Den psykiska ohälsan ökar hos befolkningen, vilket kan medföra att patienten blir en fara för sig själv eller andra och föranleder tvångsvård. Sjukvården baseras på en humanistisk människosyn med respekt för människans autonomi och värdighet. Detta medför etiska dilemman när patienten vårdas mot sin vilja. För att på bästa sätt lindra patientens lidande och känslor av kontrollförlust som lätt kan uppstå under dessa vårdförhållanden, så behöver sjuksköterskan insikt om betydelsen av denna vårdform. Därmed är syftet med denna studie att belysa Patientens upplevelse av att vårdas mot sin vilja inom ett psykiatriskt kontext, med hjälp av en litteraturstudie.

Sjukhusets interiör och design i patientrummet är en viktig del som kan förbättra det känslomässiga välbefinnandet och bli en tillgång för patienten eller ge motsatt effekt om den fysiska miljön är bristfällig. Syftet med examensarbetet är att beskriva vilka aspekter i vårdrummet som är av betydelse för patienters upplevelse av sin vårdtid. Hur sjukhusrummets interiör och atmosfär påverkar patienten både fysiologiskt och psykologiskt är av intresse för oss som sjuksköterskor, därför gjordes denna litteraturstudie med nio vetenskapliga artiklar, både kvalitativa och kvantitativa. I resultatet identifierades tre olika teman: rummets utformning, fysisk miljö och social miljö. Analysprocessen har genomförts enligt modell från Axelsson (2008).

Patienter som genomgått kirurgi på grund av övre gastrointestinal (GI) cancer drabbas oftast av olika postoperativa besvär som starkt påverkar patientens livssituation.Syftet: Att undersöka hur patienter som opererats för en misstänkt eller diagnostiserad övre GI-cancer upplever den tidiga postoperativa tiden i hemmet innan första återbesöket. Metod: Kvalitativ metod med tolkande fenomenologisk ansats. Tio patienter intervjuades och den transkriberade texten analyserades enligt Interpretative Phenomenological Analysis (IPA). Resultat: Fem överordnade teman framträdde: mat och ätande, kroppsfunktioner, återhämtning, stöd och oro inför framtiden. Informanterna upplevde att de hade en helt ny livssituation att anpassa sig till.

Vid kronisk sjukdom påverkas det psykiska och känslomässiga livet för både patienten och dennes anhöriga. Stödjande relationer gör det lättare att anpassa sig till sin sjukdom. Syftet med denna litteraturstudie var att beskriva människors upplevelse av livskvalitet och relationer före och efter stomioperation. Studien baserades på material från internationella vetenskapliga artiklar vilka analyserades med hjälp av innehållsanalys. Analysen resulterade i fem kategorier, att önska mer information före operationen, att sjukdomen leder till isolering före operationen, att ha ett behov av stödjande relationer, att få ett ökat självförtroende efter operationen och att operationen påverkar sexuallivet.

Tidigare studier har visat att sjuksköterskor inte diskuterar sexualitet med sina patienter, trots att behovet finns. Syftet med denna studie var att beskriva attityder hos sjuksköterskor på hjärtintensivavdelningar gällande samtal om sexualitet med hjärtpatienter och undersöka skillnader mellan ett universitetssjukhus och ett länsdelssjukhus samt undersöka samband i attityder för respektive avdelning. Data samlades in med den svenska versionen av instrumentet Sexuality Attitudes and Belifes Survey (SABS). Sextiofem enkäter delades ut, varav 34 besvarades. Huvudresultatet visade att sjuksköterskorna från båda sjukhusen var positivt inställda till samtal om sexualitet med patienterna.

Tidigare forskning visade att omhändertagande möten med sjuksköterskan stärkte patientens självbild och skapade känslor av trygghet. Möten med sjuksköterskan som inte var omhändertagande skapade känslor av att bli nedbruten hos patienten. Patienterna ville vara delaktiga i sin egen vård. Det var inte lätt att vara anhörig till någon i livets slutskede. Det fanns inte mycket forskning skrivet om Patientens upplevelser i livets slut.

Bakgrund; Vård i livets slutskede sker under senare år i stor utsträckning i patientens hem. Avancerad sjukvård kan idag ges i form av både hemsjukvård och sjukhusvård. Fördelar med att få vård i det egna hemmet är att hemmiljön ger trygghetskänsla. Där finns nära och kära, även möjligheten att få vara i lugn och ro är också större i hemmiljön. Nackdelar med hemsjukvården kan vara oro och rädsla för exempelvis smärta, många patienter tror att fullständig hjälp endast finns på sjukhus.

Bakgrund: Otillräckligt behandlad postoperativ smärta kan vara ett problem för patienten. Smärtupplevelsen är komplex, vilket gör att det kan vara svårt för sjuksköterskan att adekvat bedöma och registrera patientens smärta post-operativt. Sjuksköterskan måste i kontakten med patienten vara lyhörd, öppen och följsam. Syfte: Syftet med studien var att belysa hur sjuksköterskan uppmärksammar den vuxne patientens smärta postoperativt. Metod: En litteraturstudie med åtta artiklar har genomförts med deduktiv kvalitativ ansats.

