Benämningen patient är ett kollektivt begrepp, som sätter sjukdomen och dess behandling i fokus. Hälso-och sjukvården har haft svårt att förändra sitt traditionella perspektiv där patienten betraktas längst ner i den hierarkiska sjukvårdsorganisationen. För att förändra det traditionella perspektivet så har ett nytt synsätt utformats där begreppet "patient" byts ut till "person". Personcentrerad vård började införas inom äldre- och demensvården, men tankar finns om att det även ska införas inom specialistvården. Syftet med studien var att utifrån litteraturen beskriva vad som kännetecknar personcentrerad vård ur ettomvårdnadsperspektiv.

Bakgrund: Diabetes är en kronisk sjukdom som kan påverka hela människan och dess omgivning. Sjuksköterskans förståelse av patientens upplevelser och erfarenheter kan ha stor betydelse i omvårdnaden. Att vara ung och leva med diabetes kan vara svårt och attityder till sjukdomen kan påverka egenvården. Syfte: Syftet var att beskriva ungdomars upplevelser av att leva med diabetes typ 1. Metod: Denna allmänna litteraturstudie bygger på empiriska studier.

Bakgrund: Lungcancer är en sjukdom med dålig prognos och hög dödlighet. Många patienter behandlas därför med palliativ vård. Att ha lungcancer påverkar patientens livskvalitet, och sjuksköterskan har ett stort ansvar i att främja patientens livkvalitet.Syfte: Att beskriva vad som innefattades i begreppet livskvalitet utifrån lungcancersjuka patienter i palliativ fas, vilka faktorer som påverkade känslan av den och hur sjuksköterskan kunde främja livskvalitet utifrån sin yrkesroll.Metod: Studien genomfördes som en litteraturöversikt. Totalt användes 25 artiklar av både kvalitativ och kvantitativ ansats. Artiklar till studien söktes i databaserna CINHAL och PubMed.Resultat: Livskvalitet är ett multidimensionellt begrepp och det kan ses som någonting individuellt och unikt för varje enskild lungcancersjuk patient, och innebörden av begreppet hade olika betydelse för alla.

Övervikt och fetma är ett växande problem i Sverige och delar av världen. Det är en riskfaktor för andra somatiska sjukdomar och har en negativ inverkan på livskvalitén. Syftet med denna studie var att beskriva distriktsköterskors arbete med och reflektioner kring behandlingen av vuxna patienter med övervikt och fetma. Studien var av kvalitativ ansats med deskriptiv design och genomfördes genom semistrukturerade intervjuer med åtta distriktssköterskor på landstingsdrivna vårdcentraler i Uppsala län. Resultatet av studien visade att mätvärden och samtal var viktiga verktyg för att distriktssköterskorna ska kunna identifiera patientens övervikt eller fetma.

Patienter som väntar på hjärttransplantation har en oviss tid framför sig. Det finns ett behov av att utforska patienters upplevelser under denna tid för att sjuksköterskan ska kunna ge optimal omvårdnad. Syftet var att utforska patienters erfarenheter av att vänta på hjärttransplantation och vilken betydelse sjuksköterskans omvårdnad hade under den perioden. Studien genomfördes som en litteraturstudie där 14 vetenskapliga artiklar valdes ut, granskades och bearbetades. De kategorier som kom fram i bearbetningen handlade om patientens psykiska, sociala och fysiska aspekter, hur tiden på väntelistan hanterades samt sjuksköterskans omvårdnad.

Sjukhusets interiör och design i patientrummet är en viktig del som kan förbättra det känslomässiga välbefinnandet och bli en tillgång för patienten eller ge motsatt effekt om den fysiska miljön är bristfällig. Syftet med examensarbetet är att beskriva vilka aspekter i vårdrummet som är av betydelse för patienters upplevelse av sin vårdtid. Hur sjukhusrummets interiör och atmosfär påverkar patienten både fysiologiskt och psykologiskt är av intresse för oss som sjuksköterskor, därför gjordes denna litteraturstudie med nio vetenskapliga artiklar, både kvalitativa och kvantitativa. I resultatet identifierades tre olika teman: rummets utformning, fysisk miljö och social miljö. Analysprocessen har genomförts enligt modell från Axelsson (2008).

Syftet med studien var att beskriva distriktsarbetsterapeuters tillämpning av Bobath koncept vid behandling av strokepatienter i primärvården. Metoden som valdes var en totalundersökning med postenkät med både slutna och öppna frågor. De slutna frågorna bearbetades deskriptivt och redovisades i figurer och de öppna frågorna analyserades med innehållsanalys. Resultatet av de slutna frågorna visade att informanterna tillämpade principer som överensstämde med Bobath koncept och att de blandade metoder utifrån patientens behov. Resultatet av de öppna frågorna presenterades i kategorier som motsvarade Bobath koncepts principer och visade att informanterna tillämpade dessa genom att guida, instruera och uppmuntra patienten.

