Bakgrund: Urininkontinens är ett vanligt tillstånd som har stor inverkan på individens välmående och dagliga liv. Sjuksköterskan möter i sitt arbete både män och kvinnor som besväras av urininkontinens. Den vetenskapliga litteraturen angående detta folkhälsoproblem är begränsad och området är relativt outforskat framförallt angående männens upplevelser. Syfte: Att undersöka män och kvinnors upplevelser av att leva med urininkontinens samt deras upplevelser av stöd från anhöriga och vårdpersonalens sida. Metod: Kvalitativ intervjustudie med semistrukturerad intervjuguide användes som metod.

Bakgrund: Patienter med Alzheimers sjukdom har laglig rätt att vara delaktig i beslut om planering och genomförande av omvårdnadshandlingar. När patienten själv inte kan föra fram egna åsikter har närstående en central roll i dialog med sjuksköterskor eller annan vårdpersonal. Vid Alzheimers sjukdom får dock patienter och närstående inte alltid vara delaktiga i beslut om sin vård. Syfte: Syfte med denna litteraturstudie var att belysa hur kommunikation kan hindra patientens och närståendes delaktighet vid Alzheimers sjukdom. Metod: Litteraturöversikt som baseras på tio vetenskapliga artiklar, åtta med kvalitativ och två med kvantitativ metod, som alla fokuserade på patienters och närståendes upplevelser av kommunikation i vårdsituationen.

 Bakgrund: Fibromyalgi är ett kroniskt smärttillstånd som kännetecknas av diffus värk i hela kroppen utan någon organisk orsak till smärtan. Patienter upplever lidande av smärtan samt på grund av de begränsningar i vardagen som smärtan för med sig. Diagnosen ställs med hjälp av speciella kriterier för fibromyalgi samt patientens subjektiva upplevelser. Sjukdomen är svår att diagnostisera därför kan patienternas situation präglas av oförståelse från omgivningens liksom från vårdpersonalens sida.Syfte: Syftet med studien är att beskriva hur kvinnor med fibromyalgi upplever mötet med vården.Metod: Studien genomfördes som en intervjustudie med en kvalitativ ansats och baserades på 5 intervjuer. Materialet analyserades med hjälp av Graneheim och Lundmans kvalitativa innehållsanalys.Resultat: I studien kunde två kategorier med tillhörande underkategorier urskiljas.

Sjukhusets interiör och design i patientrummet är en viktig del som kan förbättra det känslomässiga välbefinnandet och bli en tillgång för patienten eller ge motsatt effekt om den fysiska miljön är bristfällig. Syftet med examensarbetet är att beskriva vilka aspekter i vårdrummet som är av betydelse för patienters upplevelse av sin vårdtid. Hur sjukhusrummets interiör och atmosfär påverkar patienten både fysiologiskt och psykologiskt är av intresse för oss som sjuksköterskor, därför gjordes denna litteraturstudie med nio vetenskapliga artiklar, både kvalitativa och kvantitativa. I resultatet identifierades tre olika teman: rummets utformning, fysisk miljö och social miljö. Analysprocessen har genomförts enligt modell från Axelsson (2008).

Syftet med studien var att beskriva hur närstående till intensivvårdspatienter upplevde en intensivvårdsavdelning (IVA) med fokus på delaktighet och omvårdnad. I studien intervjuades fem närstående. Intervjuerna analyserades med hjälp av en förenklad variant av meningskodning och tre kategorier som beskrev de närståendes upplevelser av IVA utvecklades. Kategorierna benämndes: "Första intrycket av IVA", Att leva med osäkerhet" och "Att vara delaktig". De närstående upplevde ett inre kaos när deras anhörig vårdades på IVA och använde sig av olika copingstrategier.

 Intensivvårdsjuksköterskan möter i sitt dagliga arbete många patienter som behandlas i respirator. Långvarig respiratorbehandling innebär ofta ökade risker för komplikationer. Med anledningen av detta är det viktigt att minska tiden i respirator med effektiv urträning. Att tränas ur respiratorn är en individuell process och bör därför anpassas efter patientens förmåga. Syftet med examensarbetet var att beskriva intensivvårdssjuksköterskors erfarenheter av tracheostomerade patienters urträning ur respirator.

Introduktion: Patienter har länge inom sjukvården ofta blivit objektifierade och endast reducerats till sin sjukdom. Det centrala för den personcentrerade vården, är att se patienten som en person bakom sin sjukdom, att se dennes perspektiv och upplevelser av sjukdomen.Personcentrerad vård kännetecknas av ett partnerskap mellan patient och vårdgivare. Genom att först starta med patientens berättelse och sedan vidareutveckla en vårdplan tillsammans fördelas ansvaret för vården och patientens delaktighet ökar. Tre nyckelbegrepp betonas; partnerskap, patientberättelse och dokumentation. Syfte: Syftet med denna litteraturöversikt är att sammanställa och beskriva forskning om personcentrerad vård, med fokus på den vuxna patientens perspektiv inom slutenvården.

Bakgrund: Varje kvart drabbas någon av en hjärtinfarkt och varje timme dör någon i Sverige. Att drabbas av en hjärtinfarkt är en stark känslomässig upplevelse. Oro och nedstämdhet är en vanlig reaktion som kan hålla i sig långt efter hjärtinfarkten. Det finns få studier gjorda på mäns upplevelser i efterförloppet av en hjärtinfarkt. Syfte: Syftet med studien var att belysa mäns upplevelser i efterförloppet av en hjärtinfarkt.

