Patientens upplevelse av intensivvård (IVA) är starkt präglad av kaotiska och fragmentariska minnen. Dessa minnen har stor betydelse senare i livet och kan då yttra sig som sömnstörningar, mardrömmar, delirium och posttraumatisk stress syndrom. Detta kan bidra till att en försämrad livskvalitet upplevs. Kunskapen om patienternas upplevelse av intensivvård har ökat och påvisar att det finns ett stort behov att hjälpa patienterna genom denna process.Syftet med denna studie är att belysa dagbokens betydelse för patientens bearbetning av minnen från intensivvården. Metoden som är vald är en kvalitativ litteraturstudie.

SammanfattningBakgrund: Primär hjärntumör är den elfte vanligaste cancerformen i Sverige och varje år diagnostiseras drygt 1100 personer. Hjärntumörbesked förändrar individens grundläggande tillit i livet, och vanliga krisreaktioner är chock, förnekelse, rädsla och ångest inför framtiden och behandlingar. Faktorer som påverkar personens livsvärld är fysiska, psykiska och kognitiva samt sociala begränsningar. För att uppnå kunskap och förståelse om patienters upplevelse av levd värld måste vårdpersonalen uppmärksamma patientens dagliga tillvaro.Syfte: Syftet med studien var att belysa personers upplevelse av livet efter hjärntumörbesked.Metod: En kvalitativ litteraturstudie baserat på två självbiografiska böcker. Analysen grundas på Graneheim och Lundman beskrivning av manifest kvalitativ innehållsanalys med latent inslagResultat: I resultatet framkom det att känslomässiga upplevelser som krisreaktioner, rädsla och ångest var vanliga.

Diabetes mellitus är en växande folksjukdom. Risken att drabbas av diabetes mellitus typ II ökar med åldern därför benämns den även vuxen eller åldersdiabetes. Blodsockerreglering som normalt är en automatisk och osynlig funktion i kroppen, kräver vid diabetes mellitus en medveten handling. För de flesta patienter innebär diabetes mellitus stora livsstilförändringar som till exempel att ha regelbundna tider för matintag, motionera, sluta röka, begränsa gamla vanor och eventuellt medicinering. Ansvaret av behandling ligger ytterst hos patienten själv.

Bakgrund: Somatisering är en beteckning på en omedveten process, då patienten överför känslomässiga spänningstillstånd till kroppsliga symtom. Karakteristiska drag är att de tror sig lida av flera symtom från olika delar av kroppen, men vilka är helt normala undersökningsfynd. Ett problem i kontakten mellan vårdpersonal och patient är att behov och önskningar inte tillmötesgås. Orsaken är delvis vårdpersonalens fördomar och den kunskapsbrist som finns kring somatiserande tillstånd. Syfte: Att belysa vårdpersonalens kunskap och attityder kring patienter med somatiseringssyndrom.

BakgrundEn akutmottagning har ett högt inflöde av patienter med olika sjukdomstillstånd och sjuksköterskan behöver erfarenhet för att bedöma patientens tillstånd och fatta adekvatabeslut om omvårdnadsåtgärder. Sjuksköterskan skattar patientens smärta medsmärtskattningsinstrument, genomför och utvärderar farmakologisk smärtbehandling enligtordination samt dokumenterar förfarandet. Hög arbetsbelastning på liten yta och brist påtid till den enskilda patienten är faktorer som kan inverka på omvårdnaden. Tidigareforskning visar bristande dokumentation, smärtskattning och uppföljning gällandeläkemedelseffekt på akutmottagningar.SyfteSyftet var att beskriva sjuksköterskors erfarenhet av att vårda smärtpåverkade patienter påakutmottagning.MetodDå syftet med studien var att beskriva erfarenheter hos sjuksköterskor valdes en kvalitativdeskriptiv metod. Fem sjuksköterskor som arbetat två år eller längre på akutmottagningintervjuades.

