Syftet med denna kandidatuppsats är att undersöka på hur sjukvårdare anställda vid Landstinget i Östergötland ser på den patientcentrerade vården, särskilt fokus kommer då läggas på patientens medverkan in sin egen vård och hur patientsäkerhet påverkas. För att uppnå detta syfte intervjuades vårdpersonal på Linköpings universitetssjukhus. Dessa intervjuer transkriberades sedan innan de kodades och analyserades enligt Grounded Theory.I resultat hittades fyra centrala teman; patientens behov, informera och ta del, säkerhet, och övervinna hinder. Det framgick också i resultatet att sjukvårdarna ansåg att kommunikation är en viktig variabel inom den patientcentrerade vården. I denna uppsats diskuteras även huruvida patienterna kan ses som viktiga barriärer mot vårdmisstag och felbehandling..

Patientens liggkomfort under ambulanstransport är en viktig faktor i omvårdnaden i ambulanssjukvård. Vi tror att en ökad komfort kan minska patientens lidande. Det är flera faktorer som påverkar komforten i en ambulans, hur fordonet framförs, hur vårdaren agerar, patientens tillstånd mm. När det kommer till liggkomforten är personalen begränsad av det material som finns att tillgå. I syfte att förbättra komforten har vi haft möjlighet att prova en säck, att transportera patienter i och jämföra den med det gamla sättet, med lakan och filtar.

Smärthantering är en komplex uppgift och en viktig del i sjuksköterskans omvårdnadsarbete. Syftet med denna litteraturstudie är att belysa olika faktorer som påverkar sjuksköterskans smärtbedömning och beslut angående farmakologisk smärtlindring. Joyce Travelbees omvårdnadsteori har använts som teoretisk referensram. Nio vetenskapliga artiklar analyserades och resultatet visade att patientens olika karakteristika, aspekter hos sjuksköterskan, omgivningen och organisationen samt attityder till analgetika påverkar sjuksköterskans smärtbedömning och beslut om farmakologisk smärtlindring. För att smärtbehandlingen ska kunna bli mer effektiv bör sjuksköterskan lyssna på och lita till patientens beskrivning av smärtupplevelsen..

Uppsatsens syfte var att belysa relationen mellan sjuksköterska och patient när sjuksköterskan var stressad. För att fördjupa oss i relationens betydelse har vi använt oss av Joyce Travelbees teori kring mellanmänskligheten. Uppsatsen är gjord som en systematisk litteraturstudie där sex artiklar analyserades. Vårt resultat visade att stress påverkade relationen negativt. Våra fynd visade att förmågan att skapa en relation minskade då både sjuksköterskan och patienten skapade en distans till varandra.

Uppsatsens syfte var att belysa relationen mellan sjuksköterska och patient när sjuksköterskan var stressad. För att fördjupa oss i relationens betydelse har vi använt oss av Joyce Travelbees teori kring mellanmänskligheten. Uppsatsen är gjord som en systematisk litteraturstudie där sex artiklar analyserades. Vårt resultat visade att stress påverkade relationen negativt. Våra fynd visade att förmågan att skapa en relation minskade då både sjuksköterskan och patienten skapade en distans till varandra.

Individanpassad information är viktigt för att främja patientens bemästrande avsin situation. Det är också en förutsättning för att patienten ska kunna hävda sinrätt till självbestämmande, autonomiprincipen.SyfteAktuell uppsats syftade till att belysa betydelsen av sjuksköterskans informationtill cancerpatienter i öppenvård. Vidare om given information påverkadepatientens förmåga att bemästra sin situation.MetodLitteraturstudie gjord utifrån 10 artiklar funna via sökning i CINAHL ochPubMed.ResultatPatienten vill ha information om sjukdomen, behandlingen och dess biverkningarsamt framtiden. Detta minskar patientens oro och känslor av negativitet ochhjälper därigenom individen att bemästra sin situation. Sjuksköterskan måste varauppmärksam på informationssökningsbeteendet hos varje enskild patient.DiskussionInformation är viktigt för att öka patientens självkänsla och kontroll över sinsituation.

Det står i kompetensbeskrivningen för sjuksköterskor bland annat att sjuksköterskan ska visa omsorg och respekt för patientens autonomi, integritet och värdighet. Men vet egentligen dagens sjuksköterskor vad detta innebär och vet de hur detta uppnås? Vad anser dagens sjuksköterskor att autonomi innebär? Syftet med föreliggande studie var att belysa sjuksköterskans uppfattning om begreppet autonomi med koppling till hur patientens integritet och värdighet i vården beaktas. Datainsamlingen skedde i form av kvalitativa intervjuer med sju legitimerade sjuksköterskor på de utvalda avdelningarna. Resultatet visade att autonomi, integritet och värdighet bör undervisas, utbildas och upprepas under sjuksköterskans karriär för då kan sjuksköterskan bibehålla sin kompetens om dessa begrepp..

