Patienter kan vara oroliga och uppleva ångest vilket kan försvåra undersökningar och behandlingar. Det finns idag olika interventioner som avser att förebygga oro hos patienter. Syftet med denna studie var att genom en systematisk evidensbaserad litteraturöversikt se fysiologiska och subjektiva effekter av beröring på patienters oro och ångest vid undersökningar och behandlingar. Studien omfattade sex vetenskapliga artiklar. Fem artiklar visar att vid beröring såsom att hålla patientens hand, terapeutisk beröring, akupressur och massage minskar upplevelsen av oro och ångest.

Att vara patient på en akutmottagning kan innebära långa väntetider samt många möten med olika professioner. På svenska akutmottagningar är det en sjuksköterska som bedömer patienten vid ankomsten. Patienten har vid det första mötet förväntningar på sin kommande vård. Sjuksköterskans bemötande blir därför viktigt då patienten bildar sig en uppfattning som kommer att ligga till grund för hela vårdvistelsen. Det är därför av betydelse att det första mötet med vården blir så bra som möjligt.

Att drabbas av en hjärtinfarkt kan liknas vid att en bomb briserar i patientens liv. Plötsligt påminns man om den egna dödligheten och lämnas efteråt i ett kaotiskt töcken där man inte längre är samma person som innan, vare sig fysiskt eller emotionellt. Det dagliga livet är plötsligt fyllt med begränsningar och problem.Det är viktigt att man som sjuksköterska har kunskap om dessa förändringar i patienternas dagliga liv så att man kan ge stöd och minimera att deras livskvalitet försämras.Studiens syfte är att beskriva patienters upplevelse av det dagliga livet efter en hjärtinfarkt.Till grund för studien ligger nio stycken kvalitativa artiklar som beskriver patienters upplevelser av det dagliga livet efter en hjärtinfarkt. Materialet analyserades och sammanfattades utifrån en innehållsanalys.Resultatet pekar på hur det dagliga livet efter en hjärtinfarkt oftast påverkas negativt. Patienterna känner sig begränsade i det dagliga livet av rädsla för nya infarkter, ilska över att ha drabbats och upplever sig mindre värda som människor då den sjuka kroppen inte kan fungera som de är vana vid.

I Sverige drabbas cirka 100 000 patienter varje år av en vårdskada. En vårdskada innebär ett onödigt lidande för patienten då händelsen kunde ha undvikits om adekvata förebyggande åtgärder hade satts in. En vanligt förkommande vårdskada är en vårdrelaterad infektion. Att skadas av hälso- sjukvården innebär att ett vårdlidande uppstår. Många patienter lider i onödan då vårdarna inte har tillräcklig kunskap om problemet för att kunna möta patienterna i den uppkomna situationen.Syftet med litteraturstudien var att beskriva patienters upplevelser av att drabbas av en vårdskada.

Nu för tiden finns det livsuppehållande behandling som kan förlänga patienters liv. Detta kan göra det svårt för sjukvårdspersonalen att sätta gränsen för när övergången från kurativ till palliativ vård ska utföras. Syftet med litteraturstudien var att beskriva sjuksköterskors upplevelser och erfarenheter när beslut ska fattas om patienters övergång från kurativ till palliativ vård inom slutenvården.  Studien genomfördes som en litteraturstudie där 15 vetenskapliga artiklar granskades och analyserades. I resultatet framkom det fyra huvudkategorier: delaktighet, tidpunkt, utbildning/erfarenhet och emotionella reaktioner.

Bakgrund: Våldsbrott är i Sverige ett ökande samhällsproblem och en angelägenhet för alla inblandade instanser, polismyndighet såväl som hälso- och sjukvård. Att utsättas för våldsbrott påverkar patientens hela tillvaro. Katie Eriksson menar att utbildning krävs för att omvårdnaden inte skall bli missriktad och leda till ökat lidande.Syfte: Att undersöka huruvida sjuksköterskans kunskap och färdigheter möter den forensiska patientens specifika behov i en akutvårdskontext.Metod: En systematisk litteraturstudie med granskning, analys och tematisering av både kvalitativa och kvantitativa studier.Resultat: Respekt och trygghet belystes som de två viktigaste primära behoven hos den forensiska patienten. Patienters upplevelse av skam och rädsla beskrevs i relation till mötet med sjuksköterskan. Patienters trygghet ökade vid omhändertagande av forensiskt specialistutbildad sjuksköterska.

En njurtransplantation är ett stort ingrepp och en stor omställning för patienten både psykiskt och fysiskt. Syftet med studien är att öka förståelsen för och beskriva patienters upplevelser och känslor i samband med en njurtransplantation. Studien är empirisk med en kvalitativ deskriptiv ansats och bygger på semistrukturerade intervjuer med åtta njurtransplanterade personer. Dataanalysen har gjorts med stöd av Burnards (1991) innehållsanalys och resulterade i tre huvudkategorier: känslomässig hantering, livet med en ny njure och erfarenhet av sjukvården. Resultatet visar att en njurtransplantation innebär en stor frihet, samtidigt som en känsla av nedstämdhet upplevts .

