I Sverige uppskattas cirka fyra procent av befolkningen ha diabetes. Socialstyrelsen rekommenderar empowermentbaserad patientundervisning för behandling av diabetes typ-2. Syftet med denna litteraturstudie var att beskriva sjuksköterskans och patientens upplevelse av empowermentbaserad patientundervisning till patienter med diabetes typ-2. Metoden är en litteraturstudie baserad på 10 vetenskapliga artiklar. Som teoretisk referensram har Orems generella egenvårdsteori använts.

Introduktion: Patienter har enligt lag rätt att vara delaktiga i beslut om, planering och genomförande av medicinsk behandling och omvårdnad. Vid enteral nutrition får patienter och närstående dock inte alltid vara delaktiga i beslut om sin vård. Syfte: Genom litteraturstudie belysa faktorer som har betydelse för patienters och närståendes delaktighet vid enteral nutrition. Metod: Uppsatsen är en litteraturstudie baserad på artiklar från databaserna CINAHL och PubMed. Elva artiklar som svarade mot syftet valdes ut och analyserades.

Bakgrund: Intensivv?rden ?r en h?gspecialiserad v?rdform d?r patienter ofta ?r kritiskt sjuka och beroende av avancerad medicinteknik. I denna milj? har intensivv?rdssjuksk?terskan en central roll, inte bara i att ge livsuppeh?llande v?rd, utan ?ven i att tillgodose patientens och n?rst?endes behov. N?rst?endes n?rvaro kan ?ka patientens trygghet och v?lbefinnande, men involvering i v?rden utmanas ofta av stress, kommunikationsbrister och h?g arbetsbelastning. Att f?rst? intensivv?rdssjuksk?terskans erfarenheter av att involvera n?rst?ende ?r avg?rande f?r att fr?mja personcentrerad och kvalitetss?ker v?rd inom intensivv?rden. Syfte: Att belysa intensivv?rdssjuksk?terskans upplevelser av att involvera n?rst?ende i v?rden p? IVA. Metod: Systematisk litteratur?versikt med kvalitativ ansats och tematisk analys.

Schizofreni är en allvarlig, psykisk sjukdom med mentala störningar och förlust av kontakt med verkligheten. Sjukdomen påverkar hela personens livssituation. Syftet med denna litteratur studie var att beskriva hur det är att leva med schizofreni. Metoden som används var en litteraturstudie. En samlingsnovell med patientens berättelse och tre självbiografier av människor som själv upplevd schizofreni har analyserats samt en roman av en författare som var i nära kontakt med en schizofren patient.

Bakgrund: Vid livslång sjukdom ställs den sjuke inför kravet att förändra sitt levnadssätt för att kunna leva ett så bra liv som möjligt med sjukdomen. Patienten måste lära sig klara av den egenvård som sjukdomen kräver. För att patienten skall lära sig och sköta sin egen behandling helt eller delvis blir undervisning ett viktigt inslag. Vid patientundervisning ska patienten uppnå anpassning och handlingskraft, d v s skall lära sig nya sätt att klara av och anpassa sig till dem ändrade levnadsförhållanden och behöver då få ny kunskap och nya färdigheter. Vårdarens uppgift är att göra det möjligt och underlätta lärandet samt att hjälpa patienten att åter bli självständig.

Bakgrund: Hiv är ett globalt hälsoproblem där 25 miljoner människor avlidit de senaste tre decennierna. Hiv-infektion utvecklas olika snabbt beroende på vart i världen den infekterade personen bor. Bromsmediciner är inte tillgängligt för alla i dagsläget. FN har beslutat att alla människor har rätt till vård, vilket även Sveriges regering lagstadgat genom hälso- och sjukvårdslagen. Sjuksköterskan måste därför behandla alla patienter på ett likvärdigt sätt.

