Tidigare vårdforskning inom psykiatrin har främst utgått ifrån personalens erfarenheter. Forskning har visat på ett behov att studera patienters erfarenheter. När det gäller unga vuxnas erfarenheter av psykiatrisk vård saknas forskning och det har därför varit intressant att studera det. Som teoretisk utgångspunkt har Barker och Buchanan-Barkers tidvattenmodell använts. Data samlades in via tre intervjuer som sedan analyserades med kvalitativ innehållsanalys.

BakgrundDiabetes typ 2 utgör ett betydande folkhälsoproblem både i Sverige och globalt. Sjukdomen kan leda till allvarliga komplikationer i mikro- och makrocirkulationen, som ger risk för bland annt hjärtinfarkt, stroke och skador på nerver och njurar. Riskfaktorer för att utveckla sjukdomen är bland annat övervikt, metabolt syndrom och arv. Behandlingen vid diabetes typ 2 utgörs i första hand av livsstilsförändringar, vilket innebär att ett stort ansvar läggs på den enskilda patienten. Egenvård är därför en viktig faktor i behandlingen.SyfteAtt utifrån ett omvårdnadsperspektiv belysa faktorer som kan underlätta för personer med diabetes typ 2 att följa råd för egenvård gällande livsstilsförändringarMetodStudien utformades som en allmän litteraturstudie.

Syftet med denna studie är att bidra med en fördjupad förståelse för erfarenheter av att använda alternativa verktyg hos elever med dyslexi. Studien som är en kvalitativ undersökning bygger på intervjuer av tre elever. Utifrån deras berättade erfarenheter har berättelser skapats. De har sedan analyserats med utgångspunkt i den sociokulturella teorin och resultatet har avslutningsvis diskuterats i relation till tidigare forskning.Resultatet av studien visar att elever, med hjälp av alternativa verktyg, artefakter, kan klara av det som ligger utanför deras förmåga. Verktygen används när eleverna behöver stöd i sitt lärande när det gäller att läsa och skriva.

Att fatta beslut om omvårdnad av patienter i palliativ vård är ett komplext arbete, som bygger på hur vården är organiserad, teoretisk och erfarenhetsmässigt baserad kunskap samt relationer. Genom att skapa trygga relationer med patienten kan beslut fattas som möjliggör patientens delaktighet. Det är också viktigt att vara observant på hur situationsstress hos vårdaren kan bli ett hinder för beslutsfattandet. Syftet med föreliggande studie är att undersöka hur vårdarna fattar beslut vid omvårdnad av döende patienter. Studien genomfördes med sex vårdare från ett hospice i Sverige och som datainsamlingsmetod valdesfokusgruppsintervju.

Syftet med min undersökning är att beskriva elever med läs- och skrivsvårigheters erfarenheter av att studera på gymnasieskolans yrkesförberedande program. Frågeställningen jag utgått från är: hur beskriver elever med läs- och skrivsvårigheter sin tillvaro på gymnasiet? För att kunna ta del av elevers erfarenheter har jag använt mig av en fenomenologisk ansats och genomfört halvstrukturerade intervjuer med tre elever. I min analys har jag använt mig av den existentiella fenomenologins fyra aspekter som betraktas vara grundläggande i formandet av personens livsvärld. Aspekterna är relationer, tid, kropp och rum.

Syftet med denna uppsats var att beskriva lärares erfarenheter av att undervisa i en förberedelseklass. Med fokus på språk, kultur och undervisningsmetoder som används av lärarna vid undervisningen. Vi valde en kvalitativ ansats med halvstrukturerade intervjuer som metod och var inspirerade av hermeneutiken som tolkningssätt. Vi intervjuade fem kvinnliga förberedelseklasslärare och en svenska2 lärare. Förberedelseklassen, som vi valde att utföra vår studie på, finns i en kommun i södra Sverige.

Bakgrund: Antalet personer med fetma ökar i Sverige. Fetma ökar risken för flera sjukdomar. Forskning kring hur patienter med fetma bemöts inom vården är bristfällig i Sverige. Syfte: att beskriva attityder och bemötandet av patienter med fetma inom hälso- och sjukvården, utifrån sjuksköterskestudenters upplevelser. Metod: Deskriptiv och empirisk med en kvalitativ ansats.

Under 2010 avled cirka 90 000 personer i Sverige, varav 80 procent bedömdes ha behov av palliativ vård. Palliativ vård ges oberoende av diagnos och ålder under personers sista tid i livet. Den palliativa perioden varierar, beroende från person till person. Syftet med studien är att undersöka hur både sjuksköterskan och patienten ser på autonomi och värdighet vid palliativ vård. Metoden som valts är litteraturöversikt med kvalitativa artiklar som kvalitetsgranskats.

Bakgrund: När sjukdom inte längre går att bota övergår vården från att vara kurativ till att vara palliativ. Begreppet palliativ innebär att lindra och vården handlar om att främja patientens upplevelse av livskvalitet genom fysiska, psykiska, sociala, andliga, och existentiella dimensioner. Coping är ett centralt begrepp som innebär strategier för att handskas med svåra situationer och hoppet är en viktig sådan faktor. För patienter i livets slutskede kan hoppet bestå av allt från att bli botad till att leva ett normalt vardagsliv. Lidande är ytterligare ett centralt begrepp, som kan ha kroppsliga och existentiella dimensioner och är inte enbart kopplat till sjukdom.

