Bakgrund: I palliativ vård var interaktionen mellan sjuksköterska och patient oerhört viktig för att patienten skulle uppleva sin sista tid både värdefull och fridfull. Tidigare forskning har dock visat att sjuksköterskans sätt att bemöta patienten inte alltid stämmer överens med patientens behov. Sjuksköterskan bär ansvaret för att vårdrelationen ska bli så bra som möjligt och därför måste kännedomen om patientens behov och önskemål finnas. Syfte: Syftet med litteraturstudien var att belysa vad som värdesattes i den vårdande relationen mellan sjuksköterska och patient vid palliativ vård. Metod: En kvalitativ litteraturstudie av åtta vetenskapliga artiklar har utförts med hjälp av en manifest innehållsanalys.

Värk i nacke och rygg är ett vanligt problem bland de anställda som söker hjälp inom företagshälsovården. På Tjugonde FHV i Malmö finns sedan snart tre år ett individuellt anpassat rehabiliteringsprogram med målet att hjälpa personer med långvariga nack- eller ryggrelaterade besvär. Syftet med denna studie var att utvärdera ryggrehabiliteringsprogrammet. Följande frågor besvaras i studien:- Förändras patientens upplevelse av smärta efter rehabiliteringen?- Förbättras patientens psykiska välbefinnande efter rehabiliteringen?- Förbättras den fysiska konditionen?- Förbättras patientens förmåga att klara vardagliga sysslor och arbete?Totalt genomgick 17 personer nack- och ryggrehabiliteringsprogrammet under perioden 2004-juli 2005.

Bakgrund: Perioperativ hypotermi är förknippat med komplikationer som kan få allvarliga följder för den drabbade patienten. Miljön, det vill säga temperaturen i operationssalen, kan bland andra vara en bidragande orsak till perioperativ hypotermi.Syfte: Syftet med studien var att undersöka hur temperaturen i operationssalen påverkade patientens kroppstemperatur under den perioperativa processen samt om patienten har uppnått normotermi två timmar postoperativt. Detta för att säkerställa att inte miljön, i detta fall temperaturen i operationssalen, äventyrar patientens säkerhet.Metod: En kvantitiv prospektiv longitudinell kohortstudie utfördes där vilken en definierad grupp människor följs över tid. Denna studieform används då man vill följa en grupp och se om det sker någon förändring över tid avseende en eller flera variabler. Designen innebär att data samlas in framåt i tiden och samma variabel mäts flera gånger på samma individ.

BakgrundVid inflammatorisk tarmsjukdom, ulcerös kolit, Crohns sjukdom och kolorektal cancer kan det bli aktuellt att patienten får en stomi. För den drabbade individen kan ofta en stomioperation leda till förändrad kroppsuppfattning och negativ inställning till sitt utseende. Både det psykiska och det fysiska välbefinnandet påverkas av att ha stomi. Sjuksköterskan har en viktig roll i arbetet med att göra patienten trygg och ge en bra vårdkvalitet. Syfte Syftet var att beskriva hur undervisning och stöd bäst kan ges av sjuksköterskan till patienter i samband med stomioperation utifrån patientens perspektiv. Metod För att besvara syftet valdes en litteraturstudie. Artikelsökningar gjordes via databaserna CINAHL, PsycINFO och PubMed, både kvantitativa och kvalitativa artiklar inkluderades i studien. Resultat Resultatet från artiklarna sammanställdes och presenterades i tre teman: Patientens upplevelse av stöd vid stomioperation, patientutbildningar vid stomioperation samt Sjuksköterskans roll i stomiutbildning.