Bakgrund: Sexuell hälsa är ett ämnesområde som är essentiellt för människors upplevelser och relationer. Sjukdom och/eller funktionsnedsättning kan bidra till att den sexuella lyckan försummas. Sjuksköterskan bör belysa frågeställningar kring sex och samlevnad och bemöta patientens individuella behov. Centralt i omvårdnadsarbetet är kommunikationen mellan sjuksköterskan och patient, som kan främja en god relation dem emellan och leda till förbättrad insikt i patientens situation. Syfte: Att beskriva sjuksköterskans ansvar inom området sexualitet och sexuell hälsa hos patienter i samband med kvarliggande urinkateter.

Bakgrund: Den psykiatriska slutenvården liksom sjuksköterskans roll har förändrats sedan seklets början. Institutionalisering har ersatts av vård och behandling av patienten, vilket har förändrat kravet på utbildad personal liksom synen på kompetens. Historien förefaller dock fortsatt påverka dagens psykiatriska vårdkultur, och möjligheterna för specialistsjuksköterskan inom psykiatrisk slutenvård att använda sin specialistkompetens förefaller vara beroende av mer än sjuksköterskans egen kunskap och förmåga.Syfte: Studiens syfte var att beskriva hur specialistsjuksköterskor och chefer inom psykiatrisk slutenvård ser på specialistsjuksköterskans kompetens och roll.Metod: Datamaterialet samlades in genom individuella semistrukturerade intervjuer med specialistsjuksköterskor och chefer verksamma inom psykiatrisk slutenvård. Materialet analyserades med kvalitativ innehållsanalys inspirerad av Elo och Kyngäs. Materialet sorterades därefter in i en analysram inspirerad av Kings konceptuella system: det personliga systemet, det interpersonella systemet samt det sociala systemetResultat: Den kvalitativa analysen utmynnade i tre kategorier: Specialistsjuksköterskans fördjupade kompetens leder till inre trygghet (personliga systemet), specialistsjuksköterskans kompetens främjar patientens hälsoprocess (interpersonella systemet) och Specialistsjuksköterskans kompetens efterfrågas inte av organisationen (sociala systemet).Diskussion: Specialistkunskapen beskrevs som internaliserad i den enskilda sjuksköterskan och det beskrevs att specialistkunskapen gynnade patientens hälsoprocess.

SammanfattningIntroduktion: Om patienter med cancersjukdom slutar röka innan strålbehandling påbörjas kan behandlingsresultat, biverkningsfrekvens och graden av biverkningar påverkas positivt.Syfte: Syftet med aktuell studie är att beskriva kunskap och attityder hos sjuksköterskor som arbetar med patienter med cancersjukdom gällande rökning och rökstopp inför eller under pågående strålbehandling.Metod: Den fullskaliga studien kommer att genomföras som en enkätstudie med slutna frågor samt öppna frågor, som analyseras med innehållsanalys. I syfte att pröva forskningsplanen genomfördes en pilotstudie i form av en enkätundersökning, där sammanlagt 20 enkäter delades ut på tre onkologenheter på ett universitetssjukhus.Resultat: Av de 20 utdelade enkäterna, besvarades 16. I frågorna med slutna svarsalternativ framkom bl.a. att majoriteten av sjuksköterskorna kände till att rökning påverkar biverknings-frekvens och graden av biverkningar vid strålbehandling (10/16). De kände även till att rökning i samband med strålbehandling påverkar behandlingsresultatet (12/16).

På en onkologisk klinik har personalen en känsla av att patienterna behandlas med cytostatika för nära inpå ad mortum. Syftet är att på ett deskriptivt sätt undersöka hur nära i tiden patientens sista erhållna cytostatikabehandling och ad mortum ligger, vidare avser studien åskådliggöra hur differensen ser ut i förhållande till diagnos, ålder och kön under kalenderåret 2004. Datainsamling har gjorts genom journalgenomgång med hjälp av ett datainsamlingsformulär. Studien omfattar 65 journaler. Resultatet visar bland annat att det finns ett skönjbart samband mellan patienters differens och ålder..

