Bakgrund: Alkoholkonsumtionen i Sverige har ökat de senaste tio åren, vilket leder till att allt fler människor riskerar att få sjukdomar och skador till följd av sitt alkoholbruk. Sjuksköterskan har ansvar för att främja hälsa och förebygga sjukdom. För att möta patienten på ett gott sätt måste sjuksköterskan värna om värdighet, samt visa förståelse. Syfte: Att ur ett sjuksköterskeperspektiv beskriva faktorer som påverkar mötet mellan sjuksköterskan och patienter med alkoholproblematik. Metod: En litteraturstudie baserad på elva vetenskapliga artiklar.

Bakgrund: Patienter med cystisk fibros lever med ett livslångt, många gånger mycket krävande tillstånd. För att sjukvården på ett bra sätt ska kunna bemöta dessa patienter är det viktigt att belysa deras upplevelser av att leva med sin sjukdom. Syfte: Att utifrån en litteraturstudie beskriva hur sjukdomen cystisk fibros påverkar vuxna patienters dagliga liv. Metod: Allmän databassökning i PubMed, Cinahl och Cochrane Library resulterade i nio kvalitativa studier som motsvarade syftet. Studierna granskades, kvalitetsbedömdes och sammanställdes därefter till resultatet.

Bakgrund: Globalt ses en ökning av diabetes typ2, där livsstilsförändringar anses vara den främsta anledningen. I diabetesvården svarar i huvudsak sjuksköterskan för undervisning i diabetespatientens egenvård, vilken är viktig för behandlingen av patientens sjukdom. Metod: En allmän litteraturstudie genomfördes, där 19 vetenskapliga artiklar ligger till grund för resultatet. Syfte: Att belysa hur patienter med diabetes typ2 upplever diabetesvården. Resultat: I artiklarna beskrivs betydelsen av stöd och kunskap, möte med sjuksköterskan, upplevda besvikelser, vad patienterna efterfrågar och olika mål i diabetesvården.

Språkbarriärer i möten med invandrare är ett växande problem inom hälso- och sjukvården. Syftet med litteratur- studien var att belysa betydelsen av språkbarriärer ur sjuksköterske- och patientperspektiv. I studien analyserades 15 vetenskapliga artiklar inom området. Resultatet visade att kommunikationssvårigheter på grund av språkbarriärer gav upphov till stress och oro hos sjuksköterskan. Språkbarriärer hindrade även utbyte av information och begränsade sjuksköterskans möjligheter att bygga upp en god relation till patienter med invandrarbakgrund.

Studiens syfte var att jämföra hur patienter som skall få en subkutan venportinlagd och lokalbedövas enligt en lokalbedövningsmodell, skattade smärta underingreppet, samt att undersöka om det fanns något samband mellan preoperativoro och smärta under ingrepp.Studien var en deskriptiv, jämförande studie och utfördes med en kvantitativmetod, med hjälp av enkäter, där patienterna bland annat fick skatta oro ochsmärta med hjälp av Numeric Rating Scale. Studien genomfördes på patienter,vilka skulle få en subkutan venport inlagd. Fyrtiofem patienter deltog i studien.Tolv patienter av totalt 45, (27 %), skattade sin oro över tre på NRS. Antalpatienter vilka skattade sin smärta över tre på de olika momenten var på bedövningsmomentet13 patienter, (29 %), på dilatationsmomentet 21 patienter, (47%) och på momentet borttagande av operationstejp 13 patienter, (29 %). Ingensignifikant skillnad kunde mätas mellan momenten, inget signifikant sambandmellan oro och smärta kunde mätas och ingen signifikant skillnad i smärta mellaninneliggande patienter och polikliniska patienter kunde mätas.Patienterna skattade smärtan under ingreppet relativt lågt men nästan hälftenav patienterna skattade smärtan över tre på dilatationsmomentet.

Bakgrund: Skandinavien blir allt mer mångkulturellt och även sjukvården kommer i kontakt med andra kulturer. Sjuksköterskans ansvar utgår från de mänskliga rättigheterna och bygger på respekt för individen.Syfte: att belysa vårdpersonals erfarenheter och uppfattningar av mötet med patienter med invandrarbakgrund och deras anhöriga i vården.Metod: En systematisk litteraturstudie gjordes. Nio artiklar inkluderades varav fem kvalitativa och fyra kvantitativa. Diskussionen utgick från teori om interkulturell omvårdnadResultat: Under analysen framkom fyra teman. Kommunikation och kulturella skillnader inom omvårdnad var de två mest framträdande.

Bakgrund: Av den globala befolkningen, 2005, var 1,6 miljarder vuxna överviktiga och minst 400 miljoner vuxna led av fetma. Sjuksköterskor ska ha förmågan att uppfatta och förebygga hälsorisker och motivera till förändrad livsstil som till exempel viktminskning. Syfte: Att få förståelse för patienter med övervikt samt att belysa sjuksköterskans pedagogiska funktion vid viktnedgång hos dessa patienter. Metod: Litteraturstudie med 18 klassificerade och värderade vetenskapliga artiklar som analyserats och bearbetats. Resultat: Analysen gav två kategorier och fem subkategorier; den överviktige patientens upplevelser ? beslut, försvarsmekanismer och hinder, motivation samt sjuksköterskans pedagogiska funktion ? kommunikation och relation, stöd.

BAKGRUND: Alkoholproblem är ett stort hälsoproblem som har påverkan på både social, psykisk och fysisk hälsa. Alkoholproblem är ett lidande problem för patienten och dennes anhöriga. Bemötandet är en viktig del i omvårdnaden och i relationer mellan sjuksköterskor och patienten, sjuksköterskor attityder lysa igenom under bemötandet, att skapa ett vårdande möte är sjuksköterskors ansvar. SYFTE: Syftet med studien är att belysa vilka faktorer som kan påverka sjuksköterskors attityder i bemötandet av patienter med alkoholproblem. METOD: en litteraturöversikt där tolv kvalitativa och kvantitativa vetenskaplig artiklar analyserats.

