Bakgrund: Diagnosen hjärtsvikt innebär en stor förändring i patienternas liv. De som diagnostiseras upplever förändringar på flera områden i livet; det kroppsliga, sociala, livssituationen och att nu vara beroende av vård, mediciner och behandling. Sjuksköterskan bör ha en förståelse för dessa patienters livssituation för att kunna ge en bättre och mer individuell vård. Syfte: Syftet är att beskriva patienters upplevelser av att leva med hjärtsvikt. Metod: Den valda metoden är en systematisk litteraturstudie där kvalitativa studier analyseras.

När en människa drabbas av sjukdom och behöver vistas på sjukhus påverkas upplevelsen dels av sjukhusets lokaler och dels av vårdavdelningens atmosfär. Florence Nightingale var den förste som berörde och insåg vikten av vårdmiljöns inverkan på patienters välbefinnande. Hennes idéer kring vårdmiljö låg under slutet av 1800-talet till grund för utformningen av sjukhusarkitekturen i Europa. Att anpassa sig till en okänd miljö kräver en ansträngning av alla människor. Att bli sjuk och hamna på sjukhus innebär en omställning för individen och kraften behövs till annat än att anpassa sig till vårdmiljön.

Studiens syfte a?r att underso?ka hur det nationella ma?let fo?r trafiksa?kerhet ga?r att fo?lja upp pa? la?nsniva? via befintlig statistik fra?n polis och sjukva?rd. Ger de tva? ka?llorna en likartad bild av fo?ra?ndringen av antalet va?gtrafikskadade under den ga?ngna tjugoa?rsperioden? Underso?k- ningen omfattar personer som skadats och o?verlevt va?gtrafikolyckor i Va?stmanlands la?n. Data fra?n 1989/1990 respektive 2008/2009 ja?mfo?rs.De tva? statistikka?llorna ger en likartad bild av fo?ra?ndringen av antalet va?gtrafikskadade bilister, motorcyklister och mopedister.

Anorexia nervosa är den allvarligare och mest omtalade formen av ätstörning. Sjukdomen är ett självinducerat svälttillstånd då de drabbade bekämpar hunger och sina impulser att äta. Ätstörningar som anorexia är ett växande problem. Endast en del patienter tillfrisknar och behandlingen tar lång tid. Det är viktigt att sjuksköterskor har kunskap om patienters erfarenhet av behandling.

Bakgrund: Patienttillfredsställelse är ett mått på hur nöjda patienterna är. Patienter förväntar sig att bli bemötta med vänlighet och att uppleva trygghet vid hembesök av distriktssköterskan. I litteraturen finns flera olika instrument som mäter patienters tillfredsställelse med sjuksköterskans vård inom slutenvården. Det finns endast få instrument som mäter patienttillfredsställelse med sjuksköterskans vård i hemsjukvården.Syfte: Syftet var att ta fram ett svenskt instrument som kan mäta patienters tillfredställelse med distriktssköterskans vård vid hembesök. Syftet var också att testa detta instrument i en pilotstudie.Design: Denna studie har en kvantitativ och deskriptiv design.Metod: Client Satisfaction Scale (CSS) har översatts till svenska, validerats med hjälp av litteratur och en expertgrupp samt reliabilitetstestats.

I vården möter vi många patienter som kommer utsättas för nålstick, både inom slutenvårdenoch primärvården. Många medicinska utredningar och behandlingar kräver blodprovstagningaroch perifera venkatetrar. En del patienter upplever dessa moment med en extrem rädsla ochkänsla av obehag, och kan påverka patientens upplevelse och skapa problem i framtida kontaktmed vården. Syftet med litteraturöversikten var att belysa vuxna patienters upplevelser viduttalad rädsla för nålstick, vilka faktorer som påverkar samt hur sjuksköterskan kan bemöta ochlindra dessa patienters oro och rädsla. Litteraturöversikten är baserad på vetenskapliga artiklarfunna i tidsskrifter.

Bakgrund: Postoperativa sa?rinfektioner a?r en vanligt fo?rekommande va?rdrelaterad infektion, och orsakar stort lidande fo?r patienten och stora kostnader fo?r sjukva?rden. Diabetes a?r en riskfaktor fo?r att utveckla postoperativ sa?rinfektion, och har liksom hyperglykemi fysiologiska effekter som bidrar till en o?kad risk att utveckla postoperativ sa?rinfektion.Syftet med denna studie var att underso?ka sambandet mellan diabetes, postoperativ hyperglykemi och postoperativ sa?rinfektion hos patienter som genomga?tt CABG-kirurgi.Metod: Studien designades som en kvantitativ retrospektiv studie med deskriptiv ansats. Data insamlades dels fra?n va?rdenhetens egen infektionsregistrering, dels genom granskning av 276 patientjournaler pa? den aktuella va?rdenheten.

Bakgrund Stressrelaterad oh?lsa ?r den sjukskrivningsorsak som ?kar mest och utmattningssyndrom ?r en av de vanligaste diagnoserna. Symtom p? utmattning g?r det sv?rt att klara arbete, fritidsaktiviteter, hush?llsaktiviteter och annat som kan vara meningsfullt att utf?ra. Arbetsterapeuter har kunskap om vardagens aktiviteter och hur dessa interagerar med person och milj?. Eftersom arbetsterapeuter m?ter denna m?lgrupp i prim?rv?rden ?r det av vikt att utforska deras resonemang kring vad de kan bidra med i rehabiliteringsprocessen.