Allt fler personer i det svenska samhället kommer från en annan kultur än den svenska. Anledningarna till att personen kommer till Sverige kan bero på ett eget val eller att omständigheter i hemlandet tvingar personen att fly. Oavsett orsak möter distriktssköterskan dessa personer i sitt yrkesutövande. Fungerande kommunikation är en förutsättning för såväl god vård som för delaktighet.Syftet med denna studie är att beskriva icke svensktalande personers känsla av delaktighet i vårdmötet med och utan tolk.Studien är en kvalitativ intervjustudie.  Det erhållna datamaterialet har analyserats enligt kvalitativ innehållsanalys.

I Sverige amputeras cirka 2500 personer varje år, 80 procent av dessa beror på cirkulationsrubbningar, andra orsaker kan vara trauma eller olycka. Vi lever genom våra kroppar och när kroppen förändras kommer även livsvärlden att förändras. När en person genomgår en plötslig amputation påverkas personens välbefinnande och det blir också en omtumlande upplevelse att tvingas in i en ny livssituation, då arbetsliv, sociala livet och personliga livet påverkas av skadan. Då sjuksköterskans uppgift är att främja patientens hälsa och minska dennes lidande, är det viktigt att han/hon vet hur det är att ha drabbats av en plötslig amputation och hur patientens livsvärld har förändrats. Syftet med denna studie är att beskriva hur patienter upplever att livsvärlden förändrats efter en plötslig amputation.

Bakgrund: En njurtransplantation är nödvändig som behandling om en person drabbas av en irreversibel njursvikt. Det är den vanligaste formen av transplantation i världen. En njur-transplantation förbättrar livskvaliteten avsevärt men efter operationen sker en transition mellan sjukdom och behandling som kan påverka faktorer i patientens livskvalitet. Syfte: Att beskriva patientens erfarenheter av sin livssituation efter en njurtransplantation. Metod: En allmän litteraturstudie.

Forskning visar att malnutrition förekommer på sjukhus och att patienter med låg nutritionsstatus ofta inte uppmärksammas och/eller erbjuds adekvat behandling. Olika yrkeskategorier deltar i nutritionsarbetet, men sjuksköterskan kan med sitt holistiska perspektiv anses ha den bästa positionen för att försäkra patienten en god nutrition. Att ge en ur nutritionssynpunkt god vård kan sägas vara en av de mest grundläggande delarna i god omvårdnad. I Orems generella omvårdnadsteori om egenvårdsbrist formuleras när omvårdnad behövs, liksom hur omvårdnadens form och innehåll ser ut. Syftet med arbetet var att studera sjuksköterskors arbete med nutrition i samband med omvårdnad av patienter som vårdas på sjukhus. En systematisk artikelgranskning av 11 vetenskapliga artiklar genomfördes.

SammanfattningDet har tidigare visats att överviktiga patienter riskerar att bli förbisedda i screening för undernäring och att vårdpersonal har negativa uppfattningar om överviktiga individer. Det har även visats att överviktiga själva upplever att de behandlas sämre än andra. Men trots hög förekomst av undernäring bland sjukhusvårdade patienter har få studier utforskat om patienter med risk för undernäring får olika vårdinsatser beroende på deras BMI. Således är syftet med denna uppsats att undersöka om vårdinsatser vid identifierad risk för undernäring i någon utsträckning är beroende av patientens BMI.Datamaterialet kommer från en retrospektiv tvärsnittsstudie baserad på genomgång av 56 journaler för vuxna patienter med risk för undernäring, inlagda på somatisk vårdavdelning på tre svenska sjukhus. Denna studie undersöker möjliga skillnader beroende på patients BMI för förekomsten av 1) bedömning av mun och sväljförmåga, 2) kostregistrering, 3) dietistkonsultation, samt 4) kostanpassning.I detta begränsade urval finns inga sådana skillnader som uppfyller kraven på statistisk signifikans, men analysen påvisar några tendenser i datamaterialet som antyder att patienter kanske behandlas olika med avseende på BMI.

