Syftet med uppsatsen är att få kunskap om anestesisjuksköterskans upplevelse i medverkandet av arbetet vid hjärtstoppslarm. Studien har en deskriptiv explorativ design med kvalitativ ansats. Intervjuerna blev nio varav tre informanter var män och sex kvinnor, yrkeserfarenheten var från nio månader till 20 år. Bearbetning av transkriberat material gjordes genom innehållsanalys. I resultatet framkom fem kategorier och 24 underkategorier.

Det är 40-65 procent av den svenska befolkningen som lever med långvarig smärta, vilket är ett folkhälsoproblem. Smärta är förknippat med både psykologiska och emotionella reaktioner. Målet med smärtlindring är att minska patientens lidande. Det är då viktigt att sjuksköterskan inte underskattar Patientens upplevelser. Långvarig smärta ger en fysisk, psykisk och social påfrestning vilket gör att det kan vara svårt för patienten att förklara sin smärta.

En pacemaker eller implantable cardioverter defibrillator (ICD) kan för många innebära en upplevelse av att de får en ny chans till livet. Sedan den första pacemakern sattes in på 50-talet har utvecklingen gått framåt och många livshotande rytmrubbningar kan behandlas. Att behandlas med pacemaker eller ICD kan innebära både fysiska och psykiska omställningar i det vardagliga livet. Dessa fysiska och psykiska omställningar kan påverka patientens livsvärld, levda kropp, hälsa och välbefinnande samtidigt som det kan inge ett hopp inför framtiden. För att vårdpersonal och närstående ska kunna ge ett bra stöd till personerna med pacemaker eller ICD är det av stor vikt att belysa upplevelsen av hur det är att leva med detta hjälpmedel.

Interaktion mellan sjuksköterska och patient påverkar upplevelsen av vård. Upplevelsen av vården är således en betydelsefull komponent för patienten och dess hälsotillstånd. Syftet med denna studie var att undersöka om det finns genus relaterade förhållande som påverkar manliga patienters upplevelse av vård. Teoretisk ram för arbetet är Madeleine Leiningers Transkulturell omvårdnad och då främst hennes sunrise modell som inspirerat författarna både beträffande enkätframställan, analys och tolkning av materialet. Metoden är en empirisk studie som behandlar sexton enkätsvar från onkologisk klinik i Skåne.

Behandling med enteral nutrition erbjuds de patienter som har tugg- och sväljsvårigheter främst av neurologiska orsaker. Behandling kan därför ske med nasogastrisk eller gastrostomisk sond. Gastrostomisk sond väljs då behandlingen planeras vara ett långvarigt alternativ. Forskning visar att enteral nutrition medför ökat oberoende och lättnad över att inte behöva vara orolig över sitt näringsintag. Sociala tillfällen som inkluderar mat och dryck upplevs dock som svåra.

Bakgrund: Fetma är en sjukdom som drabbar allt fler människor i världen, och problemet beräknas öka bland befolkningen. Många människor med fetma får hjälp av sjukvården för att få stöd i en livsstilsförändring. Alla patienter har rätt att bli behandlade med respekt och värdighet, utifrån den de är, oberoende av kroppsstorlek eller personlighet. Syfte: Syftet med studien var att belysa sjuksköterskors attityder och förhållningssätt till patienter med fetma utifrån tidigare forskning. Metod: Studien bestod i en litteraturöversikt över tidigare publicerad forskning.

Syfte: Livsstilsproblemen ökar i dagens samhälle. Människor är i olika grad redo för förändring och livsstils-/beteendeförändring bör ses som en process som ofta tar lång tid. Syftet med studien är att beskriva vilka erfarenheter sjukgymnaster inom primärvården har av att arbeta med patienter som är i behov av livsstilsförändringar. Metod: Sex sjukgymnaster inom primärvården valdes ut och intervjuades. Intervjuerna skrevs ut och kategoriserades.

Bakgrund: Självskadebeteende är fortfarande tabubelagt och förknippat med skam, trots att det är mer uppmärksammat nu än innan. Litteraturen beskriver att dessa patienter ofta bemöts med avsky och okunskap då hälso- och sjukvårdspersonal upplever det problematiskt att förhålla sig till dem. För att öka förståelsen för dessa patienter kommer denna litteraturöversikt att fokusera på patienternas egna erfarenheter av hälso- och sjukvården.Syftet: Syftet var att beskriva erfarenheter av hälso- och sjukvården hos patienter med ett självskadebeteende.Metod: Litteraturöversikt med kvalitativ innehållsanalys av 12 artiklar genomfördes.Resultatet: Fem kategorier skapades: Att finnas men inte synas- erfarenheter av den sviktande organisationen, En miljö som hämmar eller främjar- erfarenheter av den fysiska miljöns påverkan, Att hjälpa eller stjälpa- erfarenheter av personalens attityder, Mellan hopp och förtvivlan- erfarenheter av patientens egna känslor i mötet och Jag är unik men ni väljer att inte se- erfarenheter kring patientens önskemål om en individanpassad vård.Diskussion: Fynden diskuteras utifrån negativa och positiva aspekter samt diskuteras patienternas behov. Utifrån den etiska värdegrunden diskuteras hur vi kan förbättra patienternas erfarenheter av hälso- och sjukvården. Författarna diskuterar även fördelarna med individanpassad vård..