Cytostatikabehandling är en vanligt förekommande behandlingsmetod vid cancersjukdom. Genomgå cytostatikabehandling innebär att livskvalitén på- verkas både inför behandlingen, på sjukhuset, i hemmet mellan och efter be- handlingarna. Syftet med denna litteraturstudie var att beskriva patienters upplevelser i samband med cytostatikabehandling på grund av cancersjukdom. Elva vetenskapliga artiklar har analyserats med hjälp av manifest kvali- tativ innehållsanalys. Analysen resulterade i fem kategorier som utgjorde resultatet: Att frukta cytostatikabehandlingen men inse det nödvändiga: Att få rätt mängd information minskade ångesten och ökade kontrollen: Att leva i en berg- och dalbana: Att vilja leva sitt liv normalt: Att återgå till vardagen och reflektera över det som hänt.

Bröstcancer är den vanligaste cancerformen bland kvinnor. Sjuksköterskor möter ibland patienter med nyligen diagnostiserad bröstcancer. För att dessa patienter ska få ett gott bemötande är det viktigt att veta vilka upplevelser som är framträdande. Syftet med litteraturstudien var att belysa patienters upplevelser av att leva med bröstcancer.Studien var en systematisk litteraturstudie som grundade sig på resultaten av tio vetenskapliga artiklar med både kvalitativ och kvantitativ ansats. Litteraturstudien resulterade i sex olika kategorier; Betydelsen av Socialt stöd, Krisen, Familjens betydelse, Viljan att leva/Rädslan att dö, Kroppslig förändring och Synen på livet.

Perioperativ vårdprocess är ett arbetssätt och forskning inom området visar att den har betydelse för patienters välbefinnande i samband med operation. Anestesisjuksköterskor har en nyckelroll i vårdmöten i samband med operation för att minska patienters vårdlidande. Syftet med studien är att genom en kvalitativ intervjustudie ta reda på hur fyra anestesisjuksköterskor på sjukhus resonerar om den perioperativa vårdprocessen. Data analyserades med kvalitativ innehållsanalys. Resultatet visade att informanterna resonerar om perioperativ vårdprocess utifrån tre kategorier; förutsättning att kunna prioritera användning, organisatoriska faktorer som påverkar möjlighet till användning negativt och yrkesansvar finns vilket har betydelse för korrekt bedömning av omvårdnadsbehov i samband med operation.

Syftet med litteraturstudien var att undersöka hur buller påverkar sjukhusmiljön med hänseende på vårdpersonal och patienter. Studiens avsikt omfattar även en undersökning av vårdpersonalens och patienters eventuella olika uppfattningar angående buller. Effekterna av buller och dess omfattning inom vårdavdelningsmiljön har också undersökts. Resultatet av studien visar på att bullermiljön på sjukhus överskrider de riktlinjer för buller som WHO fastslagit. Vidare visar studien på indikationer på att brittiska sjuksköterskors kunskap angående fenomenet buller är bristfällig.

Att sövas inför en operation innebär att lämna över kontrollen av sina livsfunktioner och är en situation många patienter känner oro inför. För att kunna utveckla anestesisjuksköterskans preoperativa omhändertagande är kunskap om patienters upplevelser av omhändertagandet nödvändigt. Dessa upplevelser kommer att studeras med utgångspunkt i en teoretisk begreppsmodell om personcentrerad vård.Syfte: Att beskriva patienters upplevelse av det preoperativa omhändertagandet inför anestesi.Metod: Kvalitativa semi-strukturerade intervjuer kommer att genomföras med ett tiotal personer som i slutenvården genomgått en operation i generell anestesi. Intervjuerna kommer att analyseras med kvalitativ innehållsanalys. För att testa metod och forskningsplan genomfördes en pilotstudie där två forskningspersoner som nyligen genomgått en operation i generell anestesi intervjuades.

Flertalet patienter som genomgår ett operativt ingrepp kan uppleva vårdlidande i form av oro, betydelsen av information och smärta. Detta är ett stort problem som kan orsaka patienten en förlängd vårdtid, negativa upplevelser av sjukvården och ökat sjukdomslidande. Anestesisjuksköterskans erfarenhet, kunskap och omvårdnadshandlingar har betydelse för att lindra patientens vårdlidande och kan därigenom bidra till ett ökat välbefinnande och stärkt självkänsla för patienten. Tidigare studier visar att det idag finns en oro för patienters välbefinnande, då hälso- och sjukvården efterlyser effektivitet och ekonomisk lönsamhet. Det har också visat sig att betydelsen av patientinformation som en omvårdnadsåtgärd, kraftigt har ökat på grund av allt kortare vårdtider.

En operationsavdelning är för de flesta en främmande miljö som upplevs skrämmande. De som ska genomgå en operation känner olika grader av ängslan, oro och rädsla. Syftet med denna litteraturstudie var att beskriva patienters upplevelser av vårdmiljön i samband med operation. Tio vetenskapliga artiklar från åren 1984?2001 som motsvarade syftet analyse- rades med kvalitativ innehållsanalys.