Bakgrund: Psykisk sjukdom utgör en fjärde del av Sveriges sjukdomsbörda men fördomar mot personer med psykisk sjukdom är ingen ovanlig företeelse i dagens samhälle. Patienter med psykisk sjukdom har lika rätt till en god vård som alla andra. En grundutbildad sjuksköterska ska kunna vårda dessa patienter. Det framkommer dock att patienter med psykisk sjukdom inte har lika förutsättningar och hälsoutfall som patienter utan psykisk sjukdom. Patienterna upplever ett behov av trygghet och förtroende för sina vårdare men sjuksköterskor visar en tendens att agera annorlunda mot dessa patienter.Syfte: Att beskriva sjuksköterskors inställning till att vårda patienter med psykisk sjukdom i den somatiska slutenvården.Metod: En litteratursökning har genomförts för att skapa en översikt över vetenskapliga artiklar om grundutbildade sjuksköterskors inställning till vårdandet av patienter med psykisk sjukdom inom den somatiska vården.

Syfte: syftet med den här studien var att beskriva hur omvårdnaden ska utformas av sjuksköterskan för att patienter med hjärtsvikt skall uppleva en tillfredsställande livskvalitet. Metod: Studien är en litteraturstudie baserad på 18 vetenskapliga artiklar. Resultat: Studiens huvudresultat visade att när patienter fick någon form av utökat stöd från sjuksköterskor, i samråd med läkare, med tätare kontakter, utökad patientutbildning, telefonuppföljning och information genom dataprogram ledde det till en högre livskvalitet hos patienterna. Det ledde även till en förbättring av symtomkontroll och egenvårdförmåga. Det påvisades inte i studier någon större skillnad mellan kvinnors och mäns upplevelse av livskvalitet.

Bakgrund: Den psykiatriska vården har under de senaste 100 åren utvecklats, däremot har synen på psykisk ohälsa inte följt samma process. Allmänheten ochsjukvården har idag en negativ attityd gentemot personer med psykisk ohälsa på grund av okunskap som resulterar i stigmatisering. Att dettaexisterar i sjukvården är ett problem eftersom det är det största forum dit personer med psykisk ohälsa kan vända sig för hjälp. Syfte: Attbeskriva sjuksköterskestudenters syn på patienter med psykisk ohälsa. Metod: Kvalitativ empirisk studie med semistrukturerade enkätfrågor.

Bakgrund: Frusen axel är ett relativt vanligt tillstånd som kan ge långvarigt lidande och besvär för patienten. Trots detta anses diagnosen frusen axel vara svår att ställa och det finns dåligt med behandlingsanvisningar och relativt få studier gjorda om tillståndet. Inom ortopedisk medicin (ett systematiskt sätt att undersöka och behandla patienter med muskuloskeletala besvär) är både tillståndet och behandlingen mycket noggrant beskrivet men få studier gjorda för att utvärdera effekten av behandlingen som enligt ortopedisk medicin är upprepade intraartikulära kortisoninjektioner. Frusen axel indelas i traumatisk och icke traumatisk kapsulit. På en ortopedmedicinsk klinik i Alingsås har många patienter behandlats för frusen axel och detta projekt är en sammanställning av uppgifter ur journalanteckningarna från dessa patienter.Syfte: Syftet med projektet var att försöka svara på följande frågeställningar:? Stämmer vår erfarenhet av patienter med frusen axel med den i litteraturen?? Att jämföra traumatisk och icke traumatisk kapsulit (frusen axel).Undersökt grupp: Patienter som sökt eller remitterats till Alingsåskliniken och fått diagnosen frusen axel, mellan 2002 - 2009.

Bakgrund: I dagens samhälle är fetma ett välkänt medicinskt och socialt problem. Inom sjukvården har denna patientgrupp ett stort behov av sjukvård och det kommer att bli större inom närliggande framtid. Negativa attityder till personer med övervikt och fetma har sin grund tillbaka i historien. Även om en patient lider av fetma skall denna inte bemötas kränkande eller fördomsfullt. Den individuella människosynen påverkar det professionella bemötandet inom hälso- och sjukvården.

Bakgrund: När en patient blir svårt sjuk drabbas även de anhöriga. Det är av stor vikt att sjuksköterskan uppmärksammar de anhöriga, då de kan vara i behov av stöd och omvårdnad. Anhöriga till svårt sjuka patienter kan uppleva känslor som rädsla, ensamhet, hjälplöshet samt osäkerhet. Syfte: Syftet var att beskriva mötet och interaktionen mellan sjuksköterskan och anhöriga till svårt sjuka patienter. Metod: Studien är en allmän litteraturstudie baserad på kvalitativ och kvantitativ forskning.

Syftet med denna litteraturstudie var att undersöka hur sjuksköterskan kan upptäcka och identifiera deprimerade patienter så att optimalt stöd och behandling kan ges. Metoden som valdes är en litteraturstudie där tio vetenskapliga artiklar blivit granskade utifrån Polit & Beck kriterier för vetenskap. Resultatet visade att sjuksköterskan med kategorier/teman såsom prediktorer för depression, tvärprofessionellt samarbete, användande av screeninginstument och kompetenshöjande insatser kan ge stöd och behandling för att förbättra deprimerade patienters psykiska hälsotillstånd..

I syfte att undersöka psykometriska egenskaper hos Affektiv självskattningsskala (AS-18) fyllde 88 patienter med diagnos bipolär typ I (N=46) eller typ II (N=42) i självskattningsskalorna AS-18 och MADRS-S vid två tillfällen med en dags mellanrum. Principalkomponentsanalys för AS-18 genomfördes med extrahering av två komponenter. Items laddade i de delskalor de tillhörde. Intern konsistens mättes med Cronbachs alfa och överensstämmelse med Cohens kappa. Test-retest-reliabiliteten beräknades.

