Sömnen har en rehabiliterande och återuppbyggande funktion och vi tillbringar sammanlagt en tredjedel av vårt liv i sömn. Under perioder då individen utsätts för stora påfrestningar blir sömnen ännu viktigare. Att vara patient och vårdas på ett sjukhus anses vara en påfrestande situation som leder till att patienten har ett stort behov av god sömn. Syftet med studien var att beskriva vuxna patienters upplevelser av sömnstörningar under sjukhusvistelsen samt omvårdnadsåtgärder sjuksköterskan kan vidta för att främja god sömn hos patienterna. Detta är en deskriptiv litteraturstudie där data samlats in genom elektroniska sökningar i databaserna Cinahl och Medline samt genom manuella sökningar.

Syfte: Syftet med denna pilotstudie var att undersöka om anestesisjuksköterskans skattning av postoperativ smärta skiljer sig fran patientens egenskattade VAS. Bakgrund: Flertalet studier visar att sjuksköterskor underskattar patienters smärta och att VAS inte används i tillräcklig utsträckning vid smärtskattning. Många erfarna sjuksköterskor tenderar att lita mer på sin intuitiva känsla om patientens smärta än på vad patienten säger. Metod: Åtta anestesisjuksköterskor på ett sjukhus i storstadsregionen fick genom ett frågeformulär skatta 44 patienters postoperativa smärta utifrån en beteenderelaterad skala och fysiologiska parametrar. Detta värde jämfördes med patientens egenskattade VAS/NRS.

Palliativ vård ges till personer som har fått en icke-botbar sjukdom och sjukvården inte längre kan erbjudas en kurativ behandling. Detta påverkar patienternas existens och de lider av fysisk och psykisk smärta, existentiella frågor och andliga funderingar. Syftet med denna uppsats var att beskriva patienters lidande och undersöka vad de upplever ger lindring. En litteraturöversikt gjordes och artiklar söktes i databasen Cinahl. Elva kvalitativa artiklar med fokus på lidande och palliativ vård valdes ut och användes till resultatet.

Hjärt-kärlsjukdom är idag en av de största folksjukdomarna i Sverige med högst mortalitet till följd. Flera studier visar att uppföljning av patienter, informationsbehov och stöd till patienter efter utskrivning från sjukhusen till primärvården är otillfredsställande. Det finns endast ett fåtal studier som visar på patienternas egna upplevelser av att leva med hjärtinfarkt. För att kunna förbättra vården till dessa patienter är det viktigt att ta del av patienternas egna upplevelser av att leva med en hjärtsjukdom. Syftet med studien är att beskriva patienters upplevelser av att leva med hjärtsjukdom ur ett patient- och livsvärldsperspektiv. Metoden i studien är kvalitativ intervju.

Bakgrund: Existentiellt lidande ?r ett tillst?nd som ofta uppkommer i samband med palliativ v?rd. Det ?r ett subjektivt lidande som upplevs p? olika s?tt beroende p? individens f?rflutna. Det ?r en del av sjuksk?terskans yrkesroll att uppm?rksamma och identifiera existentiella besv?r samt lindra lidande hos patienten.

Psykisk ohälsa är ett växande problem i det svenska samhället och har i alla tider varit tabubelagt, vilket försvårat situationen för individer som lider av psykiska problem. Somatisering är en typ av psykisk ohälsa som visar sig som somatiska symtom som är medicinskt oförklarliga. Syftet var att beskriva sjukvårdspersonals hantering och patienters upplevelser av somatisering i primärvården. Studien genomfördes som en litteraturstudie och baserades på 15 vetenskapliga artiklar. Resultatet påvisar att sjukvårdspersonalens hantering av patienterna spelar en avgörande roll.

Syfte: Att belysa sjuksköterskors och patienters upplevelser av vården vid långvarig icke-malign smärta.Metod: Den föreliggande uppsatsen har gjorts som en litteraturstudie där tolv vetenskapliga artiklar har analyserats.Resultat: Sjuksköterskor upplevde smärtbedömningen som en utmaning och ansåg att när de inte trodde på patientens smärtbeskrivning, var det ett hinder för en bra bedömning. Patienterna upplevde att de ofta blev misstrodda av vårdpersonalen och betonade vikten av att bli trodd. Det var viktigt för patienterna att få en diagnos och att hänsyn togs till deras önskan om vad behandlingen skulle resultera i. Patienterna upplevde att deras mål och vårdpersonalens mål med behandlingen inte alltid stämde överens. Sjuksköterskorna upplevde att utbildningen inte förberedde dem för att ta hand om patienter med långvarig smärta och att kunskapen om icke-farmakologiska behandlingsmetoder var bristfällig.

Framgångsrik interprofessionell samverkan i team har bevisats öka patientsäkerheten i hälso- och sjukvården. Sjuksköterskor är ofta en del av interprofessionella team och en av deras kärnkompetenser är samverkan i team. För att uppfylla kärnkompetensen krävs kunskap om vad som påverkar samverkan. Syftet var således att belysa sjuksköterskors erfarenheter av samverkan i interprofessionella team. Metoden som tillämpades var en osystematisk litteraturöversikt med systematiska sökningar av omvårdnadsforskning.

