Generell anestesi kan ges som inhalationsanestesi eller total intravenös anestesi (TIVA). En förutsägbar anestesi med snabbt uppvaknande och bibehållen vakenhet är en högt önskvärd egenskap oavsett anestesiform. Det råder en klinisk och vetenskaplig diskussion om vilken anestesiform som ger snabbast tidig postoperativ återhämtning. syftet med studien var att jämföra patienters tidiga postoperativa återhämtning efter inhalationsanestesi respektive efter total intravenös anestesi (TIVA). Metoden var en litteraturstudie baserad på 15 vetenskapliga artiklar.

Bakgrund: Bemötandet vid långvarig smärta avgör om patienterna upplever ett vårdlidande eller inte. Patienter med långvarig smärta kan fortfarande idag bli bemötta på ett negativt sätt från vårdpersonalen, trots att de är medvetna om hur viktigt det är att ta patientens smärta på allvar. Syfte: Syftet med studien var att belysa hur patienter upplever vårdpersonalens bemötande vid långvarig smärta. Metod: Studien genomfördes som en litteraturstudie för att sammanställa redan befintliga resultat om patienters perspektiv av bemötande i vården vid långvarig smärta. Nio kvalitativa artiklar analyserades med hjälp av Graneheim och Lundmans analysmetod.

Väntan är oviss för de patienter som behöver ett nytt organ. Då det är brist på organ så kan väntan även bli lång. Syftet med uppsatsen är att belysa patienternas upplevelser av att vänta på ett organ. En litteraturstudie har gjorts och tio vetenskapliga studier har analyserats. Fyra teman utgör navet i resultatet, subteman strukturerar upp dessa teman.

Jag vill genom mitt examensarbete berätta om hur adoptivbarn och adoptivföräldrar kan uppleva tiden före, under och efter adoptionsprocessen och hur de kan uppleva sin och barnens situation när de börjar på förskolan. Jag kommer även att berätta om min egen erfarenhet och kunskap utifrån att ha en adopterad son och ett komplicerat men givande arbete med ett adopterat barn i förskolan. Jag har inför mitt arbete med mitt examensarbete besökt en föreläsning om adopterade barn i förskolan samt intervjuat en förälder till ett adopterat barn som går i förskolan. Genom mitt examensarbete har jag fått en bild av vilka dilemman pedagoger och adoptivföräldrar kan ställas inför vid inskolningen med ett adopterat barn. I examensarbetet beskriver jag hur essentiellt det är med erfarenhet och utbildning av adopterade barn i förskolan..

SAMMANFATTNINGAntalet multisjuka äldre ökar på vårdenheterna. Hjälpbehovet är ofta stort då många inkommer undernärda, uttorkade, har konfusion eller inte klarar utföra dagliga aktiviteter självständigt. De multisjuka patienterna har ofta fler åkommor med en eller fler organsvikter och kan kräva akuta insatser. Enligt socialstyrelsen är inte egenvården väldokumenterad i journalsystemen trots det ökade behovet. Antalet äldre multisjuka ökar samtidigt som det allt vanligare förekommer hospitalisering och komplikationer i vårdandet.

Bakgrund: Stroke drabbar 30000 personer årligen och cirka 12000 får afasi till följd av stroke. Vid afasi blir den verbala kommunikationen bristfällig. Detta kan leda till försvårad kommunikationsmöjlighet mellan patienten och sjuksköterskan.Syfte: Syftet med studien var att belysa olika sätt att underlätta kommunikationen i vårdsituationer för patienter som har drabbats av expressiv afasi till följd av en stroke.Metod: En systematisk litteraturstudie baserad på åtta vetenskapliga artiklar, där sökningar gjordes i Cinahl, PubMed och PsycINFO. Artiklarna var etiskt granskade och kvalitetsgranskades utifrån en modifierad granskningsmall av Forsberg & Wengström (2008). Analysen gjordes utifrån Lundman och Hällgren- Graneheims (2008) kvalitativa innehållsanalys.Resultat: Analysen resulterade i tre teman; kontaktskapande, trygghet och språkrehabilitering.

Bakgrund: Blodtrycksmätning är en av sjuksköterskans arbetsuppgifter och hon/han ska genom den kunna identifiera patientens hälsostatus. Det finns brister hos sjukvårdspersonal runt om i världen om hur korrekt blodtryckemätning ska genomföras. Syfte: Syftet med litteraturstudien var att undersöka hur 3 olika faktorer påverkar blodtrycksresultatet vid manuell blodtrycksmätning med fokus på korsade ben, mätning över/utan tröjärm samt armposition. Metod: För att finna vetenskapliga artiklar användes databaserna Pubmed, CINAHL och Cochrane. Efter granskning och kvalitetsbedömning återstod det 15 kvantitativa artiklar som användes i denna studie. Resultat: Det  visade sig tydligt att hur patientens arm- och benposition var vid blodtrycksmätningen påverkade  blodtrycksresultatet signifikant. Däremot påverkade inte mätning över tröjärm blodtrycksvärdena nämnvärt. Diskussion: Hjärtläge är inte definerat i svenska rekomendationer.