Denna litteraturstudie, som skrivits enligt Axelsson (2012, s. 203) belyser patientersupplevelser av att leva med svårläkta venösa bensår, ett tillstånd som drabbar främstäldre över 65 år. Idag lever ca 0,3 till 1 % av Sveriges befolkning med denna sjukdom,som orsakas av venös insufficiens. Sjukdomen kommer i och med att vi lever längretroligtvis att öka, vilket innebär att sjuksköterskan behöver ha kunskaper om hur dessapatienter upplever sin livssituation, i syfte att ge en god omvårdnad. Att leva medsvårläkta venösa bensår innebär ofta tät och långvarig kontakt med sjukvården ochdärför är skapandet av en god vårdrelation mellan patient och sjuksköterska central.

Syftet med föreliggande studie är att analysera patienters upplevelser av fysisk aktivitet på recept (FaR) och på vilket sätt dessa upplevelser påverkar deras syn på hälsa och fysisk aktivitet.För att ta reda på syftet har en kvalitativ metod tillämpats. Sex stycken semistrukturerade intervjuer har genomförts och respondenterna består av tre kvinnor och tre män i åldrarna 57 till 73 år, som alla har eller har haft FaR.Till grund för analysen av studiens empiri har fyra teorier valts ut. Dessa teorier är: Institutionaliseringens ursprung, tillit och ontologisk trygghet, social responsivitet samt språk och kunskap i vardagslivet.Resultatet visar att upplevelsen av fysisk aktivitet (FaR) är positiv. Det visar även att denna upplevelse har påverkat synen på fysisk aktivitet och hälsa på ett positivt sätt. Den förändrade synen innebär ett bredare tänk när det gäller fysisk aktivitet och ökad insikt och medvetenhet när det gäller hälsa.

Vid sjukvårdsvistelse är sömnstörningar vanligt och kan ge kognitiva och fysiologiska effekter. Syftet med denna litteraturstudie var att beskriva patienters upplevelse av störd sömn på vårdinrättning. Tretton vetenskapliga artiklar analyserades med kvalitativ innehållsanalys. Emotionella effekter i resultatet beskrevs i form av ångest, frustration, trötthet och känslor av maktlöshet över att inte kunna påverka situationen. Resultatet visade att vårdmiljön i form av ljud, ljus och andra patienter påverkade sömnen negativt.

Bakgrund: Litteratur visar att olika aspekter i kommunikationen har betydelse för hur mötet upplevs. För att ett givande möte ska uppstå måste vårdpersonalen veta hur patienten vill bli behandlad. Patienter i den palliativa vården har speciella behov av att få prata om sin sjukdom och sitt förflutna. Syfte: Syftet med denna studie var att belysa patienters och vårdpersonals upplevelser av kommunikation i det vårdande mötet i den palliativa vården. Metod: Litteraturstudien byggde på sju vetenskapliga artiklar och en avhandling som analyserats med innehållsanalys.

Patientundervisning är en förutsättning för att delaktiggöra patienter i sin egen vård och behandling. Datorer och modern teknik tar mer och mer plats i dagens sjukvård. Datorbaserad patientundervisning är en nytillkommen metod för att tillföra kunskap till patienter om sjukdom och behandling. Syftet med studien är att belysa patienters upplevelser av datorbaserad patientundervisning. För att besvara syftet har en litteraturstudie utförts.

Det är idag mellan 700 ? 800 patienter som väntar på ett nytt organ i Sverige. Dock är tillgången på organ betydligt mindre än efterfrågan, vilket leder till att väntan på ett nytt organ kan bli mycket lång. För en del patienter orkar inte kroppen med den långa väntan vilket leder till en för tidig död. Att vänta på ett nytt organ innebär ett stort lidande för patienten.

Syftet med denna litteraturstudie var att beskriva patienters erfarenheter av ett cancerbesked. Cancerbeskedet väcker mycket tankar och känslor hos patienten samt att hela familjen blir påverkad av sjukdomen. Litteraturstudie valdes som metod och en avsökning genomfördes av vetenskapliga artiklar i databaserna Cinahl, PubMed och PsycInfo. Femton artiklar inkluderades i studien som granskades och analyserades. Ur analysen kunde tre teman lyftas fram som beskrev patientens erfarenhet av att få ett cancerbesked.

Bakgrund Arbetsterapeuter har en central roll i ryggm?rgsskadade patienters str?van mot ett meningsfullt aktivitetsliv. Ungef?r 330 personer per ?r f?rv?rvar en ryggm?rgsskada i Sverige. En ryggm?rgsskada p?verkar funktionen nedanf?r skadest?llet och aktivitetslivet f?r?ndras.