Den palliativa vården har som mål att utifrån ett helhetsperspektiv stödja patienten så att denne har möjlighet att uppleva välbefinnande livet ut. Att vårdas i det egna hemmet anses vara det bästa alternativet då den bekanta omgivningen bevarar patientens självkänsla och integritet. I ett patientperspektiv inkluderas även patientens närstående. När vården bedrivs i det egna hemmet kan det medföra att de blir delaktiga i vården. Denna situation kan vara omvälvande och förändrar närståendes livssituation.

Syftet med denna litteraturstudie är att undersöka patienternas psykosociala omvårdnads behov vid cancersjukdom. Metoden är en litteraturstudie, där tio vetenskapliga artiklar ligger till grund. Den teoretiska referensramen är Antonovskys syn på hälsa. Resultatet av denna studie visar på att cancerpatienter behöver Emotionellt stöd, Stärka känslan av hopp och Bibehålla sin livskvalitet. Genom dessa tre teman har det visat sig att patientens KASAM kan stärkas..

Bakgrund: Sjuksko?terskor ka?nner sig osa?kra i mo?tet med patienter i livets slutskede och saknar kunskap i andliga och existentiella fra?gor. Da? patienter i livets slutskede befinner sig pa? vanliga va?rdavdelningar beho?ver allma?nsjuksko?terskan kunskap om andlighet i livets slutskede, sa?rskilt da? patienter inte fa?r sto?ttningen som o?nskas fra?n sjukva?rdspersonal i andliga fra?gor. Syfte: Beskriva andlighetens betydelse fo?r patienter i livets slutskede Metod: En litteraturstudie baserad pa? vetenskapliga artiklar.

Bakgrund: Att vårdas i en flerbäddssal med andra medpatienter kan medföra både positiva och negativa erfarenheter för patienter. När en människa intar rollen som patient hamnar hen i en situation där patientens avskildhet kan bli svår att bevara och värdigheten kan bli hotad.Syfte: Syftet var att beskriva patienters erfarenheter av att vårdas i en flerbäddssal med andra medpatienter. Metod: En litteraturöversikt baserad på tio vetenskapliga studier, varav nio var kvalitativa och en var både kvalitativ och kvantitativ. Studierna som erhölls ifrån databaserna CINAHL och PUBMED analyserades och sammanställdes.Resultat: Resultatet presenteras i fyra huvudteman och sju subteman. Det första huvudtemat benämns som Att vårdas i en flerbäddssal med tre subteman; Betydelsen av att ha sällskap av medpatienter, Stödjande samtal av medpatienter och Bevara självständighet och värdighet genom ett oberoende. Det andra huvudtemat benämns som Patienternas upplevelse av att vistas i en flerbäddssal med andra medpatienter med ett subtema; Att vårdas i en könsblandad flerbäddsal som ett hot mot värdigheten.

Varje dag opereras tusentals patienter i Sverige. Många av dessa sövs ner för att deras kroppar ska klara av den påfrestning som operationen innebär. Anestesisjuksköterskan är med från det att patienten anländer till operationssalen tills patienten lämnas på uppvakningsavdelningen. Inför anestesin sker ett preoperativt samtal som är ett informationsutbyte mellan anestesisjuksköterskan och patienten. Det är ett kort möte där anestesisjuksköterskan måste inhämta nödvändig information om patienten och samtidigt göra sitt bästa för att patienten ska vara väl förberedd inför anestesin och kunna somna utan frågor och funderingar.

Under våra fältstudiedagar tyckte vi oss kunna se att patienter ofta kan vara orolig då vi som anestesisjuksköterskor möter dem på operation. Framförallt när patienten väl har kommit till operation och snart ska få sin anestesi. Som det ser ut idag är det på operation anestesisjuksköterskor möter sin patient för första gången, alltså i patientens intraoperativa fas. Detta beror oftast på att det inte finns tid eller ges någon möjlighet att ha något pre- eller postoperativt möte. Under denna korta tid skapa en relation med patienten och dämpa eventuell oro samtidigt som verksamheten idag har en tendens till att vilja effektivisera bort en del av denna viktiga och redan korta tid.

en uppsats om tre olika Faust-versioner i ett intertextuellt och intermedialt perspektiv.

Fatigue är det vanligaste symtomet vid cancer och innebär onormal trötthet och utmattning. Symtomet påverkar människan både fysiskt, psykiskt och leder till minskad livskvalitet. I samband med cancer benämns symtomet som cancerrelaterad fatigue, CRF. Bristfällig medicinsk behandling mot CRF ställer större krav på sjuksköterskan att genom god omvårdnad lindra symtomet. God omvårdnad är bland annat att lindra lidande, vilket är en av sjuksköterskans primära arbetsuppgifter.

