Abstract Elisabeth Johansson: Musik vid Siljans programutbud. En undersökning av kammarmusik och folkmusik i ett musikhistoriskt och kulturpolitiskt perspektiv. - Uppsala universitet, Musikvetenskap 1997. C-uppsats 60 p.Uppsatsen handlar om sommarfestivalen Musik vid Siljan. Den beskriver kultursituationen i Sverige när Musik vid Siljan startades 1969 och försöker sätta festivalen i ett kulturpolitiskt och musikhistoriskt perspektiv.

Hypertoni relaterat till livsstilsfaktorer är ett ökande problem i Sverige och enligt gällande riktlinjer ska förändringar i livsstilen kopplat till dessa faktorer vara prioriterat i behandlingen av hypertoni. Distriktssköterskans arbete med dessa patienter innefattar att kontrollera blodtrycket och i samband med detta ge råd angående livsstilsförändringar som kan sänka detta. Syftet med studien var att beskriva samtalet med patienten med nyupptäckt essentiell hypertoni såsom det erfars av distriktssköterskan. Studien har en kvalitativ ansats och datamaterial samlades in med kvalitativa, semistrukturerade intervjuer som genomfördes med sju distriktssköterskor.. Analysen av datamaterialet gjordes med hjälp av manifest och latent innehållsanalys och resulterade i följande tre huvudkategorier: alternera mellan olika funktioner, skapa tillit i patientrelationen och anpassa samtalet till patientens behov.

Varje år genomgår cirka 2600 personer i Sverige en benamputation. Orsakerna är oftast trauma, kärlsjukdomar eller tumörsjukdomar. Det är flera delar i livet som påverkas av en amputation, den sociala och fysiska aspekten är två av dessa. Det finns flera olika strategier för att bearbeta förlusten av ett ben. Denna uppsats avser att ge sjuksköterskan en bättre förståelse för patientens situation, vilket gör att sjuksköterskan kan erbjuda en bättre vård till patienten.

Bakgrund: Att vara njursjuk och starta dialysbehandling blir för många en stor livsomställning som kan utlösa olika krisreaktioner. Bundenheten är central för hemodialyspatienter då behandlingen tar minst fyra timmar, tre gånger i veckan. Nedsatt njurfunktion ger hormonell påverkan som testosteronsänkning och prolaktinstegring vilket leder till nedsatt sexuell lust och förmåga. Syfte: Syftet med litteraturöversikten är att belysa hur patienter som behandlas med hemodialys upplever att sjukdomen påverkar sexuell hälsa, välbefinnande och livskvalitet. Metod: Litteraturöversikt av 10 artiklar; två kvalitativa och åtta kvantitativa.

Palliativ vård blir vanligare i takt med en äldre befolkning och högre prevalens av tumörsjukdomar utan botbar behandling. Lidande är starkt kopplat till palliativ vård vars syfte är att lindra lidande för patienter och närstående. Nutritionsrelaterade problem förstärker patientens lidande och skapar ofta konflikter mellan patienter och närstående.Syftet med studien var att belysa området nutrition vid palliativ vård och öka förståelsen för de nutritionsrelaterade problem som kan uppstå i den palliativa vården och som påverkar patient, närstående och sjuksköterska.Uppsatsen är genomförd i form av litteraturstudie där datainsamling skett i databasen Cinahl samt genom manuell sökning i aktuella tidskrifter för ämnet. Nio artiklar publicerade mellan 2000-2007 har valts ut.Resultatet är sammanställt utifrån tre perspektiv: Patienten, närstående och sjuksköterskan. Under dessa presenteras 15 olika teman.

Telefonrådgivning är en växande verksamhet i Sverige och en vanlig arbetsuppgift för distriktssköterskor som arbetar på vårdcentral. Patienten har rätt till en god och säker vård även i telefon och det är viktigt att en korrekt bedömning av patientens tillstånd görs. De frågor distriktssköterskan ställs inför vid telefonrådgivning kan vara av mycket varierande art, vilket gör att uppgiften är komplex och kräver bred kunskap och kompetens. Den försvåras av att distriktssköterskan inte ser patienten utan måste förlita sig på det hon hör, och det innebär en risk för patientsäkerheten. Syftet med studien är att belysa sjuksköterskans möjligheter att förbättra patientsäkerheten vid telefon-rådgivning vid vårdcentral.

Mixade vårdsalar, det vill säga där man blandar män och kvinnor, är något som förkommer på sjukhusen runt om i landet och bör uppmärksammas utifrån patientens perspektiv då denne är i beroendeställning av sjukvården och dess vårdmiljö. Det blir allt vanligare att sjukhusen idag har mixade vårdsalar, detta oftast på grund av tids- och platsbrist. Studiens syfte var att beskriva patienters upplevelser av att vårdas på mixad vårdsal på en akut sjukvårdsavdelning inom nedre kirurgi. Studien var kvalitativ med fenomenologisk ansats. En intervjustudie med femton patienter som hade vårdats på mixad vårdsal genomfördes och i resultatet framkom att majoriteten av patienterna upplevde det positivt att vårdas på mixad vårdsal.

