Syftet med denna uppsats är att undersöka i vilken mån tillämpningen av lag (1991:1128) om psykiatrisk tvångsvård uppfyller de rättssäkerhetskrav som ställs på denna form av lagstiftning. Psykiatrisk tvångsvård innebär ett allvarligt ingrepp i patientens personliga integritet och det är därför av stor vikt att de i lagen fastställda rättssäkerhetsgarantierna är effektiva och verkar ändamåls-enligt.Som utgångspunkt för uppsatsen tjänar de 753 domar och slutgiltiga beslut i mål om psykiatrisk tvångsvård som meddelades vid dåvarande länsrätten i Göteborg under år 2009. Vid granskning av dessa domar framkommer vissa grund¬läggande rättssäkerhetsbrister, brister som snarare rör det sätt som lagen tillämpas på än på lagstiftningens utformning i sig. Det offentliga biträdet och den sakkunniga läkarens roll är två exempel på vad lagstiftaren ansett utgör garantier för den enskilde patientens rättssäkerhet men som enligt min mening i den faktiskt processen inte nödvändigtvis fyller denna funktion.Uppsatsen bidrar även med att ge en övergripande bild av det rättsfallsmaterial som presenteras, dels utifrån demografiska och medicinska aspekter och dels utifrån vilka sakfrågor som berörs och i vilken utsträckning rätten väljer att bifalla ansökningar och överklaganden..

Självmord erkänns som ett stort folkhälsoproblem i många länder. Enligt världshälsoorganisationen är det årligen upp emot en miljon människor som tar sitt liv världen över. Årligen begår cirka 1100 människor i Sverige självmord. Det är ungefär tre självmord om dagen. I den prehospitala vården möter ambulanssjuksköterskor ofta patienter med psykisk ohälsa.

Glaukom är än kronisk sjukdom i synnerven som medför synfältsdefekter, oftast i samband med förhöjt ögontryck. I västvärlden är glaukom den näst vanligaste orsaken till blindhet. Det uppskattas att mer än 60 miljoner människor i hela världen har glaukom och antalet väntas stiga till nästan 80 miljoner år 2020. Även om det finns flera orsaker till glaukom så finns det bara en orsak som kan behandlas, ögontrycket, som ska sänkas med hjälp av ögondroppar. För att kunna bromsa försämringen i patientens sjukdom så krävs det god medverkan av patienten, som noggrant behöver följa läkarens ordination.

En olycka, skada eller sjukdom påverkar hela individen. I sjukvården emellertid, är det de fysiska skadorna som får mest uppmärksamhet trots att de psykosociala skadorna orsakar lika mycket lidande och kräver minst lika mycket vård. Forskning visar att det är patientens och omgivningens uppfattningar som har betydelse för de konsekvenserna ett trauma får. Syftet med studien var att belysa patienters upplevelser av traumatisk händelse. Studien genomfördes som en litteraturstudie där 16 artiklar analyserades.

Anorexia nervosa är en allvarlig psykologisk sjukdom med hög dödlighet. Studien vill belysa den psykodynamiska terapin som behandlingsmetod vid anorexia nervosa. Frågeställning: Vilka är de verksamma faktorerna i psykodynamisk psykoterapi vid behandling av anorexia nervosa? Semistrukturerade kvalitativa forskningsintervjuer har genomförts med fem kvinnliga psykodynamiskt inriktade psykoterapeuter. Intervjumaterialet har bearbetats och analyserats utifrån tematisk analys (TA).

Patienter som erhåller strålbehandling mot huvud- och halscancer drabbas i hög utsträckning av behandlingsrelaterade biverkningar. Oral mucosit, skada på munhålans slemhinna, är vanligt förekommande och kan påverka patientens grad av livskvalitet. Sjukvårdspersonal undersöker inte regelbundet munhålan och det kan därför dröja innan tecken på skada uppenbaras. Syftet med denna uppsats var att beskriva omvårdnadsinterventioner vid oral mucosit i samband med strålbehandling mot huvud- och halscancer. Vidare att beskriva om standardisering av omvårdnaden kan lindra behandlingsrelaterad oral mucosit.

Patienter har idag större krav på att vara delaktiga i sin vård, vilket ocksålagstiftningen ger stöd för. Trots detta kan patienter uppleva att de har dåligakunskaper om sin situation och kan upplevas som passiva. Sjuksköterskan har godamöjligheter att främja patientens delaktighet men lyckas inte alltid med detta. Syftetmed denna litteraturstudie var därför att få fördjupad kunskap om hur sjuksköterskankan främja patientens delaktighet i omvårdnaden och vad som kan hindrasjuksköterskan. Hildegard Peplaus omvårdnadsteori om den interpersonella relationenutgör arbetets teoretiska referensram och begreppen kommunikation, makt ochempowerment beskrivs.

Att fatta beslut om omvårdnad av patienter i palliativ vård är ett komplext arbete, som bygger på hur vården är organiserad, teoretisk och erfarenhetsmässigt baserad kunskap samt relationer. Genom att skapa trygga relationer med patienten kan beslut fattas som möjliggör patientens delaktighet. Det är också viktigt att vara observant på hur situationsstress hos vårdaren kan bli ett hinder för beslutsfattandet. Syftet med föreliggande studie är att undersöka hur vårdarna fattar beslut vid omvårdnad av döende patienter. Studien genomfördes med sex vårdare från ett hospice i Sverige och som datainsamlingsmetod valdesfokusgruppsintervju.