Sömn är ett grundläggande behov som bland annat är viktigt för kroppens återhämtning och för att människan ska må bra både fysiskt och psykiskt. När människor blir svårt sjuka och hamnar på en intensivvårdsavdelning blir sömnmönstret ofta stört. Själva sjukdomen påverkar sömnen samtidigt som det finns många olika faktorer i intensivvårdsmiljön som bidrar till en störd sömn och dygnsrytm. Det är viktigt att som sjuksköterska förstå vikten av sömn och arbeta för att främja en god sömn och normal dygnsrytm. Tidigare litteratur har visat på en kunskapsbrist inom detta område hos vårdpersonal och att området inte skulle vara så högt prioriterat.

Sverige har gått från ett monokulturellt samhälle till ett mångkulturellt samhälle. En allt större del av Sveriges befolkning består av människor med olika kulturella och etniska bakgrunder. Det senaste decenniet har kombinationen av en åldrande befolkning med varierad etnisk och kulturell bakgrund ställt nytt krav på svensk hälso- och sjukvård. Detta innebär att sjuksköterskor kommer att träffa människor från olika kulturer och med olika vård behov. Med detta i beaktande är det betydelsefullt att belysa vikten av kulturell omvårdnad och kulturkompetens i mötet med patienten.

Som pedagog är det viktigt att välja läromedel som uppfyller det åtagande som gäller enligt Skolverkets styrdokument. Detta för att det förstås inte bara är pedagogerna som påverkar elevernas värderingar utan även innehållet i de läromedel som används påverkar eleverna i stor utsträckning. Det kanske t.o.m. är så att det är den enda litteratur som eleverna kommer i kontakt med. Därför är det viktigt att innehållet uppfyller kraven som ställs på goda läroböcker.Är det då så att det finns ett interkulturellt perspektiv i alla läroböcker? Detta är angeläget att ta reda på eftersom de flesta pedagoger med stor sannolikhet antar att även läromedlen utgår ifrån ett interkulturellt perspektiv..

Denna kvalitativa studie undersöker balansen mellan det balanserade styrkortets perspektiv i en hälso- och sjukvårdsorganisation verksam på en kvasimarknad. Studien har haft sin utgångspunkt i Uppsala läns landstings primärvård. Resultatet har visat att det finns både möjligheter och svårigheter att balansera styrkortets perspektiv. Kvasimarknaden möjliggör en koppling mellan nöjda kunder och ökade intäkter vilket skiljer denna studie från tidigare studier inom samma område. Denna koppling ger potential att se orsakssamband mellan styrkortets perspektiv vilket kan främja balansen.

Syftet med studien är att undersöka hur elever berättar om läsning och   läsundervisning samt hur de berättar om sin delaktighet i arbetet med sin   läsning. Studien utgår från elevens perspektiv och från ett   specialpedagogiskt perspektiv.Studien har en kvalitativ ansats och utgår från den sociokulturella   synen på kunskap, att vi lär i gemensamma verksamheter genom att kommunicera   med andra. Datainsamlingen genomfördes med semistrukturerade intervjuer. Sammanlagt   åtta elever i år 2 till och med år 5 intervjuades.Resultaten visar på ansvarsfulla elever som berättar om nödvändigheten   i att kunna läsa och insikt om att läsförmåga och att leva i vårt samhälle   har ett samband. De är i det stora hela positiva till läsning och berättar om   flera positiva upplevelser som de får genom sin läsning men läsvanor och   elevernas erfarenhet av undervisning skiljer sig åt.

I Sverige har uppemot 700 000 människor kronisk obstruktiv lungsjukdom och antalet människor som drabbas ökar varje år. Människor med KOL har en försämrad andningsfunktion som hos många bidrar till en försämrad livskvalitet. Andningssvårigheter som förekommer kan få människan att bland annat uppleva smärta och ångest och dessa orsakar ett lidande. Eftersom sjuksköterskan har i uppgift att minska patientens lidande och främja hälsan är det viktigt att sjuksköterskan har kännedom om patientens uppfattningar och upplevelser av att leva med KOL. Syftet med studien är därför att beskriva patienters upplevelser av att leva med KOL.

Med denna studie har vi velat undersöka vilka synsätt som finns på drama inom förskolan och hur man förhåller sig till dessa synsätt i förskolans verksamhet. För att undersöka detta har vi använt oss av kvalitativa intervjuer med både förskollärare och dramapedagoger. Med hjälp av Sternudds fyra dramapedagogiska perspektiv har vi skilt de olika synsätten åt som framkommit i resultaten.Slutsatsen som vi har kommit fram till utifrån vår insamlade data är att både förskollärare och dramapedagoger använder sig av drama på mer eller mindre medvetna sätt och att deras synsätt på drama kan sammankopplas med Sternudds dramapedagogiska perspektiv men även synsätt som går utöver Sternudds perspektiv..