Syfte: Studiens syfte var att undersöka hur PTC-dränaget påverkar det dagliga livet hos patienter som på grund av gallstas behandlas med PTC-dränage. Syftet var även att undersöka hur dessa patienter upplever kontakten med sjukhusvården.Design och metod: Studien hade en deskriptiv design med kvalitativ ansats. Åtta patienter intervjuades. Studien genomfördes på ett universitetssjukhus i Mellansverige. Intervjuguide användes.

Sjukhusets interiör och design i patientrummet är en viktig del som kan förbättra det känslomässiga välbefinnandet och bli en tillgång för patienten eller ge motsatt effekt om den fysiska miljön är bristfällig. Syftet med examensarbetet är att beskriva vilka aspekter i vårdrummet som är av betydelse för patienters upplevelse av sin vårdtid. Hur sjukhusrummets interiör och atmosfär påverkar patienten både fysiologiskt och psykologiskt är av intresse för oss som sjuksköterskor, därför gjordes denna litteraturstudie med nio vetenskapliga artiklar, både kvalitativa och kvantitativa. I resultatet identifierades tre olika teman: rummets utformning, fysisk miljö och social miljö. Analysprocessen har genomförts enligt modell från Axelsson (2008).

 Bakgrund: Fibromyalgi är ett kroniskt smärttillstånd som kännetecknas av diffus värk i hela kroppen utan någon organisk orsak till smärtan. Patienter upplever lidande av smärtan samt på grund av de begränsningar i vardagen som smärtan för med sig. Diagnosen ställs med hjälp av speciella kriterier för fibromyalgi samt patientens subjektiva upplevelser. Sjukdomen är svår att diagnostisera därför kan patienternas situation präglas av oförståelse från omgivningens liksom från vårdpersonalens sida.Syfte: Syftet med studien är att beskriva hur kvinnor med fibromyalgi upplever mötet med vården.Metod: Studien genomfördes som en intervjustudie med en kvalitativ ansats och baserades på 5 intervjuer. Materialet analyserades med hjälp av Graneheim och Lundmans kvalitativa innehållsanalys.Resultat: I studien kunde två kategorier med tillhörande underkategorier urskiljas.

Varje år drabbas cirka 3000 människor av hjärtstopp på sjukhus i Sverige. Behandling vid ett inträffat hjärtstopp är hjärt- och lungräddning, HLR, vilket innefattar bröstkompressioner, inblåsningar och eventuellt defibrillering. Ibland kan det dock bli aktuellt för läkare att i förväg fatta beslut om att inte utföra HLR vid ett hjärtstopp. Detta kan exempelvis gälla patienter som befinner sig i livets slutskede eller om HLR förmodas ge ett dåligt överlevnadsresultat på grund av patientens tillstånd. Två av sjuksköterskans uppgifter är att lindra lidande och främja för en värdig död.

SAMMANFATTNINGUndertrycksbehandling eller den internationella benämningen NPWT (Negative pressure wound therapy) har under de senaste åren snabb ökat i användande då den har visat sig vara effektiv som behandlingsmetod vid svårläkta sår. Då det saknas kunskaper och erfarenheter kring patientens smärtupplevelse och undertrycksbehandling har syftet med denna studie varit att undersöka förekomsten av smärta hos dessa patienter. Utgångspunkten var fyra frågeställningar: patientens egna upplevelser av smärta, patientens smärtupplevelser utifrån vårdpersonalens perspektiv, vid vilka moment i sårbehandlingsprocessen upplever patienten smärta och hur smärtan påverkar livskvalitén och den psykiska hälsan.Som metod i den här studien har använts litteraturöversikt där datainsamlingen gjorts på ett systematiskt vis utifrån genomtänkta sökord med hjälp av PICO modellen. Femton artiklar valdes ut och analyserades för att samla in ett resultat som svarar på syftet. Dataanalysen genomfördes i sex olika steg.

Syfte: Att utifrån litteratur beskriva upplevelser av palliativ vård hos patienter med obotlig cancer och som vårdas på hospice eller inom den slutna vården, samt att utifrån litteraturen belysa vad dessa patienter anser att en god palliativ vård innefattar.Metod: Beskrivande litteraturstudie baserad på 14 artiklar sökta i databaserna Cinahl, PubMed, PsycInfo och via manuell sökning. Resultatet av analysen sammanställdes i 5 huvudkategorier innehållande 23 underkategorier.Huvudresultat: Patienterna upplevde att en adekvat smärtlindring utan förbehåll och dröjsmål var det viktigaste i den palliativa vården. En god kommunikation och interaktion mellan sjuksköterskan och patienten låg till grund för att en god vård skulle kunna utvecklas. Tillit till sjukvårdspersonalens kompetens och förmågor hade avgörande betydelse för patienternas upplevelse av trygghet. Autonomi hade en central roll för patienterna då delaktighet i vården skapade känsla av kontroll och mening.

Introduktion: MR-undersökningen är en teknik som blivit alltmer vanligt inom medicinsk diagnostik. Trots att MR-tekniken är en bra metod för att upptäcka patologi och skador kan MR-undersökningen vara associerad med rädsla, oro och ångest hos patienter. Många gånger har patienter liten kunskap om undersökningsprocessen. Informationskällor kan vara vänner eller anhöriga och genom deras erfarenheter skapar patienter egna idéer och uppfattningar om MR-undersökningen. Mötet mellan röntgensjuksköterskan och patienten är kort, vilket gör att röntgensjuksköterskans omhändertagande av patienter kan vara avgörande för patientens upplevelse av trygghet och välbefinnande.