Bakgrund. Anorexia nervosa anses vara en multifaktoriell sjukdom där psykologiska, sociala, kulturella och biologiska faktorer inverkar. En förvrängd kroppsuppfattning, rädsla att gå upp i vikt och en kroppsvikt mindre än 85 procent av den förväntade är bland annat karakteristiskt för ätstörningen anorexia nervosa. Sjukdomen debuterar vanligen i tonåren. Syfte.

Syftet var att beskriva hur sjuksköterskor inom palliativ hemsjukvård uppfattar ochlindrar andnöd hos cancerpatienter i sen palliativ fas.Metoden var kvalitativ med fenomenografis ansnats. Sex informanter från två palliativa hemsjukvårdsteam i Mellansverige valdes ut och intervjuades.Resultatet som representerar informanternas olika uppfattningar bestod av de fem kvalitativt skilda beskrivningskategorierna:Diskrepans i uppfattningen av andnöd som vanligt förekommande och svårt.Fysiska och psykosociala faktorer orsakar andnöd.Stödjande faktorer är betydelsefulla för sjuksköterksans arbete.Känsla av osäkerhet och otillräcklighet.Medicinska åtgärder prioriteras framför omvårdnadsåtgärder.Slutsats: Studien visade att andnöd var ett komplext symtom som kräver enn mångfacetterad kompetens. Det framgår också att läkarstöd, kollegialt stöd, manualer, handledning oc erfarenhet stärkte informanternas omvårdnadsarbete och ökade förutsättningarna för att patientens andnöd lindrades på ett adekvat sätt. En god tillgång till de olika stödfaktorerna ökade dessutom informanternas möjlighet att hantera den ansträngda situation som uppstod i patientens hem. .

Bröstcancer är ett av de största hälsoproblemen för kvinnor i Sverige. Syftet med studien var att belysa patienters uppfattning av vårdpersonalens bemötande i samband med vård av patienter med bröstcancer. Studien baseras på en litteraturstudie och utgår från en kvalitativ analys. Författarna använde sig av omvårdnadsteoretiken Joyse Trabelbee som belyser en mellanmänsklig relation mellan patient och sjuksköterska. I resultatet framkom de sex kategorier: respekt, ignorerande känslor, information, tidsbrist, kontinuitet och väntetid.

Diabetes typ 2 är en kronisk sjukdom som är en av Sveriges största folksjukdomar med cirka 300 000 drabbade personer, ett stort mörkertal bär utan vetskap på sjukdomen. Diabetes typ 2 ökar kraftigt bland befolkningen i såväl Sverige som i övriga länder. Syftet med denna systematiska litteraturstudie var att belysa faktorer som är av betydelse för följsamhet vid egenvård hos personer med diabetes typ 2. Denna litteraturstudie baseras på 14 vetenskapliga artiklar varav nio är kvantitativ och fem är kvalitativa publicerades mellan år 2003-2008. Artiklarna analyserades och resulterade i fyra kategorier:Relationer där stöd var den största faktorn, Livsperspektiv vilket innefattar kulturell bakgrund och förnekelse, Lidande med ilska och frustration över att drabbats av sjukdom och Kunskap som innefattade brist på förståelse och kunskap om sjukdomen och dess behandling.

Tidigare studier har visat att sjuksköterskor inte diskuterar sexualitet med sina patienter, trots att behovet finns. Syftet med denna studie var att beskriva attityder hos sjuksköterskor på hjärtintensivavdelningar gällande samtal om sexualitet med hjärtpatienter och undersöka skillnader mellan ett universitetssjukhus och ett länsdelssjukhus samt undersöka samband i attityder för respektive avdelning. Data samlades in med den svenska versionen av instrumentet Sexuality Attitudes and Belifes Survey (SABS). Sextiofem enkäter delades ut, varav 34 besvarades. Huvudresultatet visade att sjuksköterskorna från båda sjukhusen var positivt inställda till samtal om sexualitet med patienterna.

Att drabbas av en kronisk inflammatorisk tarmsjukdom är på många sätt en omvälvande upplevelse. Sjukdomen innebär både fysiska och psykiska förändringar som begränsar patienten i det dagliga livet. Sjukdomen debuterar ofta i tidig ålder och kommer i skov vilket för patienten innebär ett långdraget sjukdomsförlopp och återkommande kontakter med hälso-sjukvården. Alla dessa förändringar leder till en förändrad livssituation, en sämre livskvalitet och ett ökat lidande för den drabbade. Det är viktigt att man som sjuksköterska har kunskap och förståelse om hur sjukdomen påvekar patientens livssituation för att minska risken för försämrad livskvalitet och lidande.Studiens syfte är att beskriva patientens upplevelse av att leva med en inflammatorisk tarmsjukdom.Denna kvalitativa litteraturstudie utgår ifrån sju vetenskapliga artiklar baserade på män och kvinnors upplevelser av inflammatorisk tarmsjukdom.

Syftet med studien var att undersöka lärarens pedagogiska perspektiv på läxans funktion i undervisningen. Vårt resultat visar att lärarna använder läxan som ett pedagogiska verktyg i sin undervisnig. Men även att lärarna använder läxan som ett socialt-, moraliskt- och fostransverktyg. Studien visar att läxan är ett komplext fenomen som inte går att ses ur enbart ett perspektiv..