Bakgrund: Risken för hjärtsvikt ökar med stigande ålder. Upplevelser av att leva med hjärtsvikt varierar vilket kan påverka det dagliga livet och leda till individuella vårdbehov. Patienter med hjärtsvikt ska vid behov erbjudas vård i hemmet och den är idag mer avancerad än tidigare.Syfte: Syftet med studien var att belysa patienters upplevelser av att få vård i hemmet för sin hjärtsvikt.Metod: En induktiv intervjustudie med semistrukturerade frågor har använts. Genom ett strategiskt urval framkom sex informanter. Intervjumaterialet analyserades med kvalitativ manifest innehållsanalys.Resultat: Vården i hemmet utformades individuellt och informanterna upplevde att de fick all vård de var i behov av.

Bakgrund: Hiv-infektionen kan spåras tillbaka till år 1959 och år 2007 uppskattades 33 miljoner vara infekterade med hiv världen över. År 2008 uppskattades ca 5000 personer leva med hiv i Sverige. Hiv smittar bland annat genom sexuell kontakt och blod. Bemötandet av hiv-positiva patienter kan skilja sig från bemötandet av patienter med andra svåra sjukdomar. Tidigare studier visar att flera faktorer påverkar hur sjuksköterskor bemöter hiv-positiva patienter, till exempel fördomsfrihet, acceptans och tidigare erfarenhet av denna patientgrupp.

Sjuksköterskor ifrågasätter ibland sin närvaro under ronden och för motivation krävs förståelse för yrkesrollens betydelse. Trots rondens potential för vårdutveckling saknar den erkännande som ett viktigt forskningsområde. Syftet var att studera ronden som företeelse på sjukhus. En litteraturstudie grundad på 13 artiklar utfördes. Resultatet belyser att ronden skedde på rutin, aldrig ställdes in samt innehade främst tre funktioner: planering och utvärdering av patientvården, en pedagogisk funktion samt en samordnande funktion.

Bakgrund: Att genomgå en koronarangiografi är en viktig händelse i en persons liv och väcker många känslor hos den som genomgår undersökningen. Förståelsen för hur patienten upplever undersökningen samt vilka känslor som kan väckas i samband med undersökningen bör utvecklas hos personal.Syfte: Syftet med litteraturstudien var att beskriva patienters upplevelse av koronarangiografi.Metod: Systematisk litteraturstudie med kvalitativ ansats där inkluderade artiklar granskades i två steg för att sedan analyseras enligt Graneheim och Lundman (2008). Domäner valdes och utifrån dessa har artiklarna analyserats i tre omgångar för att få fram kategorier.Resultat: Domänerna representerar tre faser som patienterna genomgick i anslutning till koronarangiografin: inför undersökningen; under undersökningen samt efter undersökningen. Patienter upplevde osäkerhet och ångest inför koronarangiografi men med information kunde ångestnivån minskas. Under undersökningen upplevdes distraktion som viktigt för att kunna fokusera på något annat.

Bakgrund. Ett stort antal personer drabbas varje år av cancer. Det finns riktlinjer för hur besked om cancer ges, dock saknas empirisk evidens kring patienters behov. Cancerbeskedet kan komma som en chock och skapa en krisreaktion hos patienten då livsvärlden förändras och ett lidande uppstår. Lidandet beskrivs som en ofrånkomlig del i livet, dock finns det onödigt lidande, i form av vårdlidande, som bör undvikas.

Syftet med studien var att undersöka kvinnliga patienters upplevelse av ronden. Undersökningen har gjorts som en empirisk studie. Metoden som användes var en kvalitativ intervjustudie med manifest innehållstextanalys. Inklusionskriterierna var kvinna som varit inlagd på vårdavdelningen minst två dygn. Informanten bör kunna förstå och behärska det svenska språket.

Bakgrund ? Massagen som behandlingsmetod dateras tillbaka till f.Kr. och Hippokrates blev en avförespråkarna för vad han kallade ?gnidningsprocess? då han ansåg att den kunde föra ut skadliga ämnenur kroppen. Massage genererar olika reaktioner, såväl fysiologiska som psykologiska.

Syfte: Syftet med denna litteraturstudie var att beskriva upplevelser hälso- och sjukvårdspersonalen hade i mötet med den döende patienten. Vidare var syftet att beskriva hur hälso- och sjukvårdspersonalen hanterade svårigheter som kunde uppstå i mötet med den döende patienten. Metod: Artikelsökningar genomfördes i databaserna PubMed, CINAHL och Science Direct. Inklusionskriterier var vetenskapliga artiklar publicerade mellan åren 2000 ? 2011, tillgängliga i fulltext, skrivna på svenska eller engelska samt att målgruppen var patienter 19 år och äldre.