Bakgrund: I Sverige har 325 000 människor diagnosen typ 2-diabetes. Sjukdomen ställer stora krav på individen. För att sjuksköterskan ska ge en god omvårdnad behövs kunskaper om patientens individuella behov av stöd. Syfte: Syftet var att beskriva patienters upplevelser av sjuksköterskans stöd vid typ 2-diabetes.Metod: Studien genomfördes som en allmän litteraturstudie där nio vetenskapliga artiklar kvalitetsgranskades och analyserades.Resultat: Patienters upplevelser av sjuksköterskans stöd kategoriserades som emotionellt, informativt och värderande stöd. Viktiga faktorer i sjuksköterskans stöd var gemensamt engagemang, tillit, lindring av bördan, att bli sedd som en individ, kunskap genom information, dialog, kontroll och bekräftelse.

Syftet med studien var att beskriva arbetsterapeuters erfarenhet av att använda Bobath metoden för att främja aktivitet vid strokerehabilitering. Undersökningsgruppen bestod av åtta arbetsterapeuter verksamma vid sjukhus i Norrbottens läns landsting. Studien genomfördes med en kvalitativ ansats i form av intervjuer och utgick ifrån tre öppna frågor. Data analyserades utifrån en innehållsanalys som resulterade i tre kategorier: ?Främja ett normalt rörelsemönster?, ?Ett gemensamt perspektiv? och ?Ändrat arbetssätt för att främja aktivitet?.

Henson, E & Riessen, F. Patientens upplevelse av patientnärmre vård. En intervjustudie. Examensarbete i omvårdnad 15 högskolepoäng. Malmö högskola: Hälsa och samhälle, Utbildningsområde omvårdnad, 2009. Patientnärmre Vård (PNV) är en aktuell vårdmodell som anammas på allt fler avdelningar runt om i Sverige.

Palliativ vård innebär att patientens symtom lindras med olika behandlings- och omvårdnadsåtgärder för att främja patientens välbefinnande. Palliativ vård ska bedrivas oavsett var patienten vårdas.Syfte: Syftet med studien var att beskriva hur sjuksköterskor uppfattade den palliativa vården på kirurgisk akutvårdsavdelning.Metod: Kvalitativ metod med fenomenografisk forskningsansats har använts. Från två kirurgiska akutvårdsavdelningar intervjuades 15 sjuksköterskor.Resultat: Tre huvudkategorier identifierades. Första huvudkategorin var palliativ vård för en sjuksköterska på kirurgisk akutvårdsavdelning, med två underkategorier: innebörden av palliativ vård för sjuksköterskan och kärnan i omvårdnaden av en patient i palliativt skede. Andra huvudkategorin var hinder för omvårdnadsarbetet av en patient i palliativt skede med underkategorierna: tid, kompetens, kommunikation/information, bristande planering och dokumentation, resurser och samarbete.

Bakgrund: Litteratur som tidigare behandlat området visar att rollen som närstående har förändrats under 1900-talet. Rollen som närstående till någon som vårdas i livets slutskede på en vårdinrättning innebär en mycket påfrestande situation. Syfte: Syftet med denna studie är att beskriva upplevelsen av att vara närstående till en patient som befinner sig i livets slutskede. Metod: Litteraturstudien bygger på åtta vetenskapliga artiklar som har analyserats med innehållsanalys. Resultat: Det framkom att närstående ofta upplever att de befinner sig i en utsatt situation.

Syftet med denna uppsats belyser hur lärare med erfarenhet av arbete med elever i behov av särskilt stöd, upplever att lärare kan underlätta för barn med ADHD i skolmiljön. Vi har intervjuat lärare med erfarenhet av arbete med elever i behov av särskilt stöd. Våra informanter består av en fritidspedagog, en lärare och fyra specialpedagoger. Våra informanter arbetar på resursskolor respektive ?vanliga? skolor.

Bakgrund: De senaste åren har palliativ vård i hemmen blivit mer vanlig, viljan att få stanna hemma den sista tiden kan bli lättare om tillgång till sjukhusvård finns tillgänglig vid försämring. Den fysiska, sociala och psykiska miljön påverkar individen på olika sätt. Detta nämner Nightingale och Roy i sina teorier och detta har författarna valt att knyta an till i studien. Syfte: Belysa den palliativa vården i hemmet ur patientens och närståendes perspektiv. Metod: Studien var en litteraturstudie.

För att beskriva vad vårdpersonal skall uppnå i vården av den döende personen används begreppet värdig död. Värdighet är ett brett begrepp innefattande många aspekter. Syftet med denna litteraturstudie var att beskriva sjuksköterskors uppfattning om vad som är en värdig död för patienten. En kvalitativ manifest innehållsanalys användes för att analysera tio vetenskapliga artiklar, vilket resulterade i sex slutkategorier: Att patientens behov tillgodoses med bevarad kontinuitet: Att behandla patienter och anhöriga med respekt, autonomi och integritet: Att ha symtomkontroll men att avsluta livsuppehållande behandling: Att patienten accepterar den väntade döden: Att patienten dör i en lämplig miljö omgiven av andra: Att patienten får en fridfull död. Betydelsefulla faktorer i den värdiga döden handlar om god kommunikation och att omvård naden utformas efter patientens och anhörigas vilja och önskemål.