Syftet med litteraturstudien var att beskriva hur patienter som drabbats av hjärtinfarkt upplever mötet med sjukvårdspersonal i samband med insjuknandet samt hur sjuksköterskan genom sitt bemötande och sina omvårdnadsåtgärder kan stödja och hjälpa patienten.Metod: Litteraturöversiktens resultat baserades på 18 vetenskapliga artiklar. Dessa granskades, analyserades och sammanställdes av båda författarna. Resultat: Resultatet i studien visar på att sjuksköterskans bemötande gentemot patienten har en stor betydelse för hur patienten upplever vården. Ett bra bemötande är en förutsättning för att det skall bli en god relation för en bra vård. Patienter som har fått ett bra bemötande, information och är involverad i behandlingen är mer till freds och detta har stor betydelse för patientens tillfrisknande.

Ohälsosamma levnadsvanor ökar risken för sjukdom och död. Hjärt- och kärlsjukdomar, cancer och diabetes typ-2 är exempel på sjukdomar som kan undvikas genom en förbättrad livsstil. En viktig roll i sjuksköterskans arbete är att undervisa patienter i hur de kan förändra sin livsstil och ta ansvar för sin egenvård. Syftet med den här studien var att belysa sjuksköterskans roll i patientundervisning med fokus på livsstilsförändring. Studien gjordes i form av en litteraturstudie där grunden för resultatet utgjordes av 11 vetenskapliga artiklar.

Bakgrund: Hypertoni är ett av de stora folkhälsoproblemen i Sverige idag. Grunden i behandlingen är fysisk aktivitet. 2001 infördes Fysisk aktivitet på Recept (FaR) som metod för att minska fysisk inaktivitet. Distriktssköterskor inom primärvården är de som förväntas ta en stor del av ansvaret i det preventiva och hälsofrämjande arbetet. Det är ofta de som möter patienterna med hypertoni för uppföljning av blodtrycket.

Syftet med denna studie var att undersöka sjuksköterskors respektive undersköterskors syn på god omvårdnad. Studien är av empirisk och kvalitativ karaktär där fyra legitimerade sjuksköterskor och fyra undersköterskor intervjuades och delgav sina uppfattningar. Analysmetoden innehållsanalys valdes och i resultatet presenteras nio stycken huvudkategorier; Ge patienten trygghet, att respektera patientens vilja och individuella behov, basal hygien ? och omvårdnad skall tillgodoses, social samvaro, motivera patienten, kommunikation, empati, hinder, skillnader i uppfattning..

Bakgrund: Fysisk beröring är en central del i omvårdnad och ingår i arbetsuppgifterna dagligen. Under hela livet är fysisk beröring ett grundläggande behov. Patienters reaktioner av fysisk beröring bör omvårdnadspersonalen möta på ett respektfullt och ödmjukt sätt och det är skillnad mellan att bry sig om och ta hand om patienten. Det är för männen näst intill tabubelagt med det kroppsliga vårdarbetet. Syfte: Syftet var att beskriva patienters och omvårdnadspersonals upplevelser av fysisk beröring inom omvårdnad. Metod: Metoden var litteraturstudie med strukturerad litteratursökning med beskrivande design.

Bakgrund: Diabetes typ två är en sjukdom som förebyggs och behandlas med bland annat livsstilsförändringar. Det är ett aktuellt ämne då diabetes typ två blir allt vanligare i Sverige och världen. Det uppskattas att 85-90 procent av alla som har diabetes i Sverige har diabetes typ två. Syftet med denna systematiska litteraturstudie var att belysa hur patienter upplever att drabbas av diabetes typ två med inriktning mot livsstilsförändringar. Metod: Åtta kvalitativa artiklar kvalitetsgranskades och ingår i studien.

Bakgrund: Cancer är en folksjukdom i Sverige som påverkar patientens livssituation på flera olika sätt. Att leva i ett palliativt skede innebär att leva nära döden, och då livstillvaron blir förändrad och begränsad både fysiskt, psykiskt och socialt. Det är betydelsefullt att patienternas självbestämmande respekteras och efterföljs. Stöd och god kommunikation utgör en betydelsefull del i vårdandet.Syfte: Syftet med studien var att belysa cancerpatienter i ett palliativt skedes upplevelser av bemötande från vårdpersonal. Metod: En litteraturöversikt utfördes och baserades på åtta vetenskapliga originalartiklar som analyserades och kvalitetsgranskades utifrån Graneheims och Lundmans (2004) kvalitativa innehållsanalys.Resultat: I studiens resultat framkom fyra kategorier som beskrev vårdpersonalens bemötande av palliativa cancerpatienter.

Bakgrund: Sjuksköterskan har enligt kompetensbeskrivningen och ICN:s etiska kod ett ansvar att förespråka patienten. Begreppet advocacy myntades i USA under 1970-talet och sedan dess har begreppet diskuterats i litteraturen. Advocacy innebär att sjuksköterskan ska kunna uttyda patientens önskemål, kommunicera med patient och närstående, försäkra sig om patientens säkerhet, respektera och beskydda patientens rättigheter och tala samt agera på uppdrag av patienten.Syfte: Syftet är att beskriva faktorer som påverkar sjuksköterskan i rollen som patientens förespråkare. Metod: En litteraturstudie baserad på 13 vetenskapliga artiklar, varav tio kvalitativa och tre kvantitativa. Resultat: Författarna fann i det analyserade materialet, fyra huvudfaktorer som på olika sätt påverkade sjuksköterskan i rollen som förespråkare.