Under de senaste 20 åren har förekomsten av HIV och aids ökat kraftigt runt om i världen. Sub Sahara-Afrika är i nuläget det värst drabbade området. En allt mer globaliserad värld underlättar för smittspridningen vilket gör sjukdomen svår att kontrollera. HIV/aids-problematiken måste tas på allvar, i annat fall kan det få katastrofala följder. Sverige är än så länge ett av de länder som är minst drabbat men i och med att människor från olika kulturer blir allt mer integrerade i det svenska samhället kommer sjuksköterskan troligtvis stöta på patienter med HIV/aids allt mer i framtiden.

Antalet suicidförsök är ett stort problem i Sverige och är en av den vanligaste dödsorsaken, synnerligen gällande unga människor mellan 15-24 år. I arbetet som ambulanspersonal ingår mötet med patienter som gjort suicidförsök. Dessa möten kan gestalta sig på många olika sätt, vilket ställer höga krav på ambulanspersonalen för att ge en god och säker vård till patienten. Denna studie syftar till att få kunskap om ambulanspersonalens upplevelse av mötet med patienter som gjort suicidförsök. Studien utgår från en kvalitativ ansats med kvalitativ innehållsanalys.

Syftet med föreliggande studie var att beskriva hur patienter som är hiv-positiva upplever att de blir bemötta av sjuksköterskor inom vården. För att svara på detta syfte har en kvalitativ intervjustudie med beskrivande design genomförts. Deltagarna i studien rekryterades utefter ett bekvämlighetsurval och antalet deltagare var sex stycken. För att utföra intervjuerna användes en semistrukturerad frågeguide med öppna frågor. Det insamlade materialet bearbetades med hjälp av en kvalitativ, manifest innehållsanalys.

BAKGRUND: Sömn är ett mänskligt behov som behövs för kroppens läkning. Patienterupplever ofta att sömnen inte blir tillfredsställd på sjukhus. Faktorer som uppges ge endålig sömn på sjukhus är miljön, kroppslig och emotionell påverkan hos patienten samtsjuksköterskans arbete. Det är viktigt att sjuksköterskan har kunskaper om åtgärder somfrämjar patienters sömn.SYFTE: Syftet är att beskriva åtgärder som sjuksköterskan kan tillämpa för att främjapatienters sömn på sjukhus.METOD: En litteraturstudie där tio vetenskapliga artiklar analyserades. Datainsamlingenoch analysförfarandet utgick från Fribergs (2006) modell för litteraturöversikter.RESULTAT: Ur analysen framkom fyra teman; beröring, avkoppling genom att lyssna påmusik, reducering av ljud och ljus samt att tillgodose patientens individuella önskemål ochfysiologiska behov.

SammanfattningBakgrund Rehabilitering efter ett strokeinsjuknande ska påbörjas tidigt och vara målinriktad. För patienter som drabbats av mild till måttlig stroke rekommenderas i Socialstyrelsens riktlinjer vård på strokeenhet i kombination med tidig understödd utskrivning. Uppsatsen beskriver, analyserar och utvärderar ett förbättringsarbete där tidig understödd utskrivning med stöd av ett stroketeam prövades som arbetsmodell på en strokeenhet.Syfte Syftet med förbättringsarbetet var att patienterna skulle uppleva ett tryggt omhändertagande i samband med utskrivningen, samtidigt som strokeprocessen effektiviserades genom kortare vårdtid på sjukhus. Syftet med studien var att beskriva erfarenheter hos patienter, närstående och personal vid införandet av tidig understödd utskrivning från sjukhus med stöd av ett stroketeam för patienter med mild till måttlig stroke.Metod Förbättringsarbetet utvärderades genom mätning av vårdtider och mätning av patienternas upplevelse av trygghet i samband med utskrivningen. I studien av förbättringsarbetet insamlades data genom semistrukturerade intervjuer med patienter och deras närstående, samt i en fokusgruppsintervju med involverad personal.

Smärta är ett multidimentionellt fenomen som påverkas av flera faktorer. Smärta är kroppens varningssignal och kan medföra fysiologiska och psykologiska reaktioner som kan förlänga läkningstiden och öka lidandet. Postoperativ smärta är den smärtan som upplevs efter ett kirurgiskt ingrepp och sjuksköterskan har en central roll och ett etiskt ansvar vid bedömningen och behandling av denna smärta. Smärtskattningsinstrument är betydelsefulla redskap för att upprätthålla kontinuiteten i omvårdnaden. Genom att använda Travelbees omvårdnadsmodell kan interaktion, kommunikation underlättas.

SAMMANFATTNING Bakgrund:Till intensivvårdsavdelningar (IVA) kommer patienter med livshotande tillstånd som leder till svikt av vitala organ. Målet med vården är att övervaka, behandla och ge omvårdnad till patienterna. Behandlingar och åtgärder som utförs på IVA kan påverka patienten båda under tiden på IVA samt efter utskrivningen till andra avdelningar och sedan i hemmet. Patienter kan påverkas både fysisk och psykiskt efter vården på IVA. Posttraumatisk stressyndrom (PTSD) kan vara en av konsekvenserna efter vården på IVA.Syfte:Att belysa de psykiska besvär patienter kan uppleva efter att ha vårdats på IVA samt belysa riskfaktorer som kan leda till utveckling av PTSD efter vistelsen på IVA.Metod:Metoden var en litteraturöversikt där artikelsökning gjordes i Pub Med, PSYCINFO, Cinahl samt Scopus.