BAKGRUND: De som drabbats av svåra livshändelser (här begränsade till skilsmässa eller make/makas död) betraktas som en riskgrupp när det gäller både allmän hälsa och munhälsa.SYFTE: Att undersöka om och i vilken mån svåra livshändelser (skilsmässa eller make/makas död) påverkar den allmänna hälsan och munhälsan, samt vilka aspekter av munhälsa som en global munhälsofråga kan fånga upp.MATERIAL OCH METOD: Studien utfördes som en kvantitativ studie med en enkät om munhälsa som delades ut till samtliga födda 1942 i Örebro och Östergötlands län under 2007. Svarsfrekvensen var 73,1% av totalt 8313 individer. Både allmän hälsa och munhälsa mättes med hjälp av en global fråga. Munhälsan mättes dessutom med sex ytterligare frågor. Deskriptiv analys gjordes, skillnader mellan grupper testades och kompletterades med logistiska regressionsanalyser.RESULTAT: Det finns en statistiskt signifikant skillnad mellan dem som är frånskilda och/eller änka/änkling jämfört med dem som är gifta/sambo.

Bakgrund: Implantable Cardioverter Defibrillator (ICD) ?r en hj?rtstartare som implementeras hos patienter med h?g risk f?r pl?tslig hj?rtd?d till f?ljd av underliggande hj?rtsjukdomar. Genom kontinuerlig ?vervakning av hj?rtrytmen uppt?cker och behandlar ICD livshotande arytmier genom att leverera elektriska st?tar. Syftet ?r att ?terst?lla en normal hj?rtrytm och d?rigenom f?rhindra pl?tslig hj?rtd?d.

Slutsatsen av studien, som baserar sig på 11 vetenskapliga artiklar, blir att AIMS ökar patientsäkerheten samt bidrar till att tillförlitligheten och kvalitetssäkringen av anestesiologisk dokumentation säkras. Denna slutsats baseras på de gemensamma faktorer som framkommit i resultatet av de artikelgranskningar som genomförts inom ramen för studien. De olika faktorerna är: ? tiden som den anestesiansvarige lägger ned på dokumentation ? brist på korrekt och tillförlitlig registrering av vitala parametrar i anestesijournalen ? utslätning av hemodynamiska värden för att uppnå en försköning av anestesijournalens utseende. ? artefakter ? hjälpmedel vid riskanalyser ? mera korrekt och objektiv rapportering av Patientens hemodynamiska data ? utbildning..

Bakgrund: Hjärt- eller lungtransplantation håller idag på att bli en allt vanligare behandlingsmetod när den medicinska behandlingen inte längre har någon effekt på det sviktande organet och patientens liv hotas. För patienten och dennes närstående innebär hela transplantationsprocessen mycket lidande, ångest och oro. Ofta har de närstående en mycket viktig och ansvarsfull roll i patientens omvårdnad under väntetiden. Det är därför av stor vikt för sjuksköterskan att ha kunskap om hur hon på bästa sätt kan stödja, trösta och hjälpa dessa närstående. Syfte: Syftet med denna litteraturstudie var att identifiera och beskriva upplevelser av att vara närstående till en patient som väntar på hjärt- eller lungtransplantation för att få förståelse för hur sjuksköterskan kan ge stöd och hjälp.Metod: Litteraturstudie som bygger på nio vetenskapligt granskade artiklar.

Förekomst av trycksår utgör ett omfattande problem inom hälso- och sjukvården fortfarande trotskunskap om förebyggande faktorer som presenteras i litteraturen. Detta medför att detförebyggande omvårdnadsarbetet avseende trycksår även i fortsättning kan vara en mycketangelägen fråga för sjuksköterskan. Syftet i föreliggande studie är därför att belysaomvårdnadsåtgärder som kan utföras i vårdbädden för att förebygga trycksår hos äldre.Litteraturstudie valdes som metod. Sökorden; pressure ulcer, prevention, bed and mattresses,scoles, skin-care, decubitus ulcer, aged och nursing används. För att elektronisk söka relevanta,vetenskapliga artiklar i databaserna CINAHL och MEDLINE.