Bakgrund: Psykisk sjukdom utgör en fjärde del av Sveriges sjukdomsbörda men fördomar mot personer med psykisk sjukdom är ingen ovanlig företeelse i dagens samhälle. Patienter med psykisk sjukdom har lika rätt till en god vård som alla andra. En grundutbildad sjuksköterska ska kunna vårda dessa patienter. Det framkommer dock att patienter med psykisk sjukdom inte har lika förutsättningar och hälsoutfall som patienter utan psykisk sjukdom. Patienterna upplever ett behov av trygghet och förtroende för sina vårdare men sjuksköterskor visar en tendens att agera annorlunda mot dessa patienter.Syfte: Att beskriva sjuksköterskors inställning till att vårda patienter med psykisk sjukdom i den somatiska slutenvården.Metod: En litteratursökning har genomförts för att skapa en översikt över vetenskapliga artiklar om grundutbildade sjuksköterskors inställning till vårdandet av patienter med psykisk sjukdom inom den somatiska vården.

Syftet med den här litteraturstudien är att beskriva hur patienter med långvarig smärta upplever bemötandet från vårdpersonal. Långvarig smärta kan vara svårbehandlad (Shaw & Lee, 2010; Shaw, 2006) och den drabbade kan tvingas leva med smärtan livet ut (Magnusson & Mannheimer, 2008). I den här systematiska litteraturstudien inkluderades medelålders patienter mellan 44-64 år med långvarig smärta. Analysen skedde genom en kvalitativ innehållsanalys utifrån ett induktivt arbetssätt där sju kvalitativa veteskapliga artiklar användes. Patienter med långvarig smärta beskrev sex områden; upplevelse av att bli missförstådd, att bli förminskad som människa, upplevelse av vanmakt, att vara till besvär, förväntningar på ett bra bemötande och utvecklingsmöjligheter för vården.

Den här rapporten behandlar ett kandidatarbete som utfördes mot Institutionen för ekonomisk och industriell utveckling. Arbetet gick ut på att modernisera det existerande programmet MODEST som använts för att beräkna optimala energisystem. Moderniseringen gjordes genom att skapa programmet Humble, vars funktionalitet bygger på MODEST.I den här rapporten beskrivs hur program kan utvecklas för att de ska vara enkla att använda, samt hur de kan konstrueras för att möjliggöra vidareutveckling. Dessa aspekter framställdes av kunden som viktiga i projektet.Gruppens tillvägagångssätt för att utveckla programmet förklaras och en överskådlig bild över den arkitektur som använts ges. De erfarenheter som gruppen förskaffat sig under projektet beskrivs och reflekteras över.

Bakgrund: Till en akutmottagning kommer människor som behöver akut hjälp av olika grader och former. Triagen är det första möte som patienten har med vårdpersonal och genom detta ordnas ett turordningssystem där de mest akut sjuka patienterna tas omhand om först, medan de patienter som kan vänta utan att det finns en risk för försämring av sin hälsa, får vänta på sin tur. Syfte: Att belysa vuxna patienters upplevelse av mötet på en akutmottagning.Metod: En litteraturstudie med en kvalitativ ansats baserad på tio vetenskapliga orginalartiklar. Texten analyserades enligt Graneheim och Lundmans (2004) kvalitativa innehållsanalys.Resultat: I resultatet framkom det fem kategorier. Dessa var att komma till en akutmottagning, den långa väntan, att vårda vårdrelationen, hjälplös utan kontroll och behov av att bli sedd och få tydlig information.Slutsats: Patienter upplever att väntetiden, informationen och mötet i sig är viktigt för att inte tappa kontrollen över situationen. Med detta som underlag anser författarna att patienten bör vara delaktig i sin vårdprocess.

Bakgrund: I dagsläget lever cirka 33 miljoner individer med HIV-infektion i världen, och här i Sverige blir detta en allt större patientgrupp. HIV är en kronisk sjukdom och att drabbas innebär ofta en stor kris för patienten och de behöver således stort stöd och förståelse från sjukvårdspersonal. Syfte: Att beskriva HIV och AIDS-patienters upplevelser av vårdrelationer. Metod: En systematisk litteraturstudie som grundar sig på åtta vetenskapliga artiklar som efter analys ledde fram till två huvudkategorier. Resultat: De två huvudkategorierna var Lidande och Den goda vårdrelationen med tillhörande underkategorier.

Bakgrund: Varje år drabbas runt 30 000 personer av stroke i Sverige. Många av de strokedrabbade drabbas av en hjärntrötthet eller av ett psykiskt lidande och det kan i vissa fall leda till en depression. Diagnostiseringen av depression kan vara svår att ställa framförallt när den strokedrabbade har funktionsnedsättningar. Livssituationen förändras efter en stroke och för många blir det en psykisk påfrestning.Syfte: Syftet var att belysa patienters upplevelser av psykisk påfrestning i vardagen efter strokeMetod: En litteraturstudie baserad på totalt 10 kvalitativa artiklar. Artiklarna kvalitetsgranskades med hjälp av en granskningsmall.

Alla människor kan drabbas av hjärtstopp och varje år inträffar ungefär 15 000 hjärtstopp i Sverige. Att drabbas av hjärtstopp är en traumatisk upplevelse som påverkar individen på olika sätt. En ökad kunskap om patienters upplevelser utgör grunden för att ge professionell omvårdnad och kunna bemöta patienten i sin livsvärld. Syftet var att belysa patientens upplevelser efter att ha överlevt hjärtstopp. Studien genomfördes som en litteraturstudie där tio vetenskapliga artiklar utgjorde underlaget för resultatet.