Bakgrund: Patienter som ventilatorvårdas på intensivvårdsavdelning behöver ofta någon form av lätt sömn (sedering) för att tolerera endotrachealtuben och ventilatorbehandling. De traditionella intravenösa läkemedel som ges har lång halveringstid och det är stor risk för kvardröjande effekter. Syfte: Denna pilotstudie syftar till att studera sederingsdjupet enligt MAAS hos de patienter som blivit sederade med inhalationsgas, kontrollera vakenhetsgraden enligt GCS hos dessa patienter efter avslutad sedering, samt beskriva vilka patientgrupperna är som fått inhalationssedering. Metod: Journalgranskning där resultatet har analyserats och kategoriserats, därefter har en sambandsanalys gjorts. Resultat: I resultatet identifierades 3 patientkategorier som fått isofluransedering: patienter med hotad luftväg som förväntats behöva kort sederingstid och snabb väckning, patienter som var svåra att sedera optimalt med intravenös metod samt patienter med organsvikt där risk för ackumulation och/ eller förlängd elimination av läkemedel förelåg.

Bakgrund: Sambandet mellan humor och hälsa har studerats tidigare där skrattet har visat sig ha positiva effekter på vår hälsa, smärta och stress. Detta kan relateras till humoranvändning inom vården. Syfte: Syftet med uppsatsen är att undersöka hur användande av humor och skratt i omvårdnadsarbetet påverkar patienter, barn som vuxna, och sjuksköterskor positivt samt hur och när sjuksköterskor kan använda sig av humor i omvårdnaden. Metod: Kandidatuppsatsen är en litteraturstudie där resultatet är baserat på elva vetenskapliga artiklar publicerade mellan 2000-2011. Resultat: Att använda humor i omvårdnaden påverkar både patienter och sjuksköterskor positivt.

Bakgrund Sj?lvskadebeteende inneb?r att individen medvetet eller omedvetet skadar sig sj?lv och kan ofta vara ett s?tt att undvika sv?ra samt obehagliga k?nslor. Det kan ocks? vara ett s?tt att fly fr?n sv?ra minnen eller upplevelser. Sj?lvskadebeteende ?r ett v?xande h?lsoproblem och en ledande faktor till allvarliga skador samt ett tecken p? psykisk p?frestning.

Bakgrund: Palliativ vård är en vårdform som de senaste åren fått mer gehör i Sverige. Med palliativ vård menas att öka livskvaliteten samt vårdandet av svårt sjuka och döende patienter. Syfte: Syftet med studien var att belysa betydelsen av stödet som sjuksköterskan förmedlar i interaktionen med patienter under en palliativ vårdsituation. Metod: Metoden som användes i studien var litteraturstudie. Resultat: Resultatet i studien visar att sjuksköterskor bäst bemöter patienter som vårdas palliativt om de har ett professionellt förhållningssätt och skapar en tillitsfull relation till patienten. Genom ett professionellt förhållningssätt visar sjuksköterskan intresse för patienten som individ, visar empati samt har en öppen kommunikation med patienten.

Bakgrund: I Sverige begår varje år ungefär 1400-1500 människor suicid och ungefär 8-10 gånger så många försöker göra det. Enligt Världshälsoorganisationen dör varje år ungefär en miljon människor världen över till följd av suicid, vilket innebär ett dödsfall var fyrtionde sekund och 96 % av dem har en psykisk sjukdom. Sjuksköterskan kommer i sitt vardagliga arbete ofta i kontakt med suicidala patienter, vilket betyder att sjuksköterskan har en väsentlig roll i vård av dessa patienter. Syfte: Syftet med denna litteraturstudie var att utifrån sjuksköterskans perspektiv belysa de faktorer som var viktiga i omvårdnaden av suicidala patienter. En fråga formulerades utifrån syftet: Vilka faktorer hade betydelse för sjuksköterskans omvårdnadsarbete med suicidala patienter? Metod: Metoden var en systematisk litteraturstudie genomförd efter Goodmans sju steg.

Bakgrund: Döende patienter väcker mycket känslor hos dem som vårdar. Denna vård ställer också mycket höga krav på professionellt bemötande från sjuksköterskorna. Svårigheter kan uppstå eftersom många patienter i palliativt skede vårdas på avdelningar som inte är specialiserade för detta.Syfte: Att undersöka sjuksköterskors upplevelser av att vårda palliativa patienter i sent skede i sluten somatisk vård på allmänmedicinsk avdelning.Metod: En enkät skickades ut till femtio sjuksköterskor på en medicinsk klinik och svarsfrekvensen var 44 % (n= 22). Svaren på de öppna frågorna analyserades med kvalitativ innehållsanalys. Resultat: Resultatet visade att sjuksköterskorna upplevde att anhörigbemötande och symtomlindring var viktiga men svåra områden.

Bakgrund: Hjärtats slag har länge förknippats med skillnaden mellan liv och död. År 2010 genomfördes 6 358 hjärtkirurgiska ingrepp i Sverige. De vanligaste ingreppen är koronar bypass-operation, klaffoperation och operation på missbildningar på hjärtat. De viktigaste delarna i pre- och postoperativ omvårdnad är helhetsbedömning av patienten, ge information, ge råd om nödvändiga livsstilsförändringar och att finnas som stöd för patienten. Syfte: Att beskriva patienters erfarenheter före och efter hjärtkirurgi.