Under 2010 avled cirka 90 000 personer i Sverige, varav 80 procent bedömdes ha behov av palliativ vård. Palliativ vård ges oberoende av diagnos och ålder under personers sista tid i livet. Den palliativa perioden varierar, beroende från person till person. Syftet med studien är att undersöka hur både sjuksköterskan och patienten ser på autonomi och värdighet vid palliativ vård. Metoden som valts är litteraturöversikt med kvalitativa artiklar som kvalitetsgranskats.

Patienter med suicidala tankar och handlingar är en skör patientgrupp som är sårbara på grund av sitt sjukdomstillstånd. Omvårdnaden av dessa patienter är en stor utmaning för ambulanssjuksköterskan som många gånger är patientens första kontakt med vården i det akuta skedet. Vårdandet kräver ett stort personligt engagemang och kan spela stor roll för att förhindra suicid och påverka patientens framtida liv och välbefinnande. Denna studies syfte var att belysa ambulanssjuksköterskors upplevelser av att vårda patienter med suicidala tankar och handlingar. Kvalitativa djupintervjuer av åtta ambulanssjuksköterskor genomfördes.

Bakgrund: Bekräftelse är ett grundläggande mänskligt behov som är viktigt för patienten och har stor betydelse för upplevelsen i mötet med vården. SAUK (Sympati-Accepterande-Upplevelse-Kompetens) modellen är en metod för att värdera bekräftelse i omvårdnad. Syftet: Syftet med uppsatsen var att få förståelse samt ökad kunskap om hur patienten upplever bekräftelse i mötet med vården. Metod: Tolv vetenskapliga artiklar valdes ut, dessa var publicerade i Sverige, USA, England, Finland, Norge och Australien, mellan åren 1998-2006. Resultat: Resultatet visade att SAUK-modellens begrepp kunde användas som analysmodell för att undersöka patientens upplevelse av bekräftelse i omvårdnaden.

Arbetsterapeuter som arbetar med patienten i det egna hemmet inom ett större geografisktarbetsområde benämns ofta distriktsarbetsterapeuter (DAT). De har ett holistiskt perspektivoch skapar förutsättningar för patienten att kunna vara så aktiv och självständig som möjligt isitt vardagliga liv utifrån patientens vilja, önskemål och funktions- och aktivitetsförmåga.Patientens hemmiljö är också distriktsarbetsterapeuternas och övrig berörd personalsarbetsmiljö. Enligt arbetsmiljölagen ska förändringar i hemmet ske i samråd med patienten dådet är patienten som bestämmer i sitt eget hem. Detta kan ibland innebära att det inte är enkeltatt skapa en god arbetsmiljö. Syftet med denna studie var att undersökadistriktsarbetsterapeuters upplevelse av sin arbetsmiljö generellt och arbetsmiljön i patientenshem.

Vårdas på en intensivvårdsavdelning och vara allvarligt sjuk är för många en obehaglig upplevelse. Övervakning och behandling av vitala funktioner sker dygnet runt i en miljö som är främmande för patienten. Många patienter har på grund av läkemedel och behandling svårt att kommunicera, vilket kan leda till minnesförlust och hallucinationer. Sjuksköterskan kan som en del i omvårdnaden skriva en dagbok över vårdtiden. Syftet med litteraturstudien var att belysa patientens upplevelser av att läsa sin dagbok över vårdtiden på intensivvårdavdelningen och hur det kan påverka patientens återhämtning.

Diabetes mellitus är en folksjukdom som ökar. En bidragande orsak till detta är att övervikt och inaktivitet blir allt vanligare. Det talas till och med om en diabetespandemi. Sjukdomen går att förhindra genom att göra livsstilsförändringar som kostförändring och regelbunden fysisk aktivitet. Att genomföra livsstilsförändringar är en komplex process som kräver kunskap och motivation hos patienten.

Lidande är en naturlig och oundviklig del av det mänskliga livet. En av de mest centrala uppgifterna inom vården innebär att lindra lidande. Därmed är det aktuellt att undersöka områdets kunskapsposition. Syftet var att beskriva lidande i omvårdnadStudien genomfördes som en litteraturstudie där 15 vetenskapliga artiklar utgjorde underlaget för resultatet. Resultatet i denna studie delades in i sex tema inom omvårdnad: ?Existentiellt lidande?, ?Livslidande?, ?Sjukdomslidande?, ?Vårdlidande?, ?Den vårdande personalens upplevelser av lidande? och ?Socioemotionellt lidande?.

Bakgrund: Fysisk beröring ingår i en stor del av sjuksköterskans vardagliga, patientnära arbetsuppgifter. Upplevelsen av att bli berörd kan härledas till fysiologiska processer såväl som till personlighet och tidigare erfarenheter. Om inte patienters upplevelser av beröring tas i beaktande, finns det risk att sjuksköterskor utför beröring på ett omedvetet och oreflekterat sätt, med följden att patienter känner sig illa behandlade. Syfte: Syftet med litteraturöversikten är att belysa patienters upplevelser av sjuksköterskans fysiska beröring i daglig omvårdnad. Metod: Litteraturöversikt baserad på tio vetenskapliga artiklar publicerade mellan år 1977 och 2011.