Bakgrund:I Sverige lever cirka 20 000 personer med en stomi. De vanligaste orsakerna till att personer stomiopereras är att hon eller han lider av Ulcerös Colit, Morbus Crohn eller cancer i tjock- eller ändtarm. Vid en stomioperation leds tarmen ut genom bukhinnan och sys fast på huden. Öppningen täcks med stomibandage som samlar upp avföringen. Syfte:Syftet med litteraturstudien var att beskriva patienters upplevelser av att leva med en tarmstomi.

Bakgrund: Att fa? en stomi kan inneba?ra flera olika fo?ra?ndringar i en ma?nniskas liv. Individens sja?lvbild kan fo?ra?ndras efter operationen, till fo?ljd av det nya kroppsliga utseendet och dess funktioner. Ett tillfredssta?llande sexliv a?r starkt korrelerat till psykosocialt- och fysiskt va?lbefinnande.

Bakgrund: Cancer är en de vanligaste sjukdomarna i världen och som sjuksköterska kommer man möta cancersjuka patienter med behov av vård och omsorg under sin sista tid i livet, oavsett vart man är yrkesverksam. Att drabbas av svår sjukdom och hamna i ett palliativt tillstånd kan vara svårt för patienten att hantera. Sjuksköterskan bör ha kunskap för att kunna lindra lidande och främja välbefinnande hos patienten i detta skede.Syfte: Syftet med studien är att belysa palliativa patienters erfarenheter av att leva med cancersjukdom i livets slutskede.Metod: Systematisk litteraturstudie av tio vetenskapliga artiklar. Deduktiv analys där författarna använt De 6 S:n ? En modell för personcentrerad palliativ vård som teoretisk referensram.Resultat: Patienternas erfarenheter av den sista tiden i livet presenterades som fyra teman med sju subteman.

Bakgrund: Att f? ett cancerbesked kan v?cka k?nslor s?som oro, ?ngest och r?dsla. M?nga hamnar i en chock. Hj?rntum?r ?r en av de cancertyper som ger h?gst emotionell p?frestning. F?r att utf?ra maximal resektion av tum?ren vid k?nsliga omr?den s?som motorik, kognition och tal, kr?vs vaken kraniotomi, d?r patienten ?r medveten och kan medverka under delar av operationen.

INTRODUKTION Erfarenheter visar att olika typer av smärta kan behandlas med komplementära metoder, detta gör det till en omvårdnadsåtgärd och därmed inom sjuksköterskans kompetensområde. Sjuksköterskan har en betydelsefull roll i behandlingen av smärta. SYFTE Syftet med litteraturstudien var att belysa patienters upplevda effekter av massage som en komplementär behandling vid cancerrelaterad smärta. METOD Metoden som användes var litteraturstudie. I resultatdelen användes 13 stycken vetenskapliga artiklar som hade granskats, tio kvantitativa, två kvalitativa och en innehållande båda metoderna.

Syftet med studien var att undersöka patienters upplevelse av smärtlindring och livskvalitet efter botoxbehandling i smärtlindrande syfte samt patienternas inställning till Botox.Metod: En kvalitativ intervjustudie med en deskriptiv och explorativ design. Urvalet bestod av sju patienter, sex kvinnor och en man, vilka behandlas men botoxbehandling vid Smärtcentrum på Akademiska sjukhuset i Uppsala.Resultat: Materialet analyserades enligt syftet under tre kategorier: smärtlindring, oro/nedstämdhet samt inställning till Botox. Samtliga informanter har fått en minskad smärta till följd av botoxbehandlingen och upplever att livskvaliteten förbättrats. Trots biverkningar känner sig patienterna nöjda med behandlingen så länge fördelarna är fler än nackdelarna. Ingen av informanterna förutom en kände någon oro/nedstämdhet.

Höft- och knäprotesoperationer är idag en vanlig operation vid artros i höft- och knäled. Trotsminutiösa infektionsförebyggande förberedelser inför operationen drabbas ändå en delpatienter av postoperativa infektioner. Vid ortopedisk proteskirurgi är postoperativainfektioner ett direkt hot mot den nya inopererade leden och kan leda till långabehandlingstider som påverkar patientens livskvalitet under lång tid.Syftet med studien var att utforska patienters möjlighet till delaktighet i tidig upptäckt avpostoperativ infektion utifrån given information vid operation för höft- eller knäprotes.Semi-strukturerade intervjuer genomfördes med tio patienter med diagnostiserad postoperativinfektion efter höft- eller knäprotesoperation. Transkriberade intervjuer analyserades medinnehållsanalys. Journaler granskades för att beskriva patientens tidigare sjukdomar.Resultatet visade att första tecknen på infektion kan beskrivas med temat: Vad är normalt ochvad är inte normalt.

När en familjemedlem får palliativ vård i livets slut i hemmet förändras livssituationen för hela familjen. Närstående kan uppleva att de bär huvudansvaret när vården sker i hemmet, även om de får stöd från vårdarna. Vissa närstående önskar att vara delaktiga i vården medan andra blir det ofrivilligt. Om vårdarna tar del av familjens förändrade livsvärld finns förutsättningar för att skapa en god vårdrelation med både familjemedlemmen och dennes närstående. Genom att ta del av närståendes upplevelser och förväntningar kan vårdarna få en bättre förståelse för närståendes livssituation och ge stöd utifrån detta.

