Den hÀr uppsatsen handlar om unga mÀnniskor som pÄ ett eller annat vis har att göra med tvÄ kulturer, det vill sÀga hÀrstammar frÄn ett land men har vÀxt upp i Sverige och dÀr mitt syfte med denna studie har varit att belysa hur bl a religiös moralism kontra vÀsterlÀndsk liberalism kan ge upphov till emotionella konflikter hos ungdomar som lever med dubbla kulturer. Syftet har ocksÄ varit en strÀvan att möjliggöra ökade kunskaper och förstÄelse för dessa unga mÀniskor. Den frÄga som jag med denna studie har avsett att svara pÄ Àr vilken betydelse religiös moral har hos förÀldragenerationen för de sociala relationer som deras barn utvecklar i det nya hemlandet under ungdomsÄren.LevnadsberÀttelserna speglar deras vardagsliv dÀr lÀsaren inbjuds till att ta del av det allra mest privata sÄsom kÀnslor, syn pÄ moral, sociala relationer och framtidstankar. Jag har anvÀnt mig utav Dorothy Smith?s institutionella etnografi som en vetenskaplig ansats.

För att avlasta akutmottagningarna i Uppsala samt öka tillgÀngligheten till vÄrd och dÀrigenom öka patientsÀkerhet och vÄrdkvalitet öppnades Är 2008 Uppsala NÀrakut.   Syfte Syftet med denna studie var att undersöka vilka orsaker som patienterna söker vÄrd för pÄ barnakutmottagningen och vilka av dessa patienter som skulle ha kunnat söka vÄrd vid Uppsala NÀrakut.Metod Studien var en deskriptiv observationsstudie dÀr data har bearbetats med bÄde kvalitativ och kvantitativ ansats. Studien genomfördes under tvÄ veckor under hösten 2010 pÄ barnakutmottagningen pÄ Akademiska sjukhuset i Uppsala. Under observationstiden studerades sökmönster pÄ barnakutmottagningen samt personalens bedömningar och eventuell hÀnvisning av patienter till Uppsala NÀrakut. Under studietiden gjordes 248 observationer vilka dokumenterades pÄ ett sÀrskilt protokoll.Resultat Sökorsaker som var vanliga pÄ barnakutmottagningen var exempelvis extremitetsskada, feber och andningsbesvÀr.

I vÄrdandet av patienter som anses utgöra en fara för sig sjÀlv genom suicidrisk eller sjÀlvskadebeteende har olika former av övervakning och observation sedan lÀnge varit ett standardiserat förfarande. Den kritik som riktats mot omvÄrdnad av suicidnÀra patienter handlar om att de förfaranden med observation och övervakning som tillÀmpas upplevs som krÀnkande och ovÀrdiga dÄ inget eller ytterst lite av vÄrdandet fokuserar pÄ orsakerna till att patienten vill skada sig sjÀlv eller dö. Studiens syfte var att beskriva vÄrdande av suicidnÀra patienter och synliggöra hur sjuksköterskor ansar, leker och lÀr nÀr de vÄrdar suicidnÀra patienter. Som design valdes en litteraturstudie med induktiv ansats samt analys enligt Evans (2002) som modifierades med vÄrdteoretisk tolkning utifrÄn Eriksson (1987). Resultatet visar att vÄrdandet innefattar sjuksköterskans förstÄende hÄllning, att skapa en sÀker och trygg vÄrdmiljö samt att tillvarata patientens egna resurser.

Bakgrund. Vid tumörresektion i de orofaryngeala vÀvnaderna, utförs mandibulotomi för att skapa Ätkomst och möjliggöra kirurgiskt avlÀgsnande. Allvarliga komplikationer har rapporterats i litteraturen och bidragande orsaker Àr den kirurgiska tekniken, strÄlningsterapin samt en inskrÀnkt nÀringstillförsel till mandibelkroppen. Syfte. Syftet med denna studie var att undersöka om bevarande av periost vid utförande av mandibulotomi, leder till fÀrre patienter med komplikationer relaterade till mandibulotomin.. Metod. Patienter som genomgick mandibulotomi mellan 2003-2012 vid SkÄnes Universitetssjukhus granskades retrospektivt.

