Bakgrund: Ungefär 1200 människor begår självmord i Sverige varje år. Den exakta siffran för självmