SAMMANFATTNINGBakgrund: Tidigare forskning visar att vårdstudenter har stor nytta av att få delta i patientarbete i sin utbildning och fortsatta yrkeskarriär. Patienter i hälso- och sjukvård har generellt en positiv attityd till studentmedverkan. Dock är forskningen om vilken uppfattning patienter inom psykiatrisk vård har till studentmedverkan mycket begränsad.Syfte: Att undersöka hur patienter inom psykiatrisk vård upplever studenters medverkan i vårdenMetod: Kvantitativ studie, en enkätstudie. Patienter från tre verksamhetsområden på ett universitetsjukhus i Mellansverige tillfrågades om att svara på enkätfrågor.Resultat: Resultatet blev 655 besvarade enkäter. Av respondenterna uppgav 95 % att de ansåg att det var viktigt att studenter får träffa patienter under sin utbildning.

Syfte: Syftet med studien var att beskriva distriktssköterskans upplevelse och erfarenhet av att vårda patienter med nedsatt psykisk hälsa inom hemsjukvård.Bakgrund: Hemsjukvård är idag ett av de snabbaste växande områdena inom hälso- och sjukvård. Distriktssköterskorna som arbetar inom hemsjukvård möter många olika patientgrupper och har ett brett omvårdnadsansvar. Den psykiska ohälsan i Sverige har kommit att räknas som ett av de verkligt stora folkhälsoproblemen. Distriktssköterskan inom hemsjukvård har en viktig roll att förebygga och hantera hemsjukvårdspatienter med nedsatt psykisk hälsa. Metod: Semistrukturerade intervjuer med åtta distriktssköterskor utfördes. Intervjumaterialet transkriberades och analyserades med kvalitativ innehållsanalys.Resultat: Analysen resulterade i två kategorier: Ensam och maktlös samt Göra ett bra arbete och vara tillfreds.

Sammanfattning  I examensordningen (SFS 2008:132) gällande speciallärare står det bland annat beskrivet att speciallärare ska vara kvalificerade samtalspartners och rådgivare i frågor som rör språk, - skriv och läsutveckling.   Därför är   syftet med den här studien att undersöka vad högstadielärare i So har för erfarenheter av att i sin undervisning undervisa elever med läs- och skrivsvårigheter och hur de bemästrar de svårigheter de möter i sin strävan att tillgodose dessa elevers behov.  I den här studien har jag använt mig av en fenomenologisk forskningsansats för att försöka fånga So-lärares upplevda erfarenhetsvärld av att undervisa elever i läs- och skrivsvårigheter. När man använder sig av en fenomenologisk ansats innebär det att försöka sätta sig in i och att försöka förstå de undersökta personernas upplevelser och erfarenheter utifrån deras perspektiv och den värld de befinner sig i. Det empiriska materialet är insamlat via intervjuer från sex So-lärare.Resultatet visade, för att upprätta hålla intresset och för att bemästra de svårigheter de möter med att undervisa elever i läs- och skrivsvårigheter varierar lärarna sitt arbetssätt, det blir då möjligt för eleverna att ta till sig kunskaperna på olika sätt. För att eleverna i läs- och skrivsvårigheter ska kunna förstå textmassan i So, läser lärarna högt för eleverna och de anpassar textmaterialet till dem på olika sätt.Resultatet i den här studien visade också att inte någon av respondenterna hade erfarenhet av stöd i klassrummet av speciallärare. Det som visat sig i studien är att specialpedagogiska resurser även behövs i samhällsorienterade ämnen på högstadiet.

Trafikverket vill ta reda på hur de skaimplementera BIM (Building information modeling) som ett arbetssätt i sinorganisation vid projektering, byggande och förvaltning. Syftet med det härexamensarbetet är att ta reda på hur Trafikverket kommunicerar med BIM-modelleridag och hur man kan utvecklas.Det är få människor i anläggningsbranschen som idag har erfarenhet av att arbeta med BIM. Även i de projekt som jobbar med BIM idag så behövs det alltid en BIM-samordnare som håller i trådarna. För att få ett bra slutresultat så måste kommunikationen i ett projekt fungera bra. En förutsättning för detta är att alla inblandade parter har samma mål med projektet, t.ex.

Sjuksköterskor möter ofta personer som lever med reumatoid artrit, vilket innebär smärta, svullnad och stelhet och medvetenhet om att sjukdomen ibland leder till ledförstörelse och fysiska funktionshinder. Ingen känd behandling botar sjukdomen, men läkemedel minskar smärta och inflammatoriska skov. Många patienter oroar sig för biverkningar och beroende vid långvariga intag av mycket läkemedel. Syftet med denna studie var att ta reda på om intag av fiskolja har någon lindrande effekt hos personers som lever med reumatisk sjukdom. Denna systematiska evidensbaserade litteraturstudie baseras på fem frågeställningar: Påverkar fiskoljeintag patienters och läkares utvärdering av inflammatorisk aktivitet?: Reducerar fiskoljeintag antal ömmande och smärtande leder?, Reducerar fiskoljeintag varaktighet av morgonstelhet: Leder intag av fiskolja till förbättring av gripstyrka?: Har det betydelse att kombinera fiskolja med något annat ämne för att minska symtom? Studien omfattade åtta artiklar, som granskats utifrån kvalitetsbedömning, bevisvärde och evidensgradering.

Under den verksamhetsförlagda delen av lärarutbildningen har vi träffat ett flertal lärare. Gemensamt för dem har varit att de måste förhålla sig till de krav och förväntningar som ställs på dem i deras yrkesroll. Vårt syfte är att ta reda på hur lärare konkret gör för att få verksamheten att fungera i relation till dessa yttre faktorer. Vi har intervjuat verksamma, utbildade lärare med yrkeserfarenhet. Forskning pekar på att lärare genom decentralisering fått ett ökat antal arbetsuppgifter.

Bakgrund: En hjärtinfarkt är ett allvarligt tillstånd som drabbar både män och kvinnor. Efter en hjärtinfarkt kan den fysiska orken och det sociala livet påverkas. Ibland kan den som drabbats behöva hjälp med att ta sig igenom de psykiska påfrestningar som sjukdomen innebär samt att ändra sin livsföring. Om sjuksköterskan vet hur patienterna upplever sin vardag efter en hjärtinfarkt kan sjuksköterskan lättare hjälpa patienter igenom sin rehabilitering. Syfte: Syftet med studien är att få patienters syn på det dagliga livet efter genomgången hjärtinfarkt samt på sjukvårdens och närståendes betydelse för deras livsstilsändring. Metoden: Empirisk intervjustudie med en kvalitativ och kvantitativ ansats. Semistrukturerade frågor utifrån en intervjuguide användes vid intervjuerna.

Bakgrund: Sjuksköterskor har historisk sett haft till uppgift att vårda personer som skadats i strid. Ett arbetsområde för sjuksköterskor idag är att deltaga i insatser utomlands där de kan komma att vårda individer som skadats i strid. Att skadas i strid kan uppfattas som en traumatisk händelse som utmanar individens upplevelse av trygghet, tillit och hopp. Omvårdnadslitteratur belyser att det är viktigt att sjuksköterskor stärker upplevelsen av trygghet, tillit och hopp hos patienter.Syfte: Beskriva hur sjuksköterskor uppfattar att de stödjer en patients upplevelse av trygghet, tillit och hopp i det akuta omhändertagandet vid skada i strid.Metod: En empirisk studie med kvalitativ ansats. Datainsamlingen har genomförts med hjälp av semistrukturerade intervjuer och data har bearbetats med en kvalitativ innehållsanalys.Resultat: Upplevelsen av trygghet uppfattas av informanterna främjas av smärtlindring, information, säkerhet, kunskap, erfarenhet, strukturerat arbetssätt, lugn samt närhet och beröring.

Utvärdering och optimering av underhållsprogram utförs för att säkerställa att ett flygbolags flotta underhålls optimalt. Det vill säga med högsta möjliga säkerhet till lägsta möjliga kostnad. Vid introduktion av en ny flygplanstyp baseras underhållsprogrammet på tillverkarens och myndighetens krav och rekommendationer. Men efter en tid har en stor erfarenhet angående flygplanens tillförlitlighet och problem vunnits. Denna erfarenhet kan sedan användas till att utvärdera hur effektivt underhållet är.Syftet med detta projekt är att sammanställa erfarenheter från utfört underhåll som sedan kan användas för att utvärdera underhållsprogrammet, vilket i sin tur kan leda till en optimering.Projektet har genomförts i tre delar.

Bakgrund: Isoleringsv?rd kan vara n?dv?ndigt av olika sk?l. Patienter med smittsamma sjukdomar beh?ver isoleras f?r att undvika smittspridning och infektionsk?nsliga patienter beh?ver skyddas fr?n smitta. F?r att skydda allm?nheten s? finns smittskyddslagen, sjukdomar skiljs mellan allm?nfarliga och samh?llsfarliga och kr?ver olika restriktioner och ?tg?rder.

Den psykiska ohälsan ökar hos befolkningen, vilket kan medföra att patienten blir en fara för sig själv eller andra och föranleder tvångsvård. Sjukvården baseras på en humanistisk människosyn med respekt för människans autonomi och värdighet. Detta medför etiska dilemman när patienten vårdas mot sin vilja. För att på bästa sätt lindra patientens lidande och känslor av kontrollförlust som lätt kan uppstå under dessa vårdförhållanden, så behöver sjuksköterskan insikt om betydelsen av denna vårdform. Därmed är syftet med denna studie att belysa patientens upplevelse av att vårdas mot sin vilja inom ett psykiatriskt kontext, med hjälp av en litteraturstudie.

Att bemöta människor är en konst. Att bemöta med respekt och värdighet bör ingå i förskollärarens kompetens. Men verkligheten ser inte alltid ut så. Vad är det då som bidrar till att en pedagog skapar möten med god kvalité medan en annan signalerar i sitt bemötande okunskap och en ovilja att bemöta med respekt. Syftet med undersökningen var att bidra till förståelse av bemötandets konst utifrån erfarna pedagogers berättelser om vad som format deras syn på bemötande och sätt att bemöta andra.

   SammanfattningBakgrund: Stroke är ett samlingsnamn för olika kärlsjukdomar i hjärnan. Ätsvårigheter definieras som en eller flera svårigheter som inverkar negativt på förberedelse och intag av mat och/eller dryck. Ät- och sväljningsproblem efter stroke kan leda till malnutrition, uttorkning och viktnedgång. Syfte: Syftet är att beskriva patienters upplevelser av ätsvårigheter efter stroke. Metod: Metoden för detta arbete är en systematisk litteraturstudie.

Syftet med studien var att beskriva erfarenheter av framgångsrika interventioner för deprimerade klienter ur ett arbetsterapeutiskt perspektiv. Undersökningsgruppen bestod av sju arbetsterapeuter med 4-20 års erfarenhet av att arbeta inom psykiatrisk verksamhet. Arbetsterapeuterna intervjuades med utgångspunkt från två frågeställningar rörande erfarenheter av framgångsrika interventioner. Det utskrivna materialet analyserades sedan utifrån en kvalitativ innehållsanalys. Analys av data resulterade i tre kategorier: ett medvetet förhållningssätt till klienterna: en medveten anpassning av klienternas aktiviteter och ett medvetet val av klienternas aktiviteter.

Syftet med denna systematiska litteraturöversikt var att beskriva närstående och sjuka personers erfarenheter av att leva med kronisk sorg. Fyra frågeställningar formulerades utifrån syftet: Hur beskrivs kronisk sorg? Vilka tänkbara faktorer kan utlösa kronisk sorg hos människor? Hur hanterar människor kronisk sorg? Hur beskrivs behovet av stöd till människor med kronisk sorg? Studiens resultat baserades på 25 vetenskapliga artiklar och analysen resulterade i huvudfynden, att kronisk sorg är en naturlig reaktion på en förlust med klar orsak, kronisk sorg och depression var relaterade till varandra, det fanns genusskillnader i kronisk sorg, känslor framkallade kronisk sorg, förlust och brist på kontroll som utlösande faktor, att acceptera och få kontroll över sin situation, socialt stöd var viktigt för hantering av kronisk sorg, empati förståelse och tid som betydelsefulla faktorer, samt behov av information och kunskap. Slutsatserna var att kronisk sorg är en smärtsam erfarenhet för individen och att sjuksköterskor måste vara medveten om att den är normal, för att kunna ge en god omvårdnad..