Stroke är den tredje vanligaste dödsorsaken och varje år insjuknar ungefär 30 000 personer i Sverige. I ett slag kan stroke medföra en plötslig förändring för patientens integritet och livskvalitet. Syftet med denna litteraturstudie var att beskriva sjuksköterskans omvårdnadsroll kring strokepatienter samt patienternas upplevda livskvalitet. Frågeställningarna som användes var: på vilket sätt kan sjuksköterskan hjälpa stroke patienter att uppnå en god livskvalitet? Vilka faktorer påverkar patienternas livskvalitet? Finns det någon skillnad på livskvalitet när det gäller strokedrabbade män och kvinnor? Denna studie bygger på tretton vetenskapliga artiklar.

Kjellstedt, C & Grönqvist, S. Sjuksköterskans upplevelse av otillräcklig smärtlindring. En fenomenologisk studie. Examensarbete i omvårdnad 15 poäng. Malmö högskola: Hälsa och Samhälle, Utbildningsområde, Omvårdnad, 2010. Sjuksköterskan möter dagligen patienter med smärta och har en nyckelposition när det gäller att bedöma patienters smärta samt utvärdera smärtbehandlingen.

Reumatoid artrit är den dominerande sjukdomen inom svensk reumatologi och i Sverige har cirka 0,5-0,75 % av den vuxna befolkningen denna sjukdom. Syftet: denna litteraturstudie belyser sjuksköterskans omvårdnadsroll och Patientens upplevelse av sin sjukdom. Metoden: en litteraturstudie baserad på elva artiklar som uppfyllde kravet på vetenskaplighet. Resultat: sju subteman identifierades efter analysen av artiklarna utifrån delsyftena sjuksköterskans roll samt upplevelsen av att vara en reumatoid artrit patient. Resultatet visar att sjukdomen påverkar patienter fysiskt, psykiskt och psykosocialt.

Den följande uppsatsen är en fenomenologiskt inspirerad intervjustudie. Syftet med arbetet var att belysa sjukgymnasters upplevelser av pedagogiska fenomen i arbetet relaterat till följsamhet för behandlingar bland patienter. Fyra intervjuer har gjorts. Den fenomenologiskt inspirerade resultatpresentationen och analysen visar att fenomenet följsamhets mening är patientens förtroende för sjukgymnasten och att jobba med målsättningar utifrån patientens önskningar och mål, att patienten tar ansvar för sin egen behandling, att fenomenets mening är att utgå från var patienten befinner sig i motivations- och sjukdomshänseende och att hitta varje patient som individ och att göra patienten själv aktiv i behandlingen. Huvudkännetecknen för fenomenet följsamhet är samspel och interaktion.

När ambulanssjuksköterskan träder in i traumarummet förväntas en rapport ske som belyser den prehospitala situationen och patientens tillstånd. Det föreligger ett växande krav på god överrapportering för att arbeta för en bättre patientsäkerhet och arbetsmiljö. Syftet med denna kvalitativa studie är att beskriva ambulanssjuksköterskans upplevelse vid överrapportering på traumarummet. Åtta respondenter intervjuades och resultatet bröts upp i tre huvudkategorier och två till fyra underkategorier utifrån en induktiv design av Lundman och Hällgren Granheim.Utifrån ambulanssjuksköterskornas upplevelser kunde flera grunder till hotad patientsäkerhet identifieras; avsaknad av erfarenhet hos ambulanssjuksköterskan, avsaknad av struktur i rapporten, samtstörningar under överrapportering. Vidare sågs momentet att "stå i fokus" under överrapporteringen upplevas olika utifrån erfarenhet.

Kommunikation mellan vårdgivare och afasipatienter är ett omvårdnadsproblem om vårdgivaren inte har kunskap om hur hon ska förhålla sig i de situationer som kan uppstå. den icke verbala kommunikationen är i dessa sammanhang av stor betydelse men även det verbala språket har sin plats i kommunikationen. Studiens syfte har varit att belysa faktorer som påverkar kommunikationen mellan vårdgivare och personer med afasi. Studien gjordes baserad på litteratur med en kvalitativ ansats. Som teoretisk referensram användes Paterson och Zderads omvårdnadsteori som är en interaktionsteori och grundar sig på vikten av en god relation och därmed en god kommunikation mellan vårdgivaren och patienten. de faktorer som framkom i resultatet var den icke verbala kommunikationen, atmosfären, patientens upplevleser, vårdgivarens upplevelser och samspelet mellan vårdgivare och patient.

Mötet med patienten är kärnan i all vård. Enligt Watsons omvårdnadsteori är det patientens egen upplevelse av sin situation som bör vara omvårdnadens utgångspunkt. Att som vårdpersonal inte ha förutfattade meningar och attityder som lyser igenom är av stor vikt i mötet med patienten med fibromyalgi, eftersom sjukdomstillståndet är förknippat med mycket fördomar. Syftet med studien var att belysa hur patienter med fibromyalgi och deras anhöriga beskrev sina upplevelser i mötet med vårdpersonal. Metoden som användes var litteraturstudie och analysmetod var kvalitativ innehållsanalys inspirerad av Graneheim och Lundman.