SammanfattningBakgrund: Det finns ett flertal njursjukdomar som kan leda till behov av en njurtransplantation som därför är en eftertraktad behandlingsform vid terminal njursvikt. Tidigare upplevelser och erfarenheter tillsammans med ett flertal faktorer kan påverka patienternas upplevelse och livskvalitet efter genomgången njurtransplantation.Syfte: Syftet var att beskriva vuxna patienters upplevelse av genomgången njurtransplantation.Metod: En litteraturstudie med en kvalitativ ansats har genomförts. Tio vetenskapliga artiklar analyserades med hjälp av kvalitativ innehållsanalys.Resultat: Efter analys framkom tre huvudkategorier som beskriver patienters upplevelse av genomgången njurtransplantation: Upplevelse av att anpassa sig till en ny livssituation, Upplevelse av motstridiga känslor samt Upplevelse av förändrad kropp. Slutsats: Det är viktigt att uppmärksamma patienternas livssituation efter att ha genomgått en njurtransplantation då varje upplevelse och individ är unik. Att se över vilken information patienterna får och hur de får den skulle kunna öka patienternas livskvalitet ytterligare..

Bakgrund: Sjuksköterskor är en viktig länk i omvårdnaden kring den traumatiskt skallskadade patienten och dennes anhöriga. Den tidigare forskningen inom området har visat hur viktigt bemötandet och anhörigmedverkan är för patientens tillfrisknande. De kognitiva problem som ofta uppstår hos en traumatisk skallskadad patient är också de som är svårast att bemöta och behandla. Syfte: Att sammanställa och belysa forskning, som beskriver sjuksköterskors roll i omvårdnadsarbetet av traumatiskt skallskadade patienters speciella behov av omvårdnad. Metod: En litteraturöversikt med 13 empiriska artiklar.

Syfte: Att utifrån litteratur beskriva upplevelser av palliativ vård hos patienter med obotlig cancer och som vårdas på hospice eller inom den slutna vården, samt att utifrån litteraturen belysa vad dessa patienter anser att en god palliativ vård innefattar.Metod: Beskrivande litteraturstudie baserad på 14 artiklar sökta i databaserna Cinahl, PubMed, PsycInfo och via manuell sökning. Resultatet av analysen sammanställdes i 5 huvudkategorier innehållande 23 underkategorier.Huvudresultat: Patienterna upplevde att en adekvat smärtlindring utan förbehåll och dröjsmål var det viktigaste i den palliativa vården. En god kommunikation och interaktion mellan sjuksköterskan och patienten låg till grund för att en god vård skulle kunna utvecklas. Tillit till sjukvårdspersonalens kompetens och förmågor hade avgörande betydelse för patienternas upplevelse av trygghet. Autonomi hade en central roll för patienterna då delaktighet i vården skapade känsla av kontroll och mening.

Patienter utsätts för onödiga transporter och efterföljande väntetid på akutmottagningen, vilket i sin tur leder till ett onödigt vårdlidande. Det är inte längre en självklar åtgärd för ambulanssjukvården att transportera alla patienter till akutmottagningen för fortsatt vård. Detta innebär att kravet har ökat på ambulanssjukvården och den prehospitala bedömningen. Mot bakgrund av dessa förutsättningar som idag gäller för ambulanssjukvård, är frågan om forskningen kan vägleda till hur den prehospitala bedömningen ska kunna underlättas.Syftet med studien är att beskriva prehospital bedömning i ambulanssjukvård och genom en forskningsöversikt har kvalitativ och kvantitativ forskning analyserats.I resultatet framkommer det att prehospital bedömning består av två huvudinnehåll, dels en vårdvetenskaplig där den prehospitala bedömningen ses som en kontinuerlig process och dels en medicinsk där den prehospitala bedömningen inriktas på att utifrån fastställda kriterier ringa in patientens vårdbehov. I den vårdvetenskapliga forskningen framkommer att vårdrelationen är en central del i den prehospitala bedömningen liksom att vinna patientens förtroende.

Tidigare studier visar på en dålig följsamhet till kompressionsbehandling efter sårläkning med en ökad risk för recidivsår. Recidivsår får stora konsekvenser för patientens välbefinnande och ger även en ökad belastning och ekonomiska konsekvenser för sjukvården. Det är viktigt att få patienten medverkande i sin kompressionsbehandling eftersom detta ökar patientens följsamhet till behandlingen. Studiens syfte var att undersöka distriktssköterskors erfarenheter av att medverka till ökad följsamhet till kompressionsbehandling med kompressionsstrumpor hos patienter med läkta venösa bensår. En kvalitativ strategi med induktiv ansats valdes.

Bakgrund: Akutsjukvård sker i första hand via en akutmottagning. Vid ett akut omhändertagande på en akutmottagning är det ytterst viktigt att patienten får den vård som krävs så fort som möjligt, därför används triagering så att den som är i mest behov skall gå först, oavsett belastning. Syfte: Syftet med denna litteratur studie var att belysa patientens upplevelse av att bli omhändertagen och triagerad av sjuksköterskan på akutmottagningen. Metod: Litteraturstudien har genomförts genom att granska och klassificera 14 artiklar som både är kvantitativa och kvalitativa. Resultat: Patienter som inte har livshotande symtom får ofta vänta länge på vård.