Att behärska två språk och två länders syn på pedagogik är en bra förutsättning om man vill undersöka och jämföra dessa två länders syn på barn med funktionsnedsättning. Syftet med föreliggande uppsats är därmed att belysa hur skolans styrdokument i Sverige och i Ungern formulerar och beskriver barn med funktionsnedsättning. En del av syftet är också att finna likheter och skillnader mellan det svenska och det ungerska styrdokumentet.Som material till ändamålet används den nya svenska Skollagen (2010) och den ungerska Utbildningslagen (1993). Analysen genomfördes med analysverktyget diskursanalys där jag har analyserat språket som beskriver barn med funktionsnedsättning.Resultaten visar att båda skollagarna har en tydlig koppling till de gällande internationella dokumenten där allas lika värde poängteras. Den svenska Skollagen har dessutom en relationell och deltagande syn på funktionsnedsättning medan den ungerska Utbildningslagen, som är 17 år äldre än den svenska lagen, betonar en kompensatorisk och individinriktad syn..

Syfte: Att beskriva faktorer av betydelse för patienttillfredsställelse på akutmottagningen.Metod: En litteraturstudie med beskrivande design. Data baserades på 13 artiklar sökta i databasen PubMed.Resultat: Totalt identifierades sju faktorer av betydelse för patienttillfredsställelsen av vården på akutmottagningen. Faktorerna var patientens bakgrund, vårdpersonalens bemötande, information, kommunikation, triageprocessen, väntetid och miljö. Resultatet visade att den viktigaste faktorn som hade betydelse för patientens tillfredställelse på akutmottagningen var väntetiden, ovissheten kring denna och triageprocessens påverkan.Slutsats: Faktorerna visade sig vara viktiga var för sig och ännu viktigare i kombination med varandra. Om patienterna var missnöjda med en faktor påverkade det ofta tillfredställelsen av de andra faktorerna under besöket på akutmottagningen.

Bakgrund: Varje år diagnostiseras cirka 30 000 svenskar med hjärtsvikt. Antalet drabbade förväntas öka i samband med en åldrande befolkning. Omhändertagandet av dessa patienter medför höga kostnader, främst inom slutenvården. Hjärtsvikt är i sig ingen sjukdom, utan en benämning på ett sjukdomstillstånd orsakat av annan sjukdom eller en störning av hjärtats funktion. Det innebär att hjärtats pumpförmåga har försämrats, vilket medför att hjärtat inte klarar av att pumpa ut tillräckligt med blod och syre till kroppens vävnader och organ.

Koloskopi är en undersökning av tjocktarmen som förväntas öka i antal eftersom studiervisar att screening minskar dödligheten i kolorektalcancer. Patienten kan i vissa falluppleva undersökningen som smärtsam och obehaglig. Sjuksköterskan har enbetydelsefull roll i omvårdnaden. Syftet med studien var att belysa faktorer sompåverkar upplevelsen av smärta och obehag vid en koloskopiundersökning utansedering. Metoden var en litteraturstudie baserad på 19 vetenskapliga artiklar som harkvalitetsbedömts enligt protokoll.

Introduktion: Idag är cirka 17 % av Sveriges befolkning 65 år eller äldre. Denna grupp har ökat och förväntas öka. Det kan ibland vara svårt att förstå den bakomliggande orsaken till den äldre patientens symtom. Patienten skall ses som en delaktig person i vårdprocessen med en förmåga att skapa sitt eget liv och skall inte ses som summan av sina delar och hälsan skall förstås som något mer än frånvaro av sjukdom.Syfte: Hur den äldre patienten med kronisk hjärtsvikt beskriver sina symtom under en semistrukturerad ankomstintervju och hur det speglas i journalen. Metod: Innehållsanalys användes som metod och analysen redovisades i två delar, ankomstintervjun och journalanteckningarna, som sedan kunde jämföras för likheter och olikheter.

I Sverige dör de flesta människor på någon form av institution, vilket innebär att palliativ vård är en del av det vardagliga vårdarbetet. Studiens syfte var att belysa vårdarens möte med vuxna patienter med fokus på vårdarens omvårdnadskvaliteter i palliativ vård. Metoden som användes var litteraturstudie. Resultatet visar att mötet i palliativ vård utvecklas mest positivt om vårdaren har ett professionellt förhållningssätt och om relationen är tillitsfull. Det professionella förhållningssättet genomsyras av vårdarens empati, intresse för patienten och kommunikation mellan vårdare och patient, både verbal och icke-verbal.

