökningsresultat. Vid dataanalys söktes likheter och skillnader i de inkluderade artiklarna.ResultatRelationen förändras och vissa partners uttryckte upplevelser av att vara en vårdande partner.

BakgrundI Sverige insjuknar cirka 30 000 personer i stroke årligen. Stroke är ett samlingsnamn för hjärnblödning och hjärninfarkt och sjukdomen kan resultera i en rad funktionsnedsättningar. Livssituationen hos både personen som insjuknat i stroke och närstående kan förändras i form av att personen som fått stroke hamnar i en beroendesituation till sina närstående.SyfteBeskriva hur par upplever relationen efter att en av dem insjuknat i stroke.MetodLitteraturstudie användes som metod för studien och 16 artiklar, varav tio kvalitativa och sex kvantitativa inkluderades. Inkluderade artiklar hade etiskt tillstånd för genomförande.Databassökningar utfördes i databaserna PubMed, Cinahl, SveMed+ samt PsycINFO med varierande sökningsresultat. Vid dataanalys söktes likheter och skillnader i de inkluderade artiklarna.ResultatRelationen förändras och vissa partners uttryckte upplevelser av att vara en vårdande partner.

Bakgrund:Under de senaste decennierna har det skett en förändring med minskadsvårighetsgrad av symtom och en minskad dödlighet vid stroke. Termen ?minor stroke?används för patienter med milda neurologiska handikapp. Inom hälso- och sjukvården görsbedömningen att dessa patienter inte har funktionsnedsättningar och förväntningarna är attde ska återhämta sig snabbt. Detta är den vanligaste stroke diagnosen men ändå den som fårminst uppmärksamhet både kliniskt och vetenskapligt.Syfte:Syftet med undersökningen var att beskriva patienters erfarenhet efter minor stroke.Metod:Kvalitativ ansats med intervju som insamlingsmetod.

Bakgrund: Ungefär 30 000 människor drabbas varje år av stroke i Sverige och många människor lever i dag med någon form av komplikation. Stroke förändrar livet och många upplever att det är svårt att finna sig tillrätta i sin nya livssituation. Syftet: Syftet med litteraturstudien var att belysa personers upplevelser av att drabbas av stroke samt deras behov av stöd. Metod: Litteraturstudien omfattade 14 vetenskapliga artiklar som har granskas och kvalitetsbedömts. I analysen skapades huvudkategorier; upplevelser och hantering med tillhörande underkategorier.

Syftet med studien var att beskriva upplevelser av fysiska funktionsnedsättningar efter stroke. I resultatet framkom att personer hade svårt att identifiera sig med sina förändrade kroppar och att de skämdes över hur de tedde sig. Personlighet kändes främmande och de saknade sin funktionella roll. Vidare visade det att personerna hade svårt att utföra det som de tidigare tagit för givet som dagliga aktiviteter och intressen. Personerna kände sig beroende av andra i det dagliga livet.

I Sverige insjuknar ca 30 000 personer årligen i stroke. Stroke är den vanligaste orsaken till neurologiska funktionshinder, som ofta innebär ett stort lidande för individen. I nuläget finns endast lite forskning kring de faktorer som påverkar känslan av sammanhang hos individer som genomlidit en stroke. Syftet med studien var att utifrån självbiografier ta reda på vad som bidrar till individens ökade känsla av sammanhang. Studien utgick från en kvalitativ ansats baserat på fyra självbiografier.

Det finns brister i kunskapen om hur patienters upplevelser efter en hjärtinfarkt ser ut. Syftet är därför att undersöka patienters upplevelser av en hjärtinfarkt. Syftet är också att ta reda på hur patienter upplever stöd och information från sjuksköterskor och annan vårdpersonal samt vilken information som är viktig för dem. En litteraturstudie har genomförts där vetenskapliga och kritiskt granskade artiklar använts. Elva artiklar har granskats enligt Polits m fl (2001) kriterier för vetenskaplighet.

Människor med stroke upplever det svårt att förlora sin självständighet och bli beroende av andra. De upplever sig mer motiverade, tar mer initiativ och känner större ansvar över sitt liv om rehabiliteringen sker i hemmet. Syftet med denna studie var att beskriva människors upplevelser av självständighet och beroende ett år efter stroke. I studien deltog fem personer med stroke. En kvalitativ latent innehållsanalys användes för att analysera intervjutexten.

Stroke är en vanlig sjukdom som årligen drabbar 30 000 personer i Sverige. Personer som insjuknar i stroke kan drabbas av fysiska och psykiska funktionsnedsättningar. Konsekvenserna av stroke drabbar även de närstående som många gånger tar på sig vårdgivarrollen till den anhöriga. Närståendevårdare till en anhörig som har insjuknat i stroke får bära ett tungt vårdansvar. Syftet med detta vetenskapliga arbete var därför att belysa närståendevårdares upplevelser av att vårda en anhörig som har insjuknat i stroke.