MÄnga patienter med cancer upplever smÀrta och forskning har visat att de ofta fÄr otillrÀcklig smÀrtlindring. Med adekvat medicinsk behandling och omvÄrdnad finns det belÀgg för att de flesta skulle kunna uppnÄ smÀrtfrihet. Brist pÄ adekvat omvÄrdnad och medicinsk behandling kan fÄ förödande effekter för bÄde den enskilde patientens vÀlbefinnande sÄvÀl som dennes anhöriga eller nÀrstÄende. Att förstÄ sjuksköterskors uppfattningar och förstÄelse av smÀrtupplevelser hos patienter med cancer Àr ett nödvÀndigt steg för att kunna förÀndra beteende och omvÄrdnadskvaliteten hos sjuksköterskor och kunna förbÀttra smÀrtlindringen för patienter med cancer och smÀrta. Syftet med denna studie var att beskriva sjuksköterskors förstÄelse av smÀrtupplevelser hos patienter med cancer.

Vilken roll har den kulturella globaliseringen pÄ visuell design i tidningsbranschen? Medier Àr i konstant rörelse och vÀrlden har blivit ett öppet kulturellt utrymme dÀr olika kulturer kan förmedlas via medier. Företag globaliserar sin verksamhet vilket gör att kulturella produkter som Coca-Cola och Nike Àr vÀlkÀnda runt om i vÀrlden. Samtidigt diskuteras de konsekvenser som globaliseringen av kulturella produkter kan ha pÄ vÀrlden och om detta leder till homogenisering eller hybridisering av kultur.Kvinnomagasinet Cosmopolitan Àr ett globalt varumÀrke som existerar i över 100 lÀnder. Den frÄga som uppstÄr Àr om en stark kulturell produkt som Cosmopolitan har satt en standard för andra kvinnomagasins estetiska uttryck i andra lÀnder.

Bakgrunden till studien Àr att bipolÀr sjukdom Àr en av de tjugo vanligaste orsaker till funktionsnedsÀttning i vÀrlden. Det finns fÄ studier gjorda pÄ hur patienter upplever att vÄrdas för sjukdomen. VÄrdpersonal kommer möta patienter med diagnosen inom all form av sjukvÄrd. Syftet Àr att belysa behov av vÄrd och stöd sÄsom det upplevs av patienter med bipolÀr sjukdom. Metoden som anvÀndes var en litteraturstudie dÀr sju sjÀlvbiografiska böcker analyserades med hjÀlp av en kvalitativ metod.

Bakgrund: Globalt sett Àr HIV/AIDS en utbredd sjukdom som orsakar stora pÄfrestningar pÄ varje individ som drabbas. HIV/AIDS har blivit vÄr tids mest stigmatiserande sjukdom dÄ den Àr kopplad till starka tabun. Syfte: Att beskriva sjukvÄrdspersonalens stigmatisering och diskriminering av patienter med HIV/AIDS utifrÄn ett patientperspektiv. Metod: Systematisk litteraturstudie dÀr sökningar utfördes i Cinahl, Pubmed, PsycInfo, Science Citation Index Expanded samt SveMed+. Sökningarna resulterade i 11 kvalitativa och tre kvantitativa artiklar relevanta för syftet.

Sjuksköterskor spelar en central roll i patienters vÄrd, följaktligen ocksÄ i vÄrden av HIV- och AIDS-patienter. Antalet HIV-smittade i vÀrlden uppskattas Är 2007 till ca 40 miljoner mÀnniskor. Syftet med studien var att beskriva sjuksköterskors erfarenheter av att vÄrda patienter med HIV/AIDS i vÀstvÀrlden. Metoden för studien Àr en litteraturstudie som följer Polit och Becks Ätta steg. Databassökning gjordes i databaserna CINAHL och Medline samt genom manuell sökning.

Problematiken i denna studie ligger i att studie- och yrkesvÀgledningen inte har engagerat alla yrkeskategorier pÄ skolan (AllmÀnna rÄden och kommentarer 2009). Det Àr Àven konstaterat i lÀroplanen att studie- och yrkesvÀgledningen Àr ett ansvar för hela skolan (Henrysson 1994; Lovén 2000). Syftet med denna studie Àr sÄledes att undersöka samverkan pÄ den specifika skolan. Vi vill tittare nÀrmre pÄ vad studie- och yrkesvÀgledarna, lÀrarna och rektorerna bidrar med för att skolan ska ha en god samverkan. De frÄgor vi vill besvara Àr; hur talar studiens respondenter om samverkan kring syo- kulturen pÄ berörd skola samt hur uppfattar studie- och yrkesvÀgledarna, so - lÀrarna och rektorerna sjÀlva sina insatser i syo- kulturen pÄ skolan.

