Palliativ vård är något de flesta sjuksköterskor kommer i kontakt med under sitt yrkesverksamma liv. Sjuksköterskor kan uppleva det som svårt att kommunicera med patienter vid livets slut (end of life [EOL]). Det är avgörande för patientens välbefinnande att ha en god kommunikation med sin sjuksköterska i samband med palliativ vård. Syftet med studien var att belysa sjuksköterskor och patienters kommunikation inom palliativ vård. Studien är gjord som en litteraturöversikt baserad på 14 vetenskapliga artiklar.

I den palliativa vården i hemmet kring patienten fanns närstående som påverkades känslomässigt. Sjuksköterskan ska förebygga sjukdom och ohälsa utifrån närstående och patientens bethov samt minska lidande och ge möjlighet till en värdig död. Närstående som blev bemötta på ett bra sätt av sjuksköterskan upplevde inte patientens död som oväntad. Olika former av vård i hemmet har ökat och detta pekar på att allt fler människor kommer att dö i det egna hemmet. Syftet med studien var att studera närståendes upplevelser i samband med palliativ vård i patientens hem.

Alla människor kan drabbas av hjärtstopp och varje år inträffar ungefär 15 000 hjärtstopp i Sverige. Att drabbas av hjärtstopp är en traumatisk upplevelse som påverkar individen på olika sätt. En ökad kunskap om patienters upplevelser utgör grunden för att ge professionell omvårdnad och kunna bemöta patienten i sin livsvärld. Syftet var att belysa patientens upplevelser efter att ha överlevt hjärtstopp. Studien genomfördes som en litteraturstudie där tio vetenskapliga artiklar utgjorde underlaget för resultatet.

Till akutmottagningen kommer ett stort antal patienter med varierande behov. Det är en stor utmaning för sjuksköterskan att bedriva individanpassad omvårdnad utifrån patienternas skilda tillstånd, för att därmed säkerställa ett gott omhändertagande. Syftet med litteraturstudien var att belysa hur omvårdnaden utförs i den specifika situation som råder på akutmottagningen, sett utifrån sjuksköterskans och patientens perspektiv. Studien genomfördes som en litteraturöversikt där tio artiklar granskades och stod till grund för resultatet. I resultatet framkom tre huvudkategorier som gestaltade omvårdnaden på akutmottagningen.

Bakgrund: Överviktsoperationer ökar i snabb takt runt om i världen i samband med en eskalerande fetmaepidemi. En överviktsoperation innebär stora förändringar i livet och ställer krav på att sjukvårdspersonal är kunniga om dessa förändringar ur patientens perspektiv.Syfte: Syftet med litteraturstudien var att belysa patienters upplevelser före och efter överviktskirurgi.Metod: 13 vetenskapliga artiklar granskades och analyserades. Sammanställningen resulterade i ett tema och fem presenterade underkategorier.Resultat: Överviktskirurgi blev en sista chans till ett bättre liv för patienterna. De hade förväntningar på ett förändrat liv, som i många fall till stor besvikelse inte blev bättre. Patienterna upplevde att den mentala hälsan blev åsidosatt vid överviktskirurgi, varav de önskade att vårdpersonalen la mer fokus på just detta.Slutsats: Då överviktskirurgi är en livsomvälvande process är det viktigt att sjuksköterskan har förståelse för patientens hela upplevelse, även den känslomässiga..

 Intensivvårdsjuksköterskan möter i sitt dagliga arbete många patienter som behandlas i respirator. Långvarig respiratorbehandling innebär ofta ökade risker för komplikationer. Med anledningen av detta är det viktigt att minska tiden i respirator med effektiv urträning. Att tränas ur respiratorn är en individuell process och bör därför anpassas efter patientens förmåga. Syftet med examensarbetet var att beskriva intensivvårdssjuksköterskors erfarenheter av tracheostomerade patienters urträning ur respirator.

Bakgrund: Den högteknologiska miljön vid en magnetkamera kan vara svår att ta till sig för patienten. Magnetkameran är uppbyggd av en smal tunnel och vid bildtagning uppstår höga ljud. För att få bilder med bra kvalitet måste patienten ligga still under undersökningarna somkan ta upp till en timme. Syfte: Att undersöka varför många patienter upplever en magnetkameraundersökning som obehaglig samt vilka faktorer som kan påverka patientens obehag. Metod: Detta arbete har utformats som en litteraturstudie där elva kvalitativa och kvantitativa artiklar ingått för att besvara syftet.