Bakgrund: Patienter som tidigare vårdades på sjukhus vårdas nu hemma.Att vara  sjuksköterska i kommunal hemsjukvård är ett arbete med många olika arbetsuppgifter såsom läkemedelshantering, sårvård och rådgivning. Dessutom har sjuksköterskan ett övergripande ansvar för patientens totala omvårdnadsinsatser. Arbetsplatsen är patientens hem. Oftast är det äldre över 65 år som är i behov av hemsjukvård men patienterna kan vara berättigade till hemsjukvård oavsett ålder.Syfte: Syftet med denna studie är att undersöka erfarenheter av att arbeta som sjuksköterska i kommunal hemsjukvård.Metod: En systematisk litteraturstudie utifrån tio artiklar med både kvalitativ och kvantitativ ansats.Resultat: Denna studies resultat utmynnade i två teman; Omvårdnadsrelation och Professionell utövning. Resultatet visar att sjuksköterskor i hemsjukvården till stor del arbetar med att ge patienter stöd på olika sätt.

Bakgrund: En av sjuksko?terskans grundla?ggande uppgifter a?r att lindra patientens lidande i samband med va?rd. Lugn musik har visat sig vara ett effektivt verktyg fo?r att minska patienters upplevelser av stress och sma?rta vid flera procedurer inom sjukva?rden. Parametrar som hja?rtfrekvens och blodtryck kan pa?verkas av musiken.

Kranskärlssjukdom är den vanligaste dödsorsaken över hela världen. I Europa dör cirka fyra miljoner människor varje år till följd av kranskärlssjukdom. I Sverige är kranskärlssjukdom en lika vanlig dödsorsak hos både män och kvinnor som alla cancersjukdomar tillsammans och de förorsakar ungefär en fjärdedel av alla dödsfall hos båda könen. Nittio procent av orsakerna till kranskärlssjukdom är väl kända och kan förklaras av olika levnadsvanor, psykosocila inverkan och biologiska riskfaktorer. Minst två tredjedelar av alla hjärtinfarkter bedöms kunna förebyggas genom hälsosammare levnadsvanor.

Studiens syfte var att beskriva, belysa och tolka problematiken gällande vardagskonflikter ur en mellanchefs perspektiv inom den offentliga sektorn. Detta genom fyra underfrågor: (1) Vilka är de vanligaste förekommande vardagskonflikterna på er arbetsplats? (2) Hur märker ni att det finns en konflikt? (3) Hur hanterar ni konflikter på eran arbetsplats? (4) Finns det stöd i er organisation för konflikthantering? För att besvara underfrågorna har vi gjort en kvalitativ undersökning, genom två fokusgruppintervjuer. Dessa har analyserats ur social interaktionistiskt och fenomenologiskt perspektiv. Resultatet visade att det finns gemensamma drag när det gäller intervjupersonernas uppfattning angående vardagskonflikter.

Det har blivit allt vanligare att unga flickor bantar, vilket är en riskfaktor för att utvecklaätstörningar som anorexia nervosa och bulimia nervosa. Denna patientgrupp söker sällansjälvmant vård och har oftast ingen insikt i sitt ohälsosamma beteende. Sjuksköterskor harenligt Kompetensbeskrivning för legitimerad sjuksköterska, en skyldighet att identifiera ochförebygga ohälsosamma riskbeteenden. Då är det viktigt att sjuksköterskan har kunskap omsjukdomsbilden så att hon kan bemöta patienten på ett respektfullt och värdigt sätt så attpatienten kan få insikt om behovet av att förändra sitt beteende, samt bli motiverad att levahälsosamt. Denna uppsats syftade till att belysa viktiga aspekter i hur man som sjuksköterskabemöter och kommunicerar med unga flickor/kvinnor med ätstörningsproblematik.

Syftet med studien var att beskriva hur patienter med bensår upplever sin vardag ur ett fysiskt, känslomässigt, och socialt perspektiv. Studien hade en beskrivande design med kvalitativ ansats. Tio patienter med bensår från tre hälsocentraler intervjuades och materialet bearbetades med kvalitativ innehållsanalys. Resultatet redovisades utifrån temat: Att vara prövad men inte uppgiven som bildades av tre kategorier: Sårets kondition, Komplikationer till att leva med bensår samt Anpassning till att leva med bensår. Temat beskrev att patienter med bensår hade många svårigheter men att de, samtidigt, på olika sätt, tog itu med dessa svårigheter för att kunna leva ett så bra liv som möjligt.

Bakgrund: Somatisering är en beteckning på en omedveten process, då patienten överför känslomässiga spänningstillstånd till kroppsliga symtom. Karakteristiska drag är att de tror sig lida av flera symtom från olika delar av kroppen, men vilka är helt normala undersökningsfynd. Ett problem i kontakten mellan vårdpersonal och patient är att behov och önskningar inte tillmötesgås. Orsaken är delvis vårdpersonalens fördomar och den kunskapsbrist som finns kring somatiserande tillstånd. Syfte: Att belysa vårdpersonalens kunskap och attityder kring patienter med somatiseringssyndrom.

Bakgrund:Många länder möter en demografisk förändring där antalet äldre människor ökar. Parallellt med denna utveckling ökar behov av hemsjukvård där antal äldre människor som vill vårdas i sina egna hem ökar. Vård i hemmet beskrivs ofta som det bästa alternativet för många äldre människor. Tidigare forskning har visat att sjuksköterskor har både positiva och negativa erfarenheter av det dagliga arbetet hemmet.Syfte:Syfte med studien är att beskriva sjuksköterskans upplevelse av att vårda i hemmet.Metod:Intervjuer genomfördes med åtta sjuksköterskor som arbetar inom hemsjukvård. Analys genomfördes med innehållsanalysmetod inspirerad av Graneheim and Lundman (2004).Resultat:I resultatet framkom att de sjuksköterskor som deltog i studien beskrev att de strävar efter att göra sitt yttersta för patienter trots att de ibland kan bli hindrade.