Ett cancerbesked hos kvinnor i ung ålder kan medföra upplevelser som aldrig tidigare förekommit i livet, en oviss framtid med mycket tankar och funderingar. Bristande kunskaper om cancersjukas upplevelser finns hos sjuksköterskor enligt tidigare forskning, och det leder till att patienterna inte får adekvat vård. Syftet med examensarbetet var att beskriva unga kvinnors upplevelser av att leva med cancer. Tre biografier innehållande fem berättelser analyserades utifrån en kvalitativ manifest innehållsanalys. Martinsens teori användes som teoretisk referensram, där hon belyser vikten av gemenskap mellan människor samt tryggheten i miljön.

          Bakgrund:Minnen från intensivvård är ett ämne som är väl undersökt. Det är sedantidigarekänt attde minnen och upplevelser patienten har från intensiwårdstiden kan ledatillppykologiskaproblem som påverkar patienten en lång tid efter utskrivning. I flera studieriämnethar neurokirurgiska patienter exkluderats. Syfte: Syftet med denna studie varattbeskrivaneurokirurgiska patienters minnen och upplevelser av intensiwårdstiden.Metod:Datainsamlingenskedde genom semistrukturerade intervjuer utifrån ICUMemory Tool.Totaltintervjuades fyra patienter. Materialet har dels sammanställts kvantitativtdelsanalyseratsutifrån kvalitativ innehållsanalys.

Ofri luftväg kan uppstå på grund av bakåtfallen tunga hos den medvetslösa patienten eller om luftvägen blir tilltäppt av sekret, blod, maginnehåll eller främmande kropp. Att kunna säkerställa fri luftväg hos den medvetandesänkta patienten är en kompetens som varje anestesisjuksköterska måste behärska för att kunna säkerställa adekvat ventilation. Syftet med studien var att beskriva om larynxmask (LMA) är en patientsäker metod för att skapa fri luftväg och upprätthålla adekvat ventilation. Studien genomfördes som en litteraturstudie där 19 vetenskapliga artiklar analyserades. Resultatet av de granskade artiklarna gav följande fem teman; LMA är en säker metod för att skapa fri luftväg, LMA är en säker metod för att upprätthålla adekvat ventilation, personalens kompetens vid användning av LMA, aspirationsrisk vid användning av LMA med undertema LMA vid övervikt samt LMA vid elektiva- och akuta situationer.

Syftet med denna litteraturstudie är att beskriva hur sjuksköterskan kan utforma omvårdnaden för patienter med sömnstörningar under deras sjukhusvistelse. Metoden är en litteraturstudie och sökning har skett i medicinska databaser. Resultatet beskriver interventioner som sjuksköterskan kan tillämpa för att främja patienternas sömn..

Syftet med studien var att beskriva vilka faktorer som påverkade kvinnan i beslutet att söka sjukvård. Vidare var syftet att beskriva vilka upplevelser kvinnor som genomgått hjärtinfarkt hade innan kvinnorna beslutade sig för att kontakta sjukvården. Underlag till systematiska litteraturstudien söktes i referensdatabaser. Inkluderade artiklar i studien skulle vara publicerade mellan åren 2000-2007. Artiklarna skulle vara skrivna på engelska samt tillgängliga i fulltext via Internet.

Bakgrund: Transplantationskirurgin är ett relativt nytt område som hade sin framväxt i Sverige på 60-talet. Transplantationsprocessen är en krävande process som har en stor påverkan på patienternas livssituation. Det finns evidens för att anhöriga till svårt sjuka är en grupp som riskerar att drabbas av ohälsa på grund av den påfrestande rollen som vårdare. När en svår sjukdom drabbar en person stannar familjens liv upp och de anhörigas behov blir åsidosatta. I transplantationsvården är anhöriga ett viktigt stöd för patienten och därför kan det antas att de anhöriga går igenom en påfrestande process och är själva i behov av stöd från vården.Syfte: Att öka kunskapen om personers upplevelser av att vara anhöriga till patienter som ska eller har genomgått en transplantation för att öka sjuksköterskors möjlighet att kunna ge stöd.Metod: Arbetet är ett resultat av en litteraturgranskning där flera sökningar på databaserna Cinahl, PubMed och Scopus gjordes och artiklar valdes ut för granskning.

Bakgrund: Vårdmiljön har stor betydelse för hur patienter upplever sin hälsa och sitt välbefinnande. En del trivs med att vårdas i flerbäddsrum medan andra inte gör det. Som sjuksköterska bör denne vara lyhörd för den enskilde individens behov.Syfte: Syftet med litteraturöversikten var att belysa patientens upplevelser av att vårdas i ett flerbäddsrum på en vårdavdelning.Metod: En litteraturöversikt valdes och materialet analyserades med hjälp av en kvalitativ innehållsanalys.Resultat: Studiens resultat visade att patienterna upplevde såväl fördelar som nackdelar med att vårdas i flerbäddsrum. Fördelarna var att de upplevde stöd och sällskap samt att de kunde dela erfarenheter med andra patienter. Nackdelarna var upplevelser av störande ljud samt bristande sekretess och integritet.Konklusion: Att vårdas i ett flerbäddsrum påverkar patienten både positivt och negativt och detta beror på att upplevelser är subjektiva och är individberoende.

