Varje dag drabbas cirka 100 personer av hjärtinfarkt i Sverige, vilket visar att hjärtinfarkt är ett stort samhällsproblem. Det är viktigt att skapa en samlad bild av dessa patienters upplevelser av hälsa och välbefinnande i vardagen för att vårdpersonal ska kunna genomföra en god omvårdnad. Syftet med studien är därför att med hjälp av Katie Erikssons hälsokors belysa patienters upplevelser av hälsa och välbefinnande i vardagen efter en hjärtinfarkt. Metoden som har använts är en kvalitativ litteraturstudie som baserats på självbiografier. I resultatet togs sju kategorier fram som speglar Patienternas upplevelser i vardagen.

BAKGRUND:   En   av   de   vanligaste   orsakerna   till   akut   sjukhusvård   i   Sverige   är kranskärlssjukdomar.  Cirka  90%  av  denna  patientgrupp  behandlas  med  en  PCI  (Percutan Coronar  Intervention).  Mycket  få  studier  visar  patienternas  upplevelser  av  denna  sjukdom. SYFTE: Syftet med denna litteraturbaserade studie är att beskriva patienters upplevelser av hjärtinfarkt behandlad med PCI. METOD: En litteraturbaserad studie enligt Fribergs (2006) modell  med  11  stycken  kvalitativa  artiklar.  RESULTAT:  I  studien  framkom  tre  olika huvudkategorier:  Kommunikationsbehovet,  Lidande  och  Hälsokonsekvenser.  Resultatet  i denna  studie  visar  att  i  samband  med  en  hjärtinfarkt  upplever  patienterna  mycket  oro  och ångest. De upplever att en god kommunikation före, under och efter sjukdomsförloppet med vårdpersonalen som viktig för en ökad förståelse och en fortsatt lyckad rehabilitering..

Mentaliseringssvikt är ett fenomen där tänkandet och kännandet kring sig själv och andra försämras drastiskt. De svårigheter som personer med borderline personlighetsstörning har kan förklaras som en konsekvens av mentaliseringssvikt. I denna studie genomfördes 11 intervjuer som analyserades med tematisk analys i syfte att undersöka hur patienter med borderline personlighetsstörning beskriver upplevelser av mentaliseringssvikt. Patienterna beskrev att mentaliseringssvikten uppkom i situationer då de kände sig lämnade, kränkta eller ensamma. Avskärmning, våld eller självskada karaktäriserade patienternas sätt att beskriva sina reaktioner.

Kronisk njursvikt är ett sjukdomstillstånd som innebär att njurarnas funktion går förlorad. Vanliga orsaker till kronisk njursvikt är inflammationer i njuren, ärftliga njursjukdomar och diabetes. När njurarna inte längre kan rena kroppen från slaggprodukter krävs behandling med dialys eller njurtransplantation för att patienten ska överleva. Hemodialys innebär att kroppen renas från slaggprodukter och befrias från överskott av vatten och elektrolyter via blodet. Det är en kontinuerlig och tidskrävande behandling med flera behandlingstillfällen i veckan.

Ett kärnbegrepp inom omvårdnad är stöd, som förekommer ofta och är en viktig del i sjuksköterskans profession. Syftet med denna studie var att beskriva sjuksköterskors upplevelse av stöd till personer i livets slut. Tolv vetenskapliga artiklar analyserades med kvalitativ manifest innehållsanalys. Detta resulterade till fyra slutkategorier: att kunna samtala, lyssna och trösta patienten, att bli känslomässigt påverkad, att tillgodose patienternas behov och att respektera patienten ända in i livets slut. Dessa kategorier visade att det krävdes mycket av sjuksköterskan i arbetet med människor i livets slut.