Användningsområde på recept ska underlätta säkerhetskontroll på apotek och att informera patienten. Informationen kan också tänkas leda till bättre följsamhet, något som är väsentligt, då studier visat att endast hälften av patienterna är följsamma till läkarens ordination vid långtidsmedicinering. Syfte: Avsikten med denna undersökning var att se hur stor andel av recepten på neuroleptika som hade användningsområde angivet i doseringstexten och om möjligt relatera denna andel till patientens kön och ålder samt preparatet. Material och metod: Uppgifter om alla recept som expedierades på neuroleptika med ATC koden N05A under oktober månad 2007 hämtades från Apotekets transaktionsdatabas. Data som inhämtades var expeditionsdatum, patientens kön, födelseår, ATC-kod, varunamn, beredningsform, styrka, förpackningsstorlek och doseringstext.

Smärta är ett multidimentionellt fenomen som påverkas av flera faktorer. Smärta är kroppens varningssignal och kan medföra fysiologiska och psykologiska reaktioner som kan förlänga läkningstiden och öka lidandet. Postoperativ smärta är den smärtan som upplevs efter ett kirurgiskt ingrepp och sjuksköterskan har en central roll och ett etiskt ansvar vid bedömningen och behandling av denna smärta. Smärtskattningsinstrument är betydelsefulla redskap för att upprätthålla kontinuiteten i omvårdnaden. Genom att använda Travelbees omvårdnadsmodell kan interaktion, kommunikation underlättas.

Personcentrerad vård beskrivs som att se hela människan och kunna sätta sig in i den andras livssituation. Respekt och förståelse för val och önskningar ska leda till självbestämmande och delaktighet i vård och behandling. Implementering av ett personcentrerat synsätt förordas för att möta de förväntningar som finns på god vård där patienten kan vara trygg och känna tilltro till vården. Att utvärdera personcentrerad vård är viktigt för att visa hur grundläggande behov som trygghet och tillit tillgodoses vid en förändrad vårdmodell. Syftet med studien var att belysa faktorer i personcentrerad vård som påverkar patientens upplevelse av trygghet och tillit.

Bakgrund: Jämlik vård är att alla ska bemötas, behandlas och vårdas på lika villkor oavsett enskilda faktorer. I hörselrehabiliteringen ingår det flera delar och varje del ska utgå från helhetsperspektivet och ske i samverkan med den enskilde. Audionomen ska inte påverkas av faktorer såsom kön eller ålder. Tidigare studier visar dock att ålder är en avgörande faktor i många fall, det råder en form av ålderism och åldersdiskriminering inom vården. Inga tidigare studier har hittats på hur den tekniska rehabiliteringen påverkas av ålder inom hörselvården varför detta låg i vårt intresse.Syfte: Syftet med studien är att undersöka hur jämlik den tekniska rehabiliteringen är inom hörselvården beroende på patienternas ålder.Metod: Studien är deskriptiv retrospektiv och är gjord genom journalgenomgång.Resultat: Resultatet visar inte några tydliga skillnader i den tekniska rehabiliteringen beroende på patientens ålder.

I Sverige är idag 148 000 människor drabbade av demens och det är en av de vanligaste kroniska sjukdomarna hos vår äldre befolkning. Patienter med demens återfinns idag inom de flesta av hälso- och sjukvårdens kontext och som vårdpersonal är det viktigt att bemöta dessa patienter så bra som möjligt. Syftet med denna litteraturstudie var att beskriva vårdpersonals upplevelser av att ge omvårdnad till patienter med demens inom slutenvården. För att svara på syftet söktes vetenskapliga studier om ämnet i olika vetenskapliga databaser. Nio artiklar som svarade mot syftet användes i analysen.