Bakgrund: Sömnen har stor betydelse för återhämtning vid sjukdom och bevarande av god hälsa. Många gånger skiljer sig vårdmiljön från patienternas normala omvärld och möjligheten för inlagda patienter att påverka sin sovsituation är ofta liten.Syfte: Syftet med denna litteraturstudie var att belysa de faktorer som vuxna patienter upplever som störande för sömnen under sjukhusvistelsen.Metod: Litteraturstudien som genomfördes grundades på tolv utvalda vetenskapliga artiklar. Dessa artiklar granskades, analyserades och sammanställdes.Resultat: Studien visade att det fanns flera olika faktorer som patienterna upplevde som störande för sömnen under sjukhusvistelsen. Det visade sig även förekomma delade meningar kring hur mycket sömnen påverkats utav vistelsen på sjukhus. De faktorer som identifierades som störande för sömnen presenteras under följande kategorier: medicinska faktorer, omvårdnad & sjuksköterske faktorer, omgivningsfaktorer och personliga faktorer.Slutsats: Denna studie visar att den verksamhet som bedrivs idag och de bestämmelser som styr vården bidrar till att patienter upplever svårigheter att sova under sjukhusvistelsen.

Syftet med denna uppsats är att öka förståelsen för problematiken kring marknadsföring av upplevelser. Detta genom att undersöka hur turismupplevelser av äventyrligt inslag marknadsförs av reseföretag och ta reda på vad det är för känslor man vill förmedla. I den teoretiska referensramen har vi tagit upp tidigare forskning som ska ge en djupare förståelse kring de två undersökningsområden, upplevelser och marknadsföring, som omfattar denna uppsats. Studien är en komparativ flerfallsstudie där vi har använt oss av en kvalitativ innehållsanalys samt en retorisk analys i analyserandet av vårt material. Det undersökta materialet består av marknadsföringstexter från reseföretags kataloger.

Syftet med studien var att undersöka upplevelser kring att ha blivit utsatt för mobbning i skolan. Litteratur och tidigare forskning visade bl.a. på samband mellan mobbning och låg självkänsla, även på könsskillnader i utövandet av mobbning, samt att följderna av mobbning kan bli förödande. Studien tillämpade halvstrukturerade/fokuserade intervjuer och fenomenologisk analys användes för att tolka data. De känslor och upplevelser som beskrevs i intervjuerna verkar överensstämma med vad som tidigare framkommit i forskning om mobbning.

Syftet med denna litteraturstudie är att undersöka patienternas psykosociala omvårdnads behov vid cancersjukdom. Metoden är en litteraturstudie, där tio vetenskapliga artiklar ligger till grund. Den teoretiska referensramen är Antonovskys syn på hälsa. Resultatet av denna studie visar på att cancerpatienter behöver Emotionellt stöd, Stärka känslan av hopp och Bibehålla sin livskvalitet. Genom dessa tre teman har det visat sig att patientens KASAM kan stärkas..

Bakgrund: 2011 registrerades 147 135 slutenvårdstillfällen för barn. Detta betyder att föräldrar har en stor del i vården vilket gör det absolut nödvändigt att uppmärksamma deras behov och önskemål om delaktighet. Problem: Tidigare forskning visar att sjuksköterskor har stora krav och förväntningar på vad föräldradelaktigheten ska innefatta, något som kan skilja sig avsevärt från vad föräldrarna anser.  Syfte: Syftet var att belysa föräldrars upplevelser av delaktighet i vården av sina barn. Metod: Litteraturstudie enligt Juniarti och Evans beskrivande syntesmodell av tidigare vårdvetenskaplig forskning. Resultat: Syntesen gav upphov till fem teman och nio subteman: Upplevelser av föräldraexpertis; Upplevelser av informationsutbyte (Inkännandet av rollen, Medicinsk information och Kontinuerlig dialog kring barnets vård); Upplevelser av delaktighetens olika grader (Valfrihet, Plikt och ansvar, Exkludering och Tvång); Upplevelser av att utföra vård och omsorg (Naturlig omsorg och Professionell vård); Upplevelser av stöttning.

Alltsedan de stigande sjukfrånvarotalen under slutet av 1990-talet och början av 2000-talet har olika aspekter av sjukskrivningsprocessen belysts i forskningen. Relativt lite har dock undersökts om de sjukskrivnas egna upplevelser. Syftet med föreliggande studie var att utifrån ett processinriktat perspektiv studera långtidssjukskrivnas erfarenheter och upplevelser av kontroll och handlingsutrymmen. Kvalitativa semistrukturerade intervjuer med sex individer som befunnit sig i sjukskrivning i minst 180 dagar bearbetades genom Grundad Teori. Av analysen framgick att de långtidssjukskrivna upplevde kontrollförlust kopplad till sin sjukdom och regelverket i rehabiliteringsgången.

Det moderna informationssamhället har medfört en ökning av upplevd stress. Avslappningsmetoder används som ett sätt att motverka hög anspänning. En relativt ny företeelse utgör floating, där man flyter i saltkoncentrerat vatten inuti en stimulireducerad flyttank. Forskning har påvisat gynnsamma effekter av floatingutövande. Syftet i denna studie var att undersöka individers upplevelser av att ligga i en flyttank.

AbstraktBakgrund: Årligen drabbas 30 000 människor av symtom på hjärtsvikt i Sverige. Hjärtsvikt är den vanligaste anledningen till att människor över 65 år läggs in på sjukhus.Syfte: Att beskriva patienters upplevelser av att leva med kronisk hjärtsvikt.Metod: Systematisk litteraturstudie baserad på åtta vetenskapliga artiklar, var av sju kvalitativa och en kvantitativ. Sökningarna gjordes i databaserna PubMed och Cinahl. Artiklarna granskades utifrån checklistor och en induktiv ansats användes under innehållsanalysen.Resultat: Tre olika kategorier hittades: Känslor, påverkan på livet och hantera sin livssituation. Under varje kategori beskrivs patienters upplevelser av att leva med kronisk hjärtsvikt.Slutsats: Att drabbas av hjärtsvikt påverkar hela patientens liv, både fysiskt och psykiskt.