Bakgrund: Litteratur visar att olika aspekter i kommunikationen har betydelse för hur mötet upplevs. För att ett givande möte ska uppstå måste vårdpersonalen veta hur patienten vill bli behandlad. Patienter i den palliativa vården har speciella behov av att få prata om sin sjukdom och sitt förflutna. Syfte: Syftet med denna studie var att belysa patienters och vårdpersonals upplevelser av kommunikation i det vårdande mötet i den palliativa vården. Metod: Litteraturstudien byggde på sju vetenskapliga artiklar och en avhandling som analyserats med innehållsanalys.

SAMMANFATTNINGBakgrund: Livskvalitet definieras av WHO som upplevelsen av livssituationen samt förmågan att påverka denna i förhållande till egna mål. Att drabbas av kronisk sjukdom kan innebära en förändrad livssituation. För patienter med kronisk njursvikt, anpassas tillvaron till livsnödvändig och tidskrävande dialysbehandling vilket kan påverka livskvaliteten. Syfte: Syftet var att belysa patienters livskvalitet vid dialysbehandlad kronisk njursvikt. Metod: En systematisk litteraturstudie där sökningen resulterade i fem kvalitativa och tre kvantitativa artiklar.

Bakgrund:Psykisk ohälsa är ett ökande folkhälsoproblem. Genom att stärka patienters självkänsla läggs en grund för möte och behandling. Syfte: var att ur patientperspektiv belysa hälso- och sjukvårdens bemötande av patienter med psykisk ohälsa. Metod: Artiklar söktes i PubMed och PsycInfo. En textnära kvalitativ innehållsanalys gjordes.

Bakgrund: Tvång inom den slutna psykiatriska vården är ett komplext ämne. Ofrivillig intagning, tvångsmedicinering, avskiljning och bältesläggning är tvångsåtgärder inom den psykiatriska vården. Dess utförande styrs av lagar och riktlinjer som syftar till att skydda patientens integritet och autonomi. Sjuksköterskans roll vid åtgärderna är att se till att patientens rättigheter tillvaratas samt identifiera patientens omvårdnadsbehov. Vården eftersträvar att patienten i efterhand ska uppleva åtgärderna som acceptabla.Syfte: Att beskriva patienters upplevelser av tvångsåtgärder inom den slutna psykiatriska vården.Metod: En deskriptiv litteraturstudie med systematiska sökningar genomfördes.

Bakgrund: Preoperativ information gör att patienter kan känna sig mindre oroliga både inför operationen men även inför hemgången. 2010 gjordes en nationell patientenkät i Sverige, 10 000 av patienterna på ett sjukhus i södra Sverige svarade på denna. Då sjukhusets ortopediska klinik fick ett lägre resultat än riksgenomsnittet angående information och delaktighet, efterfrågade områdeschefen i samband med detta en studie om patienters upplevelse av delaktighet och/eller information. Syfte: Att undersöka inneliggande patienters upplevelser och erfarenheter av informationsutbytet på en ortopedisk vårdavdelning. Metod: Kvalitativa intervjuer som genomfördes med hjälp av en strukturerad intervjuguide, innehållsanalys användes för att analysera materialet.

Uppsats för avläggande av filosofie kandidatexamen iKulturvård, Bebyggelseantikvariskt program15 hpInstitutionen för kulturvårdGöteborgs universitet !2014:46.

Bakgrund: Palliativ vård utförs i hela vårdkedjan, från hemsjukvård till specialistvård på institution. Palliativ vård bygger på en helhetssyn som tryggas genom patientcentrerad vård där patientens delaktighet har en central roll.Syfte: Belysa vuxna patienters upplevelser av delaktighet då de vårdas i livets slutskede.Metod: Studien är en systematisk litteraturstudie främst baserad på metodik beskriven av Forsberg och Wengström (2013).Resultat: Temat möjligheter och hinder i upplevelsen av sin delaktighet växte fram, med fyra kategorier under sig: hantering av sin sjukdomssituation, överväldigande ny levnadssituation, bli sedd som individ och inte bli sedd som individ. Det framkom att patienter i livets slutskede fann möjligheter att vara delaktiga i sin vård genom införskaffandet av kunskap om sin sjukdom och sin framtid. Denna kunskap skapade förståelse över situationen hos patienterna, vilket gav dem redskap att lättare hantera och delta i sin vård. Upplevda hinder till delaktighet visade sig vara då patienterna upplevde sig förbisedda av vårdpersonal.Slutsats: Vuxna patienters upplevelser av delaktighet då de vårdas i livets slutskede går inte att beskriva som ett ensamt fenomen, utan behöver beskrivas utifrån en helhetssyn av patienten.  Den unika patienten bildar en dynamisk helhet, och behöver bemötas som den unika individ den är..