Personer som lever med reumatoid artrit (RA) måste hela livet anpassa sina dagliga aktiviteter efter sin sjukdom. RA ger konsekvenser på många sätt bland annat socialt, ekonomiskt, fysiskt och psykiskt. Syftet med denna studie var att beskriva erfarenheter av att delta i temagrupp med ledskyddsundervisning för några personer med RA. Undersökningsgruppen bestod av totalt sju personer. Studien genomfördes som en kvalitativ intervjustudie.

Bakgrund: Det finns ett flertal olika styrverktyg för att styra sin verksamhet, en välkänd styrmodell är BSC. Modellen har spridit sig till både privata och offentliga verksamheter. Inom kommuner och landsting har det påvisats på senare tid att BSC utvecklingen börjat avtrappas. Dessutom är det cirka 20 år sedan modellen introducerades av Kaplan & Norton. Av denna anledning är det intressant att studera vilka erfarenheter kommuner och landsting har med BSC samt varför en del väljer att sluta med styrmodellen. Syfte: Syftet med studien är att utveckla förståelsen för BSC som styrmodell genom att fokusera på vilka erfarenheter kommuner och landsting har gällande BSC och varför en del väljer att sluta med styrmodellen. Metod: Studien har genomförts i form av en flerfallsstudie baserat på två kommuner och två landsting.

Ett gott bemötande är viktigt för patientens uppfattning om vården och en viktig del på vägenmot välbefinnande. Bemötande är ett samspel och ett växelspel mellan sjuksköterska ochpatient som bygger på att sjuksköterskan aktivt träder in i patientens livsrum med inlevelseoch kunskap om patientens styrkor och begränsningar bekräftar patienten. Detta för attpatienten ska få förbli en unik person. Syftet med denna uppsats var att belysa hursjuksköterskans arbetsmiljö kan utgöra möjligheter respektive hinder för ett gott bemötandeav patienten inom sjukvården. Metoden utgjordes av fokusgruppintervju.

Bakgrund: Humor är ett komplext fenomen som är vanligt förekommande i sociala sammanhang, därmed således också i omvårdnaden. Den generella uppfattningen om humor är dess positiva inverkan på individen men användning av humor vid fel tillfällen kan få konsekvenser för sjuksköterskans omvårdnad av patienten. Syftet med studien är att belysa användningen av humor i omvårdnaden av patienten utifrån ett sjuksköterskeperspektiv. Metoden som använts är en kvalitativ litteraturstudie med granskning och sammanställning av åtta vetenskapliga artiklar. En innehållsanalys gjordes.

Introduktion/Bakgrund: Typ 1-diabetes är en kronisk autoimmun sjukdom som innebär att kroppen slutat tillverka insulin. För att förhindra komplikationer krävs tillförsel av insulin varje dag. Sjukdomen innebär förändringar i livsstilen och det kan vara påfrestande för hela familjen. För att få bättre förståelse krävs kunskap om familjers erfarenheter och vad sjuksköterskan kan göra för att underlätta deras vardag. Syfte: Belysa familjers erfarenheter av att leva med ett barn som har diagnosen typ 1-diabetes.

Det har framkommit klagomål att sjuksköterskeutbildningen blivit alltför teoretisk och att nyutexaminerade sjuksköterskor har brister gällande basala kunskaper relaterat till hälso- och sjukvårdens behov. Denna problematik utgör utgångspunkt för den empiriska studien som är utförd i syfte att beskriva nyutexaminerade sjuksköterskors erfarenheter av ett traineeprogram samt hur det påverkar deras upplevda kompetens och trygghet i yrkesrollen. Fem sjuksköterskor som genomgått ett traineeprogram har genom intervjuer berättat om sina erfarenheter av programmet och om hur de tror det påverkat dem själva och deras yrkesroll. Genom kvalitativ innehållsanalys framkom det att de under sin tid i programmet fått se och vara med om mer än vad de troligtvis hade fått om det inte genomgått programmet. Det gjorde att de kände sig väl förberedda för sin framtid inom yrkeskåren och redo för nya utmaningar..

Syftet med studien var att belysa hur den fysiska miljön inverkar på patienters hälsa under sjukhusvistelse. Författarna valde att avgränsa den fysiska vårdmiljön till det som avser den inifrån upplevda byggnadens miljö för medicinsk vård och omvårdnad inom sjukhus. Det vill säga arkitektur, design och estetik, ljus och ljud. I studien användes Florence Nightingales omvårdnadsmodell som teoretisk referensram. Studien var en litteraturstudie med en kvalitativ ansats.

Syftet med studien var att beskriva patientens upplevelser efter en gastric bypass operation. En empirisk studie med kvalitativ ansats genomfördes, där intervjuer skedde med sex personer som genomfört en gastric bypass operation. Data analyserades genom kvalitativ innehållsanalys. Under intervjuerna framkom att informanterna upplevde att operationen inte hade någon negativ inverkan på deras vardagliga liv. De upplevde en ökad livskvalitet och förbättrad hälsa som lett till ett mer fysiskt aktivt liv.