Smärta är vanligt förekommande bland människor i samhället. Flertalet av dessa smärtdrabbade tvekar att söka vård och därför blir mötet mellan vårdaren och den drabbade betydelsefullt. Studiens syfte var att få en ökad förståelse för hur patienten med smärta upplever bemötandet av vårdaren. Det finns brister i omvårdnadsforskning inom detta område och därför bör problemet få mer uppmärksamhet. Som teoretisk referensram har Martinsens behovsteori använts, då denna stämmer väl överens med hur patienten och vårdaren är i förhållande till varandra.

Bakgrund: Patienter inom dialysvård fick lite information om påverkan på sexualitet och samliv som en komplikation av njurarnas bristande funktion. Sexualitet och samliv påverkade individen och dennes livslust i stor utsträckning. Syfte: Syftet var att belysa dialyspatienters sexuella dysfunktion (SD), prevalens, symtom, orsak och bidragande faktorer. Vi ville belysa SD:s påverkan på det psykiska måendet samt i vilken mån patienter sökte och fick behandling. Metod: Vi använde oss av kvantitativa artiklar från Pubmeds databas.

Bakgrund: Sjuksköterskan har en central roll i vården av patienter   med smärta och ansvarar för skattning, dokumentation och behandling.   Förekomsten av smärta är ett vanligt problem inom vården. Syfte: Att beskriva hur sjuksköterskan bedömer smärta   hos patienter. Metod: Litteraturöversikt baserad på tio vetenskapliga artiklar. Resultat: Sammanställningen av artiklarna resulterade i fyra teman, sjuksköterskans användning av bedömningsinstrument vid bedömning av smärta,   sjuksköterskan och patientens verbala kommunikation vid bedömning   av smärta, sjuksköterskans observation av patientens och dennes   vitalparametrar vid bedömning av smärta och sjuksköterskan bedömer smärta   genom att ta hjälp från tidigare erfarenhet av liknande situationer. Diskussion: En icke fullgod smärtbedömning kan orsaka ett lidande för patienten och   det är därmed viktigt att sjuksköterskan låter patienten stå i fokus vid smärtbedömningen. .

SammanfattningBakgrund: Det finns ett flertal njursjukdomar som kan leda till behov av en njurtransplantation som därför är en eftertraktad behandlingsform vid terminal njursvikt. Tidigare upplevelser och erfarenheter tillsammans med ett flertal faktorer kan påverka patienternas upplevelse och livskvalitet efter genomgången njurtransplantation.Syfte: Syftet var att beskriva vuxna patienters upplevelse av genomgången njurtransplantation.Metod: En litteraturstudie med en kvalitativ ansats har genomförts. Tio vetenskapliga artiklar analyserades med hjälp av kvalitativ innehållsanalys.Resultat: Efter analys framkom tre huvudkategorier som beskriver patienters upplevelse av genomgången njurtransplantation: Upplevelse av att anpassa sig till en ny livssituation, Upplevelse av motstridiga känslor samt Upplevelse av förändrad kropp. Slutsats: Det är viktigt att uppmärksamma patienternas livssituation efter att ha genomgått en njurtransplantation då varje upplevelse och individ är unik. Att se över vilken information patienterna får och hur de får den skulle kunna öka patienternas livskvalitet ytterligare..

Bakgrund: Diabetes Mellitus typ 2 (DM2) är en kronisk sjukdom och ett globalt folkhälsoproblem. Sjukdomen innebär ett fysiskt och psykiskt lidande och individen får en livslång uppgift att sköta sin hälsa för att undvika allvarliga följdsjukdomar. Enligt Orems egenvårdsteori kan individen själv förändra sin livssituation genom att ta ansvar för sin hälsa. Syfte: Att studera upplevelsen av hinder att utföra egenvård bland patienter med DM2 samt studera interventioner för förbättring. Metod: En systematisk litteraturstudie valdes som design.