Bakgrund: Lidande ?r en ofr?nkomlig del av m?nniskans tillvaro. N?r sjukdom, f?rlust eller existentiella kriser drabbar m?nniskan uppst?r ett behov av lindring, ett behov av tr?st. Inom v?rden blir sjuksk?terskan ofta den som m?ter den lidande patienten och ocks? den som b?r ansvaret f?r att skapa ett tryggt rum d?r lidandet kan delas, f?rst?s och lindras.

På grund av fasta upplevs subjektiva obehagskänslor och genom en systematisk litteraturöversikt ville vi visa evidens för fastans och kolhydrattankningens påverkan på patientens välbefinnande och återhämtning i samband med operation. Syftet var även att belysa hur riktlinjerna för fasta efterföljs av vårdpersonal. Utifrån syftet uppkom tre frågeställningar: påverkar kolhydrattillförsel/fasta välbefinnandet i samband med operation, har kolhydrattankning/fasta någon betydelse för återhämtningen och sjukhusvistelsens längd och hur efterföljs nu gällande riktlinjer för fasta? Analysen omfattade nio vetenskapliga artiklar vilka innefattade kvalitativa, kvantitativa och litteraturöversikter. Resultatet visade att kolhydrattankning/fasta har en stor påverkan på patientens välbefinnande i samband med operation och detta påverkar även återhämtningen preoperativt och därmed även sjukhusvistelsens längd.

På grund av fasta upplevs subjektiva obehagskänslor och genom en systematisk litteraturöversikt ville vi visa evidens för fastans och kolhydrattankningens påverkan på patientens välbefinnande och återhämtning i samband med operation. Syftet var även att belysa hur riktlinjerna för fasta efterföljs av vårdpersonal. Utifrån syftet uppkom tre frågeställningar: påverkar kolhydrattillförsel/fasta välbefinnandet i samband med operation, har kolhydrattankning/fasta någon betydelse för återhämtningen och sjukhusvistelsens längd och hur efterföljs nu gällande riktlinjer för fasta? Analysen omfattade nio vetenskapliga artiklar vilka innefattade kvalitativa, kvantitativa och litteraturöversikter. Resultatet visade att kolhydrattankning/fasta har en stor påverkan på patientens välbefinnande i samband med operation och detta påverkar även återhämtningen preoperativt och därmed även sjukhusvistelsens längd.

AbstraktTyp 2-diabetes är en kronisk sjukdom som kräver livslång behandlingdär patientens egenvårdsaktiviteter utgör största delen av behandlingen. Patientens följsamhet till egenvårdsaktiviteterna är dock ett världsomspännande problem med sämre hälsa och ökade kostnader som följd. Syftet var att belysa faktorer som påverkar typ 2-diabetikers följsamhet till egenvårdsaktiviteter. Metod: En litteraturgranskning gjordes och litteratur söktes i databaserna PubMed och Cinahl. Sjutton vetenskapliga artiklar, både kvalitativa och kvantitativa granskades och grupperades under olika kategorier.

Bakgrund: Långvarig muskuloskeletal smärta är ett vanligt problem i Europa och patienter upplever att deras liv påverkas negativt av smärtan. Det finns en korrelation mellan långvarig smärta och psykisk ohälsa som till exempel nedstämdhet, oro och ångest. Med ett biopsykosocialt synsätt ser man helheten av personen och en biopsykosocial multiprofessionell rehabilitering är fördelaktig.Syfte: Undersöka vilka tankar och förväntningar patienter med långvarig smärta har inför och under rehabilitering.Metod: Examensarbetet är en systematisk litteraturstudie med kvalitativ ansats. 6 kvalitativa studier har kvalitetsgranskats, analyserats och sammanställts för att beskriva patienters tankar och förväntningar inför och under rehabilitering.Resultat: Studiernas deltagare upplevde psykosociala faktorer som oro och rädsla. Vikten av stöd och uppföljning och av att bli trodd och tagen på allvar upplevs också som viktiga faktorer.

Sjuksköterskor möter dagligen genom sitt arbete människor som är i behov av vård. Uppgifterna kan variera från att lägga om ett sår till att sätta in en KAD. Uppgifterna genomförs enligt en fastslagen mall som är lika för alla. Endast ca 10 procent av sjuksköterskorna i Sverige är män. Är patientens syn på en manlig respektive kvinnlig sjuksköterska olika? Syftet med denna studie var således att undersöka uppfattningar och erfarenheter i mötet mellan den manliga sjuksköterskan och patienten i intima omvårdnadssituationer.

Ronden är en benämning på en arbetsform som sedan länge använts på vårdavdelningar inom sjukhusen. Syftet med studien har varit att undersöka patientens upplevelse av delaktighet vid ronden på en onkologavdelning för att öka förståelsen för individuella uppfattningar om känslan av delaktighet hos patienten. Avdelningens patienter har delats in i en Röd respektive Blå grupp. Den Röda gruppen har fungerat som försöksgrupp för en ny metod att genomföra ronden på. Metoden har inneburit att patienterna i den Röda gruppen personligen varit närvarande under en så kallad socialrond.