Bakgrund: Ungefär 1200 människor begår självmord i Sverige varje år. Den exakta siffran för självmordsförsök är svår att få fram men uppskattas till ca 20000 per år. Dessa människor är oftast i en krissituation och behöver därför god omvårdnad. Syfte: Syftet med studien är att belysa självmordsnära patienters upplevelser av mötet med vårdpersonalen. Metod: Litteraturstudie.

AbstraktBakgrund: För att vårdas inom sluten tvångsvård ska en allvarlig psykisk störning föreligga. Tvångsåtgärder fick endast ske när det förelåg risk för att patienter skadar sig själv eller andra och då skonsamt och med hänsyn till patienten. Tvångsåtgärder väckte starka känslor, och etiska dilemman var vanligt förekommande. Tvångsåtgärders inverkan på patienter över tid var oklar, likaså vad som är tvång och inte. Syfte: Belysa patienters erfarenheter av tvångsåtgärder inom psykiatrisk tvångsvård.

Hälso- och sjukvården ska enligt lag bedriva god omvårdnad. Trots detta förekommer det att patienter upplever ett missnöje med vården. För att säkra omvårdnadskvaliteten bör patienters perspektiv angående god omvårdnad stå i fokus. Så vad tycker patienterna egentligen? Litteraturstudiens syfte är därmed att beskriva patienters uppfattningar av god omvårdnad.

Stroke är den vanligast förekommande sjukdomen i Sverige med cirka 30 000 insjuknanden per år. Ur ett svenskt och internationellt perspektiv är stroke den största orsaken till en icke medfödd funktionsnedsättning hos vuxna individer. Motorisk funktionsnedsättning efter stroke påverkar patienters förmåga att utföra aktiviteter i dagliga livet (ADL). Det inverkar på patienters upplevelse av livet och livskvalité. En begränsning av kroppskontroll medför även en förändrad relation till kroppen.

Att flyttas från intensivvårdsavdelning (IVA) till vårdavdelningen kan ur patientens perspektiv leda till olika upplevelser, båda positiva och negativa. Själva överflyttningen kan ge ångest, oro och otrygghet till patienterna men kan också upplevas som positivt och oproblematiskt. Överflyttningen till vårdavdelningen kan vara abrupt eller välplanerat och detta kan påverka patienternas upplevelse och känsla. Studiens syfte var att beskriva patienters upplevelse av överflyttning från IVA till vårdavdelning. Kvalitativ metod användes med intervjuer som datainsamlingsmetod där nio patienter intervjuades.

Studiens syfte är att ur ett psykoanalytiskt perspektiv studera vad för konsekvenser vår individualistiska kultur får för den enskilde individen med avseende på frågor rörande brist, begär och lidande. För att kunna utforska om samtidens psykiska lidande är ett uttryck för att dessa frågor förnekas, intervjuades fem psykodynamiskt praktiserande psykoterapeuter vars upplevelser bär en avspegling av patienters lidande. Frågeställningen lyder: Hur ser den huvudsakliga patientproblematiken ut idag hos en grupp psykoterapeuter i enskild verksamhet? Vad anser dessa kliniskt arbetande psykoterapeuter vara dess orsak? Metoden som är kvalitativ har analyserats med hjälp av EPP-metoden. Undersökningens resultat visar tre skäl till patienters lidande: Begärslöshet, relationslöshet och prestationskrav.

Diskrepansen mellan vad patienten upplever som behov och sjuksköterskans tolkning av behoven finns beskrivna i studier. Skillnaden tolkas som brist på patientens delaktighet i omvårdnaden.Ökar patientens delaktighet inom omvårdnaden ökar även vårdens kvalité. Upplevelsen av delaktighet postoperativt har studerats i begränsad omfattning, varför denna studie förväntas bidra till ökad kunskap av delaktighet inom den postoperativa vården. Syfte. Syftet med studien var att beskriva patienters upplevelse av delaktighet i postoperativ vård efter elektiv tarmkirurgi. Metod. En kvalitativ metod med fenomenologisk ansats har använts i studien.

Trots att det snart är tre årtionden sedan de första fallen av AIDS rapporterades är HIV fortfarande en sjukdom som ofta förknippas med omoraliskt och olämpligt beteende. Uppskattningsvis lever 33,4 miljoner människor idag med HIV världen över. Under 2009 beräknades det i Sverige finnas ca 5000 som bär på smittan. Det är inte ovanligt att dessa individer möts med fördomar och okunskap, både i det dagliga livet och i sjukvården.Syftet med denna studie är att beskriva HIV-positiva patienters upplevelser av mötet med sjukvårdspersonal. Det är en litteraturstudie där tio kvalitativa artiklar analyserats utifrån Evans (2003) analysmodell.