Då en människa drabbas av obotlig sjukdom med dödlig prognos förändras livet på många plan. Vetskapen att en för tidig död väntar leder till en mångfald av känslor och i denna livssituation blir upplevelsen av värdighet central. Då vårdpersonal inte besitter tillräckliga kunskaper om upplevelser av värdighet finns en risk för att vårdandet blir bristfälligt och att patientens värdighet inte bejakas. Syftet med examensarbetet var att beskriva kvinnors upplevelser av värdighet i samband med obotlig sjukdom med dödlig prognos. Fem självbiografier analyserades utifrån kvalitativ manifest innehållsanalys.

Bakgrund: Som sjuksköterskestudent rustas man inför sitt kommande yrke. En del av utbildningen handlar om att vidga sin världsbild genom att sätta sig in i fenomen som exempelvis lycka för att kunna förstå patientens livsvärld. Lycka visar sig trots sjukdom och lidande vara ett centralt fenomen i patientens värld. Om sjuksköterskestudenter har kunskaper om sin egen livsvärld och förstår upplevelsen om fenomenet lycka möjliggör detta att kunna sätta sig in i patientens livsvärld. Syfte: Att få en djupare förståelse för fenomenet lycka ur sjuksköterskestudenters perspektiv.

I Sverige har uppemot 700 000 människor kronisk obstruktiv lungsjukdom och antalet människor som drabbas ökar varje år. Människor med KOL har en försämrad andningsfunktion som hos många bidrar till en försämrad livskvalitet. Andningssvårigheter som förekommer kan få människan att bland annat uppleva smärta och ångest och dessa orsakar ett lidande. Eftersom sjuksköterskan har i uppgift att minska patientens lidande och främja hälsan är det viktigt att sjuksköterskan har kännedom om patientens uppfattningar och upplevelser av att leva med KOL. Syftet med studien är därför att beskriva patienters upplevelser av att leva med KOL.

Bakgrund: I Sverige har 325 000 människor diagnosen typ 2-diabetes. Sjukdomen ställer stora krav på individen. För att sjuksköterskan ska ge en god omvårdnad behövs kunskaper om patientens individuella behov av stöd. Syfte: Syftet var att beskriva patienters upplevelser av sjuksköterskans stöd vid typ 2-diabetes.Metod: Studien genomfördes som en allmän litteraturstudie där nio vetenskapliga artiklar kvalitetsgranskades och analyserades.Resultat: Patienters upplevelser av sjuksköterskans stöd kategoriserades som emotionellt, informativt och värderande stöd. Viktiga faktorer i sjuksköterskans stöd var gemensamt engagemang, tillit, lindring av bördan, att bli sedd som en individ, kunskap genom information, dialog, kontroll och bekräftelse.

Att genomgå en operation innebär en stor fysisk och psykisk påfrestning för patienten. Att genomgå en operation och den efterföljande vistelsen på vårdavdelningen innebär att en individ tas ur sitt sammanhang och detta kan försvåra individens förmåga att uppleva hälsa. Under den postoperativa perioden finns flertalet faktorer som påverkar patienten antingen negativt eller positivt och innebär en direkt förändring i patientens livsvärld. Husserls livsvärldsteori innebär att en individs livsvärld är individuell och att den konstant påverkas av interna och externa faktorer.Syftet med denna uppsats var att beskriva Patientens upplevelser av den postoperativa vistelsen på en vårdavdelning. Metoden som använts i denna uppsats var en systematisk litteraturstudie som baserades på tolv artiklar som kvalitetsgranskades och analyserades.Resultatet utgjordes av tre huvudkategorer; Patientens kroppsliga upplevelse under den postoperativa vistelsen på vårdavdelningen, patientens psykiska och emotionella upplevelse under den postoperativa vistelsen på vårdavdelningen samt postoperativa möten och  relationer på vårdavdelningen.

Patienter med suicidala tankar och handlingar är en skör patientgrupp som är sårbara på grund av sitt sjukdomstillstånd. Omvårdnaden av dessa patienter är en stor utmaning för ambulanssjuksköterskan som många gånger är patientens första kontakt med vården i det akuta skedet. Vårdandet kräver ett stort personligt engagemang och kan spela stor roll för att förhindra suicid och påverka patientens framtida liv och välbefinnande. Denna studies syfte var att belysa ambulanssjuksköterskors upplevelser av att vårda patienter med suicidala tankar och handlingar. Kvalitativa djupintervjuer av åtta ambulanssjuksköterskor genomfördes.

Bakgrunden behandlar vårdsituationen i mötet mellan patient och vårdare. Mötet påverkar och kan därför ha betydelse genom att det ligger till grund för patientens inställning till vården. Joyce Travelbees teoretisk referensram har valts då den fokuserar på mellanmänskliga dimensioner i omvårdnad. Syftet med studien var att undersöka upplevelsen i mötet mellan patient och vårdare, och dess betydelse för patientens inställning till vården. Syftet besvarades genom en kvalitativ innehållsanalys av vetenskapliga artiklar.