Alla människor kan drabbas av hjärtstopp och varje år inträffar ungefär 15 000 hjärtstopp i Sverige. Att drabbas av hjärtstopp är en traumatisk upplevelse som påverkar individen på olika sätt. En ökad kunskap om patienters upplevelser utgör grunden för att ge professionell omvårdnad och kunna bemöta patienten i sin livsvärld. Syftet var att belysa patientens upplevelser efter att ha överlevt hjärtstopp. Studien genomfördes som en litteraturstudie där tio vetenskapliga artiklar utgjorde underlaget för resultatet.

Introduktion: Telefonsamtal till sjukvårdsrådgivningen har ökat och telefonsjuksköterskan har en svår roll att utan visuell kontakt bedöma individens behov. Patienter som ringer är sårbara och beroende av hjälp. De flesta samtal resulterar i råd om egenvård. Syfte: Var att belysa sjuksköterskor och patienters upplevelser i samband med sjukvårdsrådgivning. Metod: En litteraturöversikt har gjorts och resultatet av 17 artiklar sammanställdes.

Distriktssköterskan ska bedriva hälsofrämjande arbete både på individ, grupp- och samhällsnivå. Hälsosamtalet kan vara en del av distriktssköterskans arbetsuppgift för att nå fram till patienten med hälsoinformation. Syftet med vår studie är att undersöka patientens erfarenheter av hälsosamtalet. Vi har använt oss av kvalitativ metod genom att intervjua sex patienter, som deltagit i planerade hälsosamtal på vårdcentral. Intervjuerna spelades in på band och texten skrevs ut ordagrant av författarna.

Bakgrund: Patienter på en intensivvårdsavdelning är ofta i behov av avancerad medicinsk behandling på grund av sitt livshotande sjukdomstillstånd. Återkommande störningar av sömnen är ett av de vanligaste återkommande klagomålen från patienter vilket bidrar till att perioden upplevs som särskilt svår. Syfte: Att belysa vad vuxna patienter upplever stör sömnen på en intensivvårdsavdelning. Metod: Allmän litteraturstudie där 12 vetenskapliga artiklar ligger till grund för resultatet. Resultat: I analysen av artiklarna framträdde fyra kategorier som alla tillsammans påverkade patientens sömn negativt.

Bakgrund: Att f? ett cancerbesked kan v?cka k?nslor s?som oro, ?ngest och r?dsla. M?nga hamnar i en chock. Hj?rntum?r ?r en av de cancertyper som ger h?gst emotionell p?frestning. F?r att utf?ra maximal resektion av tum?ren vid k?nsliga omr?den s?som motorik, kognition och tal, kr?vs vaken kraniotomi, d?r patienten ?r medveten och kan medverka under delar av operationen.

Bakgrund: Diabetes typ två är en sjukdom som förebyggs och behandlas med bland annat livsstilsförändringar. Det är ett aktuellt ämne då diabetes typ två blir allt vanligare i Sverige och världen. Det uppskattas att 85-90 procent av alla som har diabetes i Sverige har diabetes typ två. Syftet med denna systematiska litteraturstudie var att belysa hur patienter upplever att drabbas av diabetes typ två med inriktning mot livsstilsförändringar. Metod: Åtta kvalitativa artiklar kvalitetsgranskades och ingår i studien.

Bakgrund: Den goda vården syftar till att lindra mänskligt lidande, såsom smärta. Detta är inte alltid uppnått inom den slutna sjukvården idag, och patientens smärta blir inte lindrad. Musik kan användas som en hälsointervention inom sjukvården och har visats ha en rad positiv inverkan på patienten. Syfte: Beskriva vad musiken som en individanpassad omvårdnadshandling har för verkan på patientens smärttillstånd vid en akut smärta.Metod: En litteraturstudie baserad på 14 utvalda kvantitativa studier om musikens verkan på ett akut smärttillstånd. Resultat: Resultatet visar på att musik som en individanpassad omvårdnadshandling kan lindra patientens smärttillstånd.

Inför en operation med generell anestesi upplever en stor del av patienterna oro som uttrycker sig på olika sätt. För att patienten ska kunna uppleva trygghet och delaktighet i sin vård är en god vårdrelation mellan anestesisjukskörskan och patienten centralt. Genom information kan patientens oro minska samt upplevelse av trygghet öka. Syftet med studien var att belysa patientens upplevelse av patientinformationen. Studien utfördes med kvalitativ ansats med hjälp av semistrukturerade intervjuer.