Syftet: Syftet var att belysa hur patienter med cancer upplevde livskvalitet i den palliativa vården. Bakgrund: I Sverige dör cirka 20 000 personer av cancer årligen. Den palliativa vården inkluderar vård av alla patienter vid livets slut, där syftet är att tillgodose patientens fysiska, psykiska och existentiella behov för att upprätthålla hög livskvalitet. Metod: En allmän litteraturstudie ur ett patientperspektiv genomfördes ikombination med en induktiv innehållsanalys. Resultat: Studien visade att patienterna upplevde att fysiska och psykiska symtom påverkade deras livskvalitet i den palliativa vården.

HUR PATIENTER MED SÖMNAPNÉSYNDROM UPPLEVER CPAP-BEHANDLING I SITT DAGLIGA LIV EN EMPIRISK INTERVJUSTUDIE CAMILLA SEGERLIND PATRIK TUASON Segerlind, C och Tuason, P. Hur patienter med sömnapnésyndrom upplever CPAP-behandling i sitt dagliga liv. En empirisk studie intervjustudie. Examensarbete i omvårdnad 15 högskolepoäng. Malmö högskola: Hälsa och Samhälle, utbildningsområde omvårdnad, 2009. Syftet med studien var att undersöka hur patienter med sömnapnésyndrom upplever CPAP-behandling och hur denna påverkar deras dagliga liv.

Bakgrund: Diagnosen hjärtsvikt innebär en stor förändring i patienternas liv. De som diagnostiseras upplever förändringar på flera områden i livet; det kroppsliga, sociala, livssituationen och att nu vara beroende av vård, mediciner och behandling. Sjuksköterskan bör ha en förståelse för dessa patienters livssituation för att kunna ge en bättre och mer individuell vård. Syfte: Syftet är att beskriva patienters upplevelser av att leva med hjärtsvikt. Metod: Den valda metoden är en systematisk litteraturstudie där kvalitativa studier analyseras.

Bakgrund: Meticillinresistenta Staphylococcus aureus (MRSA) är ett globalt bekymmer inom sjukvården.   MRSA kan bland annat orsaka sårinfektioner, infektioner i skelett, lunginflammation, hjärninflammation, och kan leda till döden.  I Sverige ökar MRSA med cirka 20 fall per vecka (en ökning med 33 % sedan år 2004).  MRSA-smittspridning sker även utanför sjukhus, till exempel bland hushåll, dagis, skolan, äldreboende, samt via husdjur och livsmedelsproducerande djur.  MRSA kan kolonisera människor utan symtom och det finns inte fullständigt fungerande eller effektiv behandling för att eliminera MRSA från kroppen.  Patienter med MRSA bör vårdas i isoleringsvård för att undvika smittspridning och underlätta hygienarbetet. Detta kan leda till ökat lidande hos patienten genom isoleringsvård och längre behandlingstid.Syfte: Syftet var att beskriva patienters upplevelser av att vårdas med MRSA i sjukvården.Metod: En litteraturöversikt över nio vetenskapliga artiklar med kvalitativa metoder.  Artiklarna lästes genom flera gånger och kategorier skapades från meningsinnehållet.  Sedan sammanställdes innehållet med gemensamma nämnare från samtliga artiklar.  Teman och subteman skapades utifrån det.Resultat: Resultatet visar att patienter som vårdas med MRSA upplever att smittan har stor påverkan på vårdupplevelsen, och resultatet kunde därför presenteras under följande fem teman med tre subteman:  Information om MRSA och vården, Patientens kunskap och uppfattning om MRSA, Patientens känslor och upplevelser med subteman; Upplevelser över att vara MRSA-positiv, Känslor och upplevelser av isolering, Upplevelser av social påverkan av MRSA, Vårdkvalité och bemötande relaterat till MRSA, samt Tankar om framtiden.Diskussion: Resultatet diskuteras med en livsvärldsansats för att fördjupa förståelsen för patienternas upplevelse.

 I Sverige är cirka 350000 personer drabbade av diabetes typ 2, vilket är en växande sjukdom. Förloppet vid diabetes typ 2 påverkas i hög grad av hur vi lever och att utföra vissa livsstilsförändringar är en viktig del i behandlingen av sjukdomen. Syftet med litteraturstudien var att belysa patienters upplevelser av livsstilsförändringar vid diabetes typ 2. Metoden som användes var en litteraturstudie, där författarna utgick från de nio stegen av Polit och Beck (2012). Det framkom 14 vetenskapliga artiklar efter sökningar i databaserna CINAHL och PubMed.  Författarna läste artiklarna ett flertal gånger, bedömde artiklarnas kvalitet samt utförde en analys.