Effekterna av psykoterapi har visat sig positiva i en mÀngd olika studier. Syftet med föreliggande studie var att undersöka potentiella prediktorer för terapeutisk framgÄng bland psykoterapipatienter frÄn den svenska psykiatriska öppenvÄrden. Patienter kategoriserades till tre olika utfallsgrupper kliniskt signifikant förbÀttring, reliabel förbÀttring, och svarade inte pÄ behandling genom att anvÀnda Reliable Change Index och GSI av SCL-90 som kriterievariabel. Grupperna jÀmfördes med hÀnsyn till patienternas sjÀlvskattningar, terapeuternas bedömningar, terapeutvariabler, och enhetskarakteristika. Variabler som visade pÄ signifikanta skillnader mellan grupperna inkluderades i en multipel diskriminantanalys.

TIA Àr en kraftig varningssignal för att drabbas av en allvarligare hjÀrt-kÀrlhÀndelse, bland annat stroke. HjÀrt-kÀrlsjukdomar Àr beroende av levnadsvanor, dÀr lÄg nivÄ av fysisk aktivitet Àr en viktig faktor. Bland de viktigaste behandlingsmetoderna mot hjÀrt-kÀrlsjukdomar, bÄde primÀr - och sekundÀrpreventivt, Àr förÀndring av levnadsvanor. RÄdgivning om fysisk aktivitet bör bestÄ av individanpassade muntliga rÄd i kombination med skriftlig information och uppföljning. Sjukgymnaster som trÀffar TIA-patienter har möjlighet att informera patienterna om fysisk aktivitet men det Àr inte kÀnt i vilken omfattning detta sker.

Syftet med studien var att beskriva hur patienter med bensÄr upplever sin vardag ur ett fysiskt, kÀnslomÀssigt, och socialt perspektiv. Studien hade en beskrivande design med kvalitativ ansats. Tio patienter med bensÄr frÄn tre hÀlsocentraler intervjuades och materialet bearbetades med kvalitativ innehÄllsanalys. Resultatet redovisades utifrÄn temat: Att vara prövad men inte uppgiven som bildades av tre kategorier: SÄrets kondition, Komplikationer till att leva med bensÄr samt Anpassning till att leva med bensÄr. Temat beskrev att patienter med bensÄr hade mÄnga svÄrigheter men att de, samtidigt, pÄ olika sÀtt, tog itu med dessa svÄrigheter för att kunna leva ett sÄ bra liv som möjligt.

Syfte: Syftet med vÄrt arbete Àr att undersöka hur elever och lÀrare i en grundskola uppfattar, talar om och hanterar kulturmöten och kulturkrockar. Vi har utgÄtt frÄn ett sociokulturellt perspektiv dÀr vi tror att det sociala samspelet har en stor betydelse i individens utveckling. I litteraturgenomgÄngen tar vi bland annat upp vad styrdokumenten och annan forskning sÀger och vad undervisningen innehÄller.Metod: Undersökningen genomfördes i form av intervjuer av sex elever och tre lÀrare som först spelades in pÄ minidisk och dÀrefter transkriberades och analyserades.Resultat: Resultaten visade att lÀrarna och elever tolkar begreppet kulturmöte och kulturkrock pÄ liknande sÀtt, beroende pÄ erfarenheter och/eller kunskap. Svaret visade hur man pÄ olika sÀtt kan arbeta i klassrummet med kulturmöten och kulturkrockar genom att, inom olika Àmnen, ta upp tradition, religiösa skiljaktigheter, klÀdsel eller musik.Dessutom visar vÄr undersökning att de lÀrare som har arbetat i mÄngkulturella miljöer har bra kunskap om olika kulturmöten och kulturkrockar och poÀngtera vikten av att arbeta praktiskt med vÀrdegrundsfrÄgor..

Kultur har lÀnge anvÀnts som medel för att planera stÀder. Kulturen och konsten i staden förvÀntades förr skapa rÀttvisa och social jÀmlikhet men med tiden har den blivit ett medel för att skapa ekonomisk tillvÀxt. Kultur och kreativitet finns nu med högt upp pÄ dagordningen i strategier för utveckling av stÀder. Denna utveckling har bÄde kritiserats och hyllats utifrÄn olika teorier om kultur i stadsplaneringen.I Stockholms urbana periferi finns marginaliserade omrÄden, Àven sÄ kallade förorter, som prÀglas av isolering och utanförskap. Ett exempel Àr Tensta som fungerar som fallstudie i arbetet.