När en människa blir sjuk förändras inställningen till mat och dryck och av naturliga orsaker blir den döende patienten allt tröttare och dricker mindre. Vårdpersonalen kan ställas inför svåra etiska beslut gällande hydration. I sjuksköterskan omvårdnadsansvar ingår det att minska patientens lidande och främja välbefinnandet. Syftet var att belysa vätsketillförsel för patienten i det terminala skedet. Metoden som användes var en litteraturstudie.

Forskning visar att malnutrition förekommer på sjukhus och att patienter med låg nutritionsstatus ofta inte uppmärksammas och/eller erbjuds adekvat behandling. Olika yrkeskategorier deltar i nutritionsarbetet, men sjuksköterskan kan med sitt holistiska perspektiv anses ha den bästa positionen för att försäkra patienten en god nutrition. Att ge en ur nutritionssynpunkt god vård kan sägas vara en av de mest grundläggande delarna i god omvårdnad. I Orems generella omvårdnadsteori om egenvårdsbrist formuleras när omvårdnad behövs, liksom hur omvårdnadens form och innehåll ser ut. Syftet med arbetet var att studera sjuksköterskors arbete med nutrition i samband med omvårdnad av patienter som vårdas på sjukhus. En systematisk artikelgranskning av 11 vetenskapliga artiklar genomfördes.

BakgrundUppföljning av utskrivna patienter inom intensivvård har utvecklats under de senaste decennierna, där fokus varit patienternas återhämtning och upplevelse av intensivvårdstiden. Huruvida sjukvårdspersonal har behov av uppföljning har varit oklart. Därför var syftet med denna studie att undersöka intensivvårdssjuksköterskors behov av uppföljning av utskrivna patienter och behovets relation till känsla av sammanhang (KASAM). MetodEn tvådelad enkät, med fokus på behov av uppföljning och KASAM, delades ut till intensivvårdssjuksköterskor vid sex intensivvårdsavdelningar i Västra Götaland under våren 2011. ResultatAv 216 distribuerade enkäter returnerades 143 (66,2 %). Drygt 80 % av intensivvårdssjuksköterskorna skattade sig ha ett behov. Det fanns ingen skillnad i personliga faktorer (ålder, kön, erfarenhet, KASAM) mellan de med behovet och de utan.

Sjuksköterskeprogrammet, 180 poäng/Omvårdnad - Eget arbete/OM2240/SPN9.

Den palliativa vårdfilosofin härstammar från hospice-rörelsen som tog form i England under 1960-talet. Syftet med den palliativa vården är att människor i livets slutskede ska få uppleva största möjliga livskvalitet. Bakgrunden beskriver den palliativa vårdfilosofin samt definierar begreppen lidande, hälsa, välbefinnande och vårdrelation. Studien genomfördes i form av en litteraturöversikt och materialet analyserades med inspiration av en kvalitativ innehållsanalys. Syftet med studien var att belysa de faktorer som ur sjuksköterskans perspektiv dels kan åsamka patienten vårdlidande och dels kan ge patienten välbefinnande i mötet inom palliativ vård.

Begreppet palliativ vård började användas på 1980-talet som en synonym till hospice. Palliativ vård står för lindrande och stödjande vård i ett skede då patientens sjukdom inte längre anses botbar. Det huvudsakliga målet blir då att lindra smärta och att ge socialt, psykologiskt och existentiellt stöd till patienten och närstående. Sjuksköterskans roll i den palliativa vården är att känna in och bekräfta patientens symtom och behov för att kunna ta beslut om vilken omvårdnad som behövs. Syftet med studien var att belysa sjuksköterskors känslor, tankar och upplevelser av att vårda patienter palliativt i hemmet.

Bakgrund: Sjuksköterskan har en central roll i vården av patienter   med smärta och ansvarar för skattning, dokumentation och behandling.   Förekomsten av smärta är ett vanligt problem inom vården. Syfte: Att beskriva hur sjuksköterskan bedömer smärta   hos patienter. Metod: Litteraturöversikt baserad på tio vetenskapliga artiklar. Resultat: Sammanställningen av artiklarna resulterade i fyra teman, sjuksköterskans användning av bedömningsinstrument vid bedömning av smärta,   sjuksköterskan och patientens verbala kommunikation vid bedömning   av smärta, sjuksköterskans observation av patientens och dennes   vitalparametrar vid bedömning av smärta och sjuksköterskan bedömer smärta   genom att ta hjälp från tidigare erfarenhet av liknande situationer. Diskussion: En icke fullgod smärtbedömning kan orsaka ett lidande för patienten och   det är därmed viktigt att sjuksköterskan låter patienten stå i fokus vid smärtbedömningen. .

Introduktion: Positronemissionstomografi/datortomografi (PET/CT) är en nuklearmedicinsk undersökning. Det är en viktig undersökning för att diagnostisera och utvärdera patienter med cancer. Röntgensjuksköterskan har ett viktigt jobb då hon måste ha kunskaper om strålhygien och hantering av radionuklider. Röntgensjuksköterskan har också ansvar för patientens omvårdnad och säkerhet i samband med undersökningen. För att kunna lotsa patienten genom undersökningen behövs kunskaper om hur patienten upplever den.

Ett besök i primärvården är oftast den första kontakten med sjukvården för de flesta patienter. Hur patienten blir bemött av sjuksköterskan präglar vårdrelationen. Rätt bemötande leder ofta till ökat förtroende för sjuksköterskan och gagnar den fortsatta vården. Syftet med studien var att beskriva patienternas förväntningar på och upplevelser av mötet med sjuksköterskan i samband med besök i primärvården. Litteraturstudien genomfördes med kvalitativa och kvantitativa studier.