Primär hypotyreos är i Sverige en folksjukdom som främst drabbar kvinnor i alla åldrar. Sjukdomens symtom är omfattande och kan ge allvarliga konsekvenser för patientens hälsa om sjukdomen inte upptäcks och behandlas i tid. Symptom som sjukdomen uppvisar påverkar patientens livskvalitet. Sjuksköterskans ansvar är att främja patientens livskvalitet genom att bland annat hjälpa individen med anpassningen till de förändringar som sjukdomen medför. Syftet med denna litteraturstudie är att belysa hur primär hypotyreos påverkar livskvalitet hos vuxna individer.

Primär hypotyreos är i Sverige en folksjukdom som främst drabbar kvinnor i alla åldrar. Sjukdomens symtom är omfattande och kan ge allvarliga konsekvenser för patientens hälsa om sjukdomen inte upptäcks och behandlas i tid. Symptom som sjukdomen uppvisar påverkar patientens livskvalitet. Sjuksköterskans ansvar är att främja patientens livskvalitet genom att bland annat hjälpa individen med anpassningen till de förändringar som sjukdomen medför. Syftet med denna litteraturstudie är att belysa hur primär hypotyreos påverkar livskvalitet hos vuxna individer.

AbstraktBakgrund: Smärta är ett fenomen som upplevs olika, alla individer som någon gång drabbas av smärta reagerar olika starkt. Hur individen tolkar och bemästrar smärtupplevelsen är beroende av vilken ålder, kön, kulturell och social bakgrund de tillhör. Syftet med denna litteraturstudie var att belysa om sjuksköterskans förhållningssätt och Patientens upplevelse av bemötandet vid ett akut smärttillstånd. Metod: Studien är baserad på fjorton artiklar från 2002-2007 och vi har funnit dom i databaserna PubMed och Cinahl. Resultat: Snabb identifiering av smärta är viktigt vid behandling av smärta.

Kronisk obstruktiv lungsjukdom (KOL) är en av våra största folksjukdomar och den fjärde vanligaste dödsorsaken i världen. KOL är en progressiv sjukdom med symtom som påverkar livskvalitén. Rökning kombinerat med hög ålder är dominerande riskfaktor. Behandlingsmål för KOL är att minska symtom, förebygga exacerbationer och förbättra livskvalitén. Patientutbildningens syfte är att stödja och stärka patientens kontroll över sjukdom och behandling.

Sjukhusets interiör och design i patientrummet är en viktig del som kan förbättra det känslomässiga välbefinnandet och bli en tillgång för patienten eller ge motsatt effekt om den fysiska miljön är bristfällig. Syftet med examensarbetet är att beskriva vilka aspekter i vårdrummet som är av betydelse för patienters upplevelse av sin vårdtid. Hur sjukhusrummets interiör och atmosfär påverkar patienten både fysiologiskt och psykologiskt är av intresse för oss som sjuksköterskor, därför gjordes denna litteraturstudie med nio vetenskapliga artiklar, både kvalitativa och kvantitativa. I resultatet identifierades tre olika teman: rummets utformning, fysisk miljö och social miljö. Analysprocessen har genomförts enligt modell från Axelsson (2008).

Syftet med litteraturstudien var att beskriva kvinnors upplevelse av sin sexualitet efter genomgången cystektomi med urostomi. Tjugotre vetenskapliga artiklar analyserades med kvalitativ innehållsanalys. Analysen resulterade i tre kategorier: att uppleva att information pre/postoperativt är betydelsefull för den sexuella anpassningen, att känna smärta, vara torr och trång i vagina vid samlag, att på grund av låg självkänsla och förändrad kroppsuppfattning inte känna sig sexuellt attraktiv. Resultatet visade tydligt att bristen på information angående sexualitet upplevdes negativ för de opererade kvinnorna då konsekvenserna gällde deras sexualitet. Resultatet visade även att de flesta kvinnorna upplevde någon form av smärta som i vissa fall även kunde försvinna med tiden.

Att patienten skall fasta inför anestesi har varit rutin sedan anestesins barndom. Studier av patienters nutrition inför ett kirurgiskt ingrepp har visat att fastan inte får kroppen i den mest optimala metaboliska fasen inför operationsingreppet. En kolhydratsberikad dryck har tagits fram och införts som en av de preoperativa förberedelserna. Detta för att få patienten i rätt metabolisk fas när operationen startar och sedan underlätta det postoperativa förloppet för patienten. Syftet med litteraturstudien är att undersöka om, och i så fall hur den perorala preoperativa kolhydratsuppladdningen påverkar patientens välbefinnande under den perioperativa vårdprocessen.