Introduktion: Den fysiska miljön är ständigt närvarande och kan påverka kroppen både fysiologisktoch psykologiskt genom vad vi tar in och tolkar genom våra sinnen. Vårdmiljön skallfrämja handlingar av omsorg. Det är sjuksköterskan ansvar att utveckla en god vårdmiljö samtvärna om de estetiska aspekterna i vårdmiljön.Syfte: Att undersöka hur patienterna upplever den fysiska vårdmiljön på avdelningar och vilkaeffekter dessa upplevelser ger hos patienterna.Metod: En litteraturöversikt har gjorts med hjälp av innehållsanalys för att se på skillnaderoch likheter i patientens upplevelse av vårdmiljö samt vilka effekter detta har gett patienterna.Resultat: Den fysiska utformningen av vårdmiljön påverkar patienternas trivsel, integritet,bekvämlighet och den sociala interaktionen med andra människor. Natur, möjligheter till tidsfördriv,ljudnivå, färg och ljus samt konst och växter påverkar patienternas upplevelse ochframförallt deras välbefinnande.Slutsats: Den fysiska vårdmiljön påverkar Patientens upplevelser positiv eller negativt beroendepå hur den upplevs av patienterna. Upplevelsen av den fysiska vårdmiljön är subjektivoch varierar från individ till individ även om vissa likheter finns.

Begreppet palliativ vård började användas på 1980-talet som en synonym till hospice. Palliativ vård står för lindrande och stödjande vård i ett skede då patientens sjukdom inte längre anses botbar. Det huvudsakliga målet blir då att lindra smärta och att ge socialt, psykologiskt och existentiellt stöd till patienten och närstående. Sjuksköterskans roll i den palliativa vården är att känna in och bekräfta patientens symtom och behov för att kunna ta beslut om vilken omvårdnad som behövs. Syftet med studien var att belysa sjuksköterskors känslor, tankar och upplevelser av att vårda patienter palliativt i hemmet.

Beslutsfattande angående Ej HLR är ett komplext fenomen, därför att det kräver att hänsyn tas till ett antal faktorer. Ef-tersom det finns skillnader mellan riktlinjer och praxis, krävs förändring. Syftet med litteraturstudien var att beskriva sjuksköterskans uppfattningar om faktorer som påverkar beslutsfattandet angående Ej HLR. Studien genomfördes som en litteraturstudie och 14 vetenskapliga artiklar analyserades. Resultat visar att sjuksköterskans delaktighet kan påverka beslutsfattandet, genom att främja patientens och de närståendes autonomi och delaktighet.

Bakgrund: Forskning har visat att patienter som är delaktiga i sin vård kan få ökad motivation som kan leda till en bättre behandling. En viktig del för sjuksköterskan är att ge tillfälle för patienten att medverka i vården. Hinder för delaktighet kan uppstå på vägen, som makt och dominans i relationen mellan sjuksköterska och patient. Problem: Sjuksköterskan har ett ansvar att ta till vara på patientens resurser. Dock kände sig patienten ibland utsatta och hade dålig kontroll över sin situation.

Det visades att patienter som är delaktiga i sin vård också har möjlighet att påverka sin situation. Studier belyste vikten att sjuksköterskan ger patienten möjlighet att vara delaktig i sin vårdprocess. När sjuksköterskan gav patienten otillräcklig eller dåligt anpassad information blev individens möjlighet att vara delaktig försämrad. Syftet med studien var att belysa faktorer som sjuksköterskan anser inverkar på patientens delaktighet i vårdprocessen. Studien var en kvalitativ intervjustudie med fem sjuksköterskor.

Bakgrund:Multipel skleros (MS) är en av de vanligaste orsakerna till att unga människor drabbas av funktionsnedsättning. Hur närstående upplever situationen är en viktig del i patientens livsvärld. För att öka patientens välbefinnande bör hänsyn tas till de närståendes upplevelser och önskemål så de får möjlighet att vara delaktiga i vårdandet av patienten. Syfte:Syftet med uppsatsen var att beskriva de anhörigas upplevelser av att leva med en person med MS. Metod:Metoden som användes var en kvalitativ intervjustudie med vårdvetenskapligt perspektiv som grund. Fyra intervjuer genomfördes där tre av informanterna var partner, och en informant var barn, till en person med MS. Som analysmetod användes kvalitativ innehållsanalys. Resultat:Resultatet visade att anhöriga till en person med MS upplevde det som att de lever ett vanligt liv och de har en naturlig relation till den anhöriga.

Alzheimers sjukdom är mycket vanligt förekommande sett ur både ett internationellt och nationellt perspektiv. Ungefär 90 000 personer har diagnosen Alzheimers i Sverige. För att sjuksköterskan ska kunna ge god och adekvat vård behöver patientens upplevelse av sjukdomen uppmärksammas. Syftet med denna studie var att belysa patientens upplevelse av första fasen vid Alzheimers sjukdom. Studien genomfördes som en litteraturöversikt där tolv vetenskapliga artiklar bearbetades och analyserades för att sedan utgöra resultatet.

Bakgrund: Enligt etiska principer bör sjuksköterskan respektera patientens självbestämmanderätt och alltid sträva efter att göra nytta. Vid vård i livets slutskede kan etiskt svåra situationer uppstå när livsuppehållande vård ska begränsas eller avstås ifrån. Många parter är inblandade i beslutsprocessen, vilket kan försvåra situationen ytterligare. Syfte: Att belysa IVA-sjuksköterskans upplevelser av etiska dilemman kring livsuppehållande vård vid livets slutskede. Metod: Metoden som användes till denna studie var innehållsanalys av kvalitativa studier enligt Graneheim och Lundman (2004).