Bakgrund: Den vanligaste orsaken till att drabbas av kronisk obstruktiv lungsjukdom (KOL) är rökning. De skadliga ämnena skadar slemhinnan och orsakar en luftvägsinfektion. Cirka 8-10% av Sveriges befolkning över 50 år lider av KOL. Människor som drabbas av KOL upplever en stor livsomställning. Syfte: Syftet med litteraturöversikten var att belysa hur det är att leva med KOL och hur drabbade personer hanterar sjukdomen.

Syftet med studien var att ta del av sjukskrivna personers upplevelser av sin rehabilitering. I studien kommer vi att berätta om patienternas tankar kring rehabilitering och patienternas olika målsättningar. Vi har även intresserat oss för vilka strategier informanterna har använt sig av för att få kraft att hantera sin situation. Uppsatsen kartlägger även samhällets olika aktörer vid rehabilitering. Vi har intresserat oss för viktiga komponenter i rehabiliteringsprocessen ur ett patientperspektiv och kommer även att redogöra för vad vi anser vara viktiga faktorer.

Bakgrund: Hjärtsvikt är ett vanligt förekommande tillstånd som ger symtom som andfåddhet, trötthet och hjärtklappningar. Hjärtsvikt kan orsakas av flera olika anledningar där ischemisk hjärtsjukdom och hypertoni är vanligast förekommande. För att ange graden av hjärtsvikt används funktionsklassificering enligt New York Heart Associaton Functional Classification (NYHA I-IV). Lidande kan uppstå vid sjukdom där sjukdomslidande, livslidande och vårdlidande är tre olika former. Egenvård är en viktig faktor för att vidhålla hälsa och välbefinnande.

Bakgrund: Vårdmiljön på sjukhus har traditionellt utformats av arkitekter. Fokus på patienten har skiftat från subjekt till objekt, för att åter gå mot en syn som subjekt. Intresset för utformning av vårdmiljön har de senaste åren ökat. Problem: Patienterna inneliggande på sjukhus befinner sig i en utsatt situation. Sjuksköterskor på sjukhus har lite kunskap om hur vårdmiljön påverkar patienterna vilket behövs för att kunna arbeta efter ett personcentrerat perspektiv.

SAMMANFATTNINGBakgrund: Att bli inlagt i en flerbäddssal kan få patienterna att få uppleva olika upplevelseroch deras upplevelser är påverkade av sjukhusmiljö, exempelvis avdelningensatmosfär, avsaknad av utrymme och kommunikation. Värdigheten kan blipåverkad och kränkt på olika sätt beroende på de olika patienternasuppfattningar om värdigheten.Syfte: Syftet var att belysa patienters vistelse i en flerbäddssal.Metod: En litteraturöversikt som har baserats på 14 artiklar, varav 13 kvalitativ och enkvantitativ studie som hämtats från CINAHL, Medline och PubMed. Resultatetsammanställdes i en matris, där likheterna identifierats och nya tema skapades.Resultat: Litteraturöversiktens resultat presenteras i fem olika teman. De är följande:patienters upplevelser av att vara oberoende, patientens privatsfär, patientensdelaktighet i att bli placerad i en flerbäddssal, patienters upplevelser av att varamed andra och sjukvårdpersonalens bemötande som påverkar patientersupplevelser. Det beskrivs hur patienters upplevelser blir påverkade både positivtoch negativt.Diskussion: Författarna diskuterar resultatet utifrån Nordenfelts värdighetsbegrepp, där denmoraliska resningens värdighet, människovärdighet och den personligaidentitetens värdighet berörs.Nyckelord: Flerbäddssal, patienters upplevelser, värdighet, integritet.