Bakgrund: Att råka ut för brännskador är traumatiskt.  Sjuksköterskans förmåga att ge omsorg och visa respekt gentemot patienten är vitalt för patienters upplevelser av brännskador. Om en svårt brännskadad patient överlever är det ofta med handikapp och förändrat utseende, samtidigt som en palliativ behandling innebär svåra smärtor. Att skapa ny livskvalité är ofta förknippat med en svår process för brännskadadeSyfte: Studiens syfte var att belysa Patienters erfarenheter efter brännskada.Metod: En systematisk litteraturstudie genomfördes där nio artiklar, fem kvalitativa och fyra kvantitativa analyserades med en modifierad innehållsanalys.Resultat: Analysen föll ut i ett övergripande tema, förändring med fem underliggande kategorier. Förändringen bestod bland annat av ändrad självbild. Närstående fick ett högre värde och gav livskvalitet.

Bakgrund: Många människor lider idag både psykiskt och fysiskt av svårläkta bensår och smärta är det mest påtagliga problemet. Tidigare genomförda studier vittnar om patienters svårigheter och påverkan på dagligt liv. För att få en helhetsbild av patienters livssituation ställs höga krav på sjuksköterskor och många gånger saknar personal rätt kunskap.Syfte: Syftet med denna studie var att belysa patienters perspektiv på att leva med svårläkta bensår.Metod: En litteraturstudie utfördes utifrån 12 kvalitativa empiriska studier. Studier som motsvarade syftet valdes ut, kvalitetsgranskades, analyserades och sammanställdes. Utgångspunkten var att få fram patienters upplevelser och erfarenheter.Resultat: Fem kategorier med underkategorier formulerades: Smärta (att vara styrd och att härda ut), begränsningar (att vara ensam och en inskränkt vardag), skam (att skämmas för sin kropp och att drabbas av låg självkänsla), kamp (lidande och hopp i läkningsprocessen och frustration över att inte veta) samt stöd (känna tillit och förtroende och känna brist på tillit och förtroende).Slutsats: Mer kunskap och utbildning krävs för att patienters lidande ska minskas samt att vårdpersonalen bättre ska kunna bemöta patienters behov..

 Bakgrund: Att vara inskriven enligt lagen om psykiatrisk tvångsvård, LPT, innebär att självbestämmandet tas ifrån en. Eftersom den nya lagen skapades för att skydda patienters integritet undersöker detta arbetet patienternas upplevelser av tvångsvård. Syfte: Syftet var att beskriva Patienters erfarenheter av tvång med fokus på tvångsvård inom den psykiatriska vårdenheten. Metod: En litteraturstudie där sju vetenskapliga artiklar ingick. Systematisk granskning av artiklarna genomfördes.

Multiple Skleros (MS) är en autoimmun sjukdom som främst drabbar unga personer mellan 20 till 40 år. Prevalensen att drabbas av MS är 1 per 1000 invånare. Trötthet (fatigue) som är ett av de vanligaste symtomen bland MS patienter påverkar den drabbades liv negativt. Syftet med denna studie är att beskriva MS-Patienters erfarenheter av fatigue. Metoden som använts är en litteraturstudie som har utförts utifrån sex vetenskapliga kvalitativa artiklar.

Bakgrund: Många människor lider idag både psykiskt och fysiskt av svårläkta bensår och smärta är det mest påtagliga problemet. Tidigare genomförda studier vittnar om patienters svårigheter och påverkan på dagligt liv. För att få en helhetsbild av patienters livssituation ställs höga krav på sjuksköterskor och många gånger saknar personal rätt kunskap.Syfte: Syftet med denna studie var att belysa patienters perspektiv på att leva med svårläkta bensår.Metod: En litteraturstudie utfördes utifrån 12 kvalitativa empiriska studier. Studier som motsvarade syftet valdes ut, kvalitetsgranskades, analyserades och sammanställdes. Utgångspunkten var att få fram patienters upplevelser och erfarenheter.Resultat: Fem kategorier med underkategorier formulerades: Smärta (att vara styrd och att härda ut), begränsningar (att vara ensam och en inskränkt vardag), skam (att skämmas för sin kropp och att drabbas av låg självkänsla), kamp (lidande och hopp i läkningsprocessen och frustration över att inte veta) samt stöd (känna tillit och förtroende och känna brist på tillit och förtroende).Slutsats: Mer kunskap och utbildning krävs för att patienters lidande ska minskas samt att vårdpersonalen bättre ska kunna bemöta patienters behov..

Bakgrund: Smärterfarenheter är subjektiva, enskilda upplevelser, som kan framträda varierande och är vanligt förekommande vid långt gångna cancersjukdomar. Palliativ vård månar om patientens välbefinnande genom att se den hela människan och bland annat tidigt identifiera och behandla olika typer av smärta. I begreppet smärta ingår de olika dimensionerna av fysisk, psykisk, social och andlig/existentiell smärta. Dessa olika smärttillstånd kan samverka med varandra och förstärka den upplevda smärtan. Detta är smärtor som påverkar den cancersjuke patientens välbefinnande och välmående i dennes sista dagar.Syfte: Syftet med denna litteraturöversikt var att beskriva Patienters erfarenheter av cancerrelaterad smärta i palliativ vård.Metod: Litteraturöversikten är grundad på elva vårdvetenskapliga artiklar: sju kvalitativa, två kvantitativa och två med både kvalitativ och kvantitativ ansats.