I vården möter sjuksköterskorpalliativa patientermed cancer i stor utsträckning. Cancer är en utav världens vanligaste sjukdomar vilkenmedför stort lidande och dödlighet. Syftet med studien var att beskrivahur palliativ omvårdnad kan främja välbefinnandethospatienter med cancer.Metoden som användes var en litteraturstudie där 11 artiklar valdes ut och granskades. I resultatet framkom fem teman; Vikten av kunskap inom palliativ omvårdnad, Omvårdnadsåtgärder för ökat fysiskt välbefinnande, Omvårdnadsåtgärder för ökat psykiskt välbefinnande, Vårdrelationen mellan patient och sjuksköterska samtVikten av sociala relationer för ökat välbefinnande.I studien av dessa teman framkom viktiga faktorer som syftar till att främja patientens fysiska, psykiska, existentiella, spirituella och sociala välbefinnande. Dessa faktorer är: symtomlindring, goda relationer mellan sjuksköterskor-patienter, sjuksköterskor-närstående samt patienter-närstående, hantering av existentiella och spirituella problem, sjuksköterskors kunskap om cancer och palliativ omvårdnad, sjuksköterskorsstöd till patienteroch närstående samt att sjuksköterskor har ett holistiskt förhållningssätt..

Distriktssköterskan har en viktig funktion i motivationsarbete i samband med patientens livsstilsförändringar. Ohälsa medför risk att utveckla långvariga sjukdomar och olika komplikationer. Levnadsförhållanden och levnadsvanor har stor betydelse för människans hälsa. Syftet med denna studie var att beskriva distriktssköterskors erfarenheter av att motivera patienter till hälsofrämjande livsstilsförändringar. Studien är baserad på en kvalitativ metod med en induktiv ansats.

Den sociala och fysiska miljö som omger måltiden är av stor betydelse för den äldre patienten. Syftet med studien var att beskriva äldre patienters måltidsmiljö och dess effekter ur ett omvårdnadsperspektiv. Metoden som användes var en litteraturstudie. Litteratursökningen har skett i databaserna CINAHL och Medline. Efter urval och granskning återstod 12 artiklar som var publicerade mellan åren 1994-2005, åtta kvalitativa och fyra kvantitativa artiklar.

Sjuksköterskor ställs ibland inför etiskt problematiska situationer. En etiskt problematisk situation uppkommer då sjuksköterskor värderingar inte stämmer överens med patientens, närståendes eller kollegors värderingar. Syftet med denna litteraturstudie var att beskriva sjuksköterskors upplevelser av sitt ställningstagande vid etiskt problematiska situationer. Nitton vetenskapliga artiklar analyserade med hjälp av kvalitativ innehållsanalys. Detta resulterade i tre kategorier: att tvingas agera mot egna principer och bli frustrerad när patienter far illa, att avsaknad av professionellt stöd leder till rädsla vid etiska ställningstaganden samt att vara säker i sin yrkesroll och kunna se till patientens bästa.

Användandet av musik som intervention för att bota sjukdom sträcker sig långt tillbaka i tiden.Syftet med denna litteraturstudie var att beskriva hur musiken påverkar patienten och vilkenmöjlighet sjuksköterskan har att tillgodose patientens behov genom att använda musik somintervention. Denna uppsats är genomförd som en litteraturstudie inom ämnet omvårdnad ochbaseras på tio stycken vetenskapliga artiklar med kvantitativ ansats som har publicerats undersenaste fem åren. Ett genomgående resultat av denna litteraturstudie visar att musikinterventionkan minska oro/nervositet samt smärta och därigenom lindra lidandet. Musiken kan exempelvisstärka patientens förmåga att hantera stress och skapa lugn och ro, förbättra kognitiv förmåga, geenergi och egen kraft och känsla av välbefinnande. Genom att använda musikintervention somomvårdnadsåtgärd kan sjuksköterskan skapa en harmonisk, stimulerande och trivsammare miljö.Musiken kan skapa igenkänning, delaktighet, avleda uppmärksamhet, förmedla strategi förstresshantering och uppmuntra patienten att ta ansvar för sin egen situation.

SAMMANFATTNINGEtt missfall väcker många olika känslor, dels för det drabbade paret och deras omgivning men även för vårdpersonal som möter denna patientgrupp. Många kvinnor bemöts med tystnad från omgivningen även om hon själv är öppen med sin sorg, även vårdpersonal kan finna det svårt att veta hur man ska förhålla sig vid missfall, det finns risk att vårdpersonalen förringar patientens sorg och ser situationen som ett rutinfall.Oftast vårdas dessa kvinnor på gynekologisk akutmottagning eller slutenvård på gynekologiskvårdavdelning. Här har sjuksköterskan en nyckelroll i att stödja patienten och förebygga psykisk ohälsa.Som metod valdes forskningsöversikt. Databassökning utfördes i databaserna Pubmed och Cinahl. Vetenskapliga artiklar som var publicerade mellan åren 2001-2011 inkluderades.