Bakgrund: MRSA sprids särskilt lätt i sjukhusmiljöer. Infektioner orsakade av dessa bakterier är ett välkänt internationellt problem och sjukdomsfall med MRSA klassas från 2004 som allmänfarliga sjukdomar. Sjuksköterskan bär ansvaret för omvårdnaden kring patienten vilket inkluderar att förhindra smittspridning. Syfte: Syftet med denna litteraturstudie var att belysa sjuksköterskans roll i att förhindra smittspridning av sjukhusrelaterade MRSA samt patients upplevelse av smittorisk av isolering. Metod: Denna litteraturstudie baserades på 15 vetenskapliga orginal artiklar.

Cancer är en av de vanligaste sjukdomarna i vår tid och patientermed denna sjukdom påträffas ofta inom vården. Det äringen ovanlighet att flera av dessa patienter senare drabbasav ett recidiv i sjukdomen. Syftet med denna studie var attbelysa patienters upplevelser av recidiverande cancer. Studienutfördes som en litteraturstudie med induktiv metod därfakta i resultatet utkristalliserades i fyra teman, emotionellaupplevelser, sociala upplevelser, fysiska upplevelser samtupplevelser av hälso- och sjukvården. Några av huvudfyndeni studien var att flertalet av patienterna upplevde recidivetsom mer upprörande än den initiala cancerdiagnosen.

Syfte: Syftet med denna studie är att bland patienter med långvarig smärta, som är remitterade till en smärtmottagning, undersöka förväntningar avseende det första besöket, i vilken utsträckning patienterna anser att dessa uppfylldes samt att undersöka vilka förväntningar patienterna har på den fortsatta vården och kontakten med Smärtmottagningen. Metod: En empirisk studie med kvalitativ deduktiv ansats. Datainsamling skedde genom att tio personer intervjuades på Smärtmottagningen efter deras första besök. Materialet bearbetades med manifest innehållsanalys. Resultat: Patienter vid Smärtmottagningen hade i olika stor utsträckning förväntningar inför det första besöket och den fortsatta vården.

Psoriasis är en inflammatorisk hudsjukdom som uppkommer i perioder. Sjukdomens behandling går ut på att lindra patientens besvär men går inte helt att bota. Dagens samhälle kan uppfattas som ytligt och utseendefixerat vilket leder till att personer som lider av psoriasis kan känna sig annorlunda på grund av den förändrade huden. Syftet med uppsatsen är att belysa patienters erfarenheter av att leva med psoriasis. Metoden som används är en litteraturstudie utifrån Axelsson (2008).

Intensivvård bedrivs idag inte enbart på våra intensivvårdsavdelningarutan förekommer på andra vårdavdelningar inom slutenvården. Modernhjärtintensivvård har de senaste åren blivit tekniskt mer avancerad. Det finns risk atttekniken avhumaniserar vården och att vårdpersonalen fokuserar mer på apparaturenän patienten. Den teoretiska referensramen i detta arbete utgick från begreppetempowerment samt Hendersons omvårdnadteori.Syfte: Syftet med denna studie var att beskriva patienters upplevelse av intensivvårdmed fokus på empowerment.Metod: Litteraturstudien baserades på artiklar från sökningar i databaserna CINAHLoch PUBMED. De sökord som användes var ?empowerment?, ?patientempowerment?, nurse relations?, ?ICU?, ?critical illness?, ?patient perspective?,?critical care? och ?patient experience?.Resultat: Efter genomläsning av artiklarna kunde fyra teman identifieras sompåverkade patientens upplevelse och känsla av empowerment.

Diabetes typ 2 har de senaste åren successivt ökat och blivit en allt vanligare sjukdom, vilket resulterar i att allmänsjuksköterskan allt oftare möter denna patientgrupp. Patienten som drabbas av diabetes typ 2 behöver göra livsstilsförändringar gällande kost och motion, risken är annars stor att patienten drabbas av komplikationer. För att sjuksköterskan ska kunna motivera och ge stöd är det viktigt med förståelse för vad livsstilsförändringar innebär för patientens livsvärld. Syftet med denna litteraturstudie är att, med Evans (2003) analysmodell av kvalitativa artiklar, beskriva patienters upplevelser av att förändra livsstil vid diabetes typ 2. Genom analysen framkom fyra kategorier med tillhörande underkategorier.

Hjärtsvikt är ett mångfacetterat begrepp med varierande symtom. Det kan innebära ett tillstånd då hjärtats pumpförmåga är nedsatt vilket resulterar i att hjärtat inte kan täcka kroppens syrebehov. Då hjärtsvikt utgör en stor del av Sveriges och världens folkhälsoproblem är det av största vikt att som sjuksköterska ha goda kunskaper kring patienters sjukdomsupplevelser vid hjärtsvikt. Syftet med studien är att undersöka hur patienter upplever det att leva med sin sjukdom. Metoden som har använts är en litteraturstudie med kvalitativ ansats.