Schizofreni är en av våra allvarligaste sjukdomar och risken att återinsjukna är stor. Vid akutasjukdomsskov kan patienterna bli vårdade under tvångslag. Vid tvångsvård kan patientenfråntas sin autonomi, vilket kan vara ett hot mot självaktningen och medföra en kränkning avintegriteten. Få studier handlar om hur patienter uppfattar omhändertagandet vid tvångsvård.Syftet var att beskriva patienters uppfattningar och erfarenheter av omhändertagandet vidtvångsvård. Studien var en pilotstudie med två informanter.

Bakgrund: Vårdpersonalen på en akutmottagning vårdar ett stort antal patienter under en kort och ofta intensiv period. Arbetet på akutmottagningen ställer höga krav på vårdpersonalen, vilket kan leda till att kraven blir allt för höga i vissa situationer. Vårdandet av patienter kan därför bli lidande vilket resulterar i att patienter utsätt för vårdlidande. Syfte: Studiens syfte var att undersöka Patienters erfarenheter av att ha vårdats på en akutmottagning. Metod: En litteraturöversikt baserad på elva vetenskapliga artiklar analyserades.

Bakgrund: i hälso- och sjukvårdslagen, från 1982, står det tydligt att vården skall bygga på respekt för patienters självbestämmande och integritet. Autonomiprincipen, rätten till självbestämmande, är nära knuten till integritet, eftersom integriteten stärks när självbestämmandet stöttas. Människan kan ses som en del av sina val och att hon har förmåga att ta ansvar för dem. Syfte: syftet med litteraturstudien var att beskriva patienters och sjuksköterskors erfarenheter av integritet i omvårdnaden. Metod: artiklar söktes i tre olika databaser och utgick ifrån sökorden integritet, värdighet, omvårdnad och kränkning.

Tidigare forskning visar att smittskyddsisolering kan ha negativa effekter på patienters välmående. Syftet med denna studie var att belysa Patienters erfarenheter av att vara smittskyddisolerade på ett sjukhus. För att få en uppfattning om det vetenskapliga läget genomfördes en litteraturstudie med induktiv ansats där nio artiklar granskades och analyserades. Genom färgkodning framkom olika teman och dessa bildade sedan tre olika rubriker. Dessa rubriker var: Att vara ensam, Behovet av information och Begränsningar i vårdmiljön.

Traumaomhändertagande gjordes där fokus var på den medicinska och tekniska aspekten på vården, vilket innebar att patienters behov av omvårdnad inte alltid prioriterades. Syftet med denna litteraturstudie var att sammanställa erfarenheter vid traumaomhändertagande på akutmottagningen. En kunskapsöversikt gjordes och artiklar söktes i databaser och manuellt. I resultatet framkom tre områden: att vara i ett kaos, att bli beroende och att få stöd från närstående. Patienters minne kunde vara påverkat.

Teman som uppstod var; patienters handhygien - ett synligt/osynligt fenomen, förbud mot att klippa naglar, känslor av äckel, tidsbrist, rutiner/ansvar samt etik/integritet.Det är i vissa situationer som patienternas handhygien blir uppmärksammat och då framförallt hos patienter beroende av hjälp och ur smittspridningsperspektiv snarare än patientens välbefinnande..

Från att ha haft en central roll i den tidiga psykoanalysen, har sexualiteten kommit att ges mindre utrymme i psykodynamisk psykoterapi. Syftet med denna studie var att undersöka Patienters erfarenheter av hur sex och sexualitet behandlas i psykodynamisk psykoterapi. Utifrån ett bekvämlighetsurval genomfördes sju semistrukturerade kvalitativa intervjuer, och materialet analyserades med fenomenologisk metod. Många av informanterna upplevde sex och sexualitet som svårt eller omöjligt att tala om i sina terapier, och flera av dem upplevde också att deras terapeuter hade svårt att hantera dessa ämnen. Endast två informanter beskriver erfarenheter av att terapeuten initierat samtal om sex och sexualitet.

Bakgrund: På grund av bristen på organdonatorer globalt idag tvingas flera patienter i behov av transplantation vänta länge på en operation. Väntan på livsavgörande besked av detta slag har visat sig innebära fysiskt och emotionellt lidande för patienterna och deras anhöriga. Syfte: Att beskriva Patienters erfarenheter av att vänta på transplantation av vitala organ.Metod: En systematisk litteraturstudie genomfördes utifrån 12 vetenskapliga originalartiklar, som analyserades med en induktiv kvalitativ ansats.Resultat: Patienternas erfarenheter sammanfattades och beskrevs i fem kategorier: Förändrad självbild, Att leva i väntan, Strategier för att uthärda, Källor till styrka samt Ljuset i slutet av tunneln. Resultatets huvudfynd ansågs vara att ovissheten utgjorde kärnan i väntan på organtransplantation, att anhöriga spelade en avgörande roll för patientens erfarenheter och att en känsla av mening och sammanhang krävdes för att patienterna skulle uthärda och känna hopp under väntan.Slutsats: Patienternas erfarenheter av väntan på organtransplantation visade sig innebära lidande i olika former. Genom att undersöka patienternas känsla av sammanhang, om de uthärdar eller lider emotionellt samt vilka strategier de använder för att underlätta väntan kan sjuksköterskan få tillgång till de redskap som krävs för att lindra detta lidande. Om sjuksköterskan antar ett familjefokuserat omvårdnadsperspektiv kan väntan underlättas för patienterna och deras anhöriga. .

Omkring 50 000 personer i Sverige besväras av svårläkta bensår. Bensår kan påverka livet på olika sätt och orsaka stort lidande. Syftet med denna litteraturstudie var att beskriva patienternaserfarenheter av att leva med bensår och den behandling och omvårdnad som gavs. Data samlades in genom sökning i databaser. Artiklarna lästes och jämfördes för att finna meningsbyggande innehåll.