Bakgrund: Hjärtats slag har länge förknippats med skillnaden mellan liv och död. År 2010 genomfördes 6 358 hjärtkirurgiska ingrepp i Sverige. De vanligaste ingreppen är koronar bypass-operation, klaffoperation och operation på missbildningar på hjärtat. De viktigaste delarna i pre- och postoperativ omvårdnad är helhetsbedömning av patienten, ge information, ge råd om nödvändiga livsstilsförändringar och att finnas som stöd för patienten. Syfte: Att beskriva Patienters erfarenheter före och efter hjärtkirurgi.

Kolorektalcancer är den tredje mest förekommande cancerformen i Sverige. Patienter med kolorektalcancer upplever mellan 8-10 symtom under sin sjukdomstid. Syftet: Med utgångspunkt från Lenz et al. (1997) symtomteori, ?The middle-range theory of unpleasent symptoms: An update? var syftet med litteraturstudien att utifrån ett patientperspektiv studera upplevelse av symtomen cancerrelaterad fatigue, diarré och illamående samt påverkansfaktorer och dess konsekvenser under behandling av kolorektalcancer.

Bakgrund: Homosexuella personer i världen får ofta erfara diskriminering, känslor av otrygghet, homofobi, fördomar och exkluderande bemötande från vårdpersonal i samband med vårdmöten. Heteronormativt bemötande är vanligt i samhället, vilket bland annat innebär ett antagande om att människor är heterosexuella. Sjuksköterskan skall i sin profession se till varje individ och behandla alla patienter lika. Till grund för detta finns olika styrdokument och lagar som ska säkerställa att mänskliga rättigheter följs. Syfte: Syftet med studien var att undersöka vuxna homosexuella kvinnor och mäns erfarenheter och upplevelser av vårdmöten.

Palliativ vård är en helhetsvård av patienten och dennes familj. Fler människor önskar att få dö i det egna hemmet och olika hemsjukvårdsformer har vuxit fram. Hemsjukvården är en form som har ökat och målet är att ett stort antal personer med sjukvårds- och omvårdnadsbehov ska kunna bo kvar i det egna hemmet. Det vårdvetenskapliga perspektivet beskriver att målet med vårdandet av den palliativa patienten är att förhindra eller lindra lidandet och skapa villkor för välbefinnande. Det är också viktigt att stödja patienten och dennes familj så att de upplever en så bra livskvalitet som möjligt, något som den tidigare forskningen visar.

Bakgrund: Sjukvården har en viktig roll i att främja fysisk aktivitet hos populationen. Fysisk inaktivitet är ett växande problem i världen och är en starkt bidragande orsak till många av de välfärdssjukdomar som allt fler människor drabbas av. Fysisk aktivitet på recept (FaR) växer allt mer fram som en behandlingsform många hoppas på ska kunna förbättra hälsan eller i bästa fall förebygga sjukdomar. Syfte: Syftet är att undersöka huruvida studier som gjorts kring FaR och andra varianter på fysisk aktivitet på recept kunnat påvisa någon ökad adherence hos patienter som mottagit ett skrivet recept på aktivitet i stället för standardiserad vård om fysisk aktivitet. Metod: 13 artiklar ingick i en litteraturöversikt.

Bakgrund: Tidigare forskning har visat på att sjuksköterskor överlag har en låg följsamhet till hygienrutiner. Det finns evidens att sjuksköterskor blir sämre på att implementera forskning i sitt dagliga arbete desto längre de arbetar. Syfte: Syftet med denna studie är att undersöka sjuksköterskors uppfattning om erfarenhetens betydelse på följsamhet till hygienrutiner vid PVK-sättning. Metod: Studien utfördes inom slutenvården på ett sjukhus i södra Skåne. Data samlades in via 10 intervjuer vilka transkriberades och analyserades med hjälp av en innehållsanalys.

Syfte: Syftet med denna litteraturstudie var att belysa vilka upplevelser patienter hade av olika omvårdnadsaspekter vid besök på en akutmottagning. Metod: Vetenskapliga artiklar till studien har sökts via databaserna PubMed, Medline och Cinahl samt sökmotorn ELIN@Dalarna. Resultat: Miljön i väntrummet visade sig vara mycket viktig eftersom det ofta förekom långa väntetider. Väntetiden var en viktig aspekt för upplevelsen av besöket på akutmottagning. Lång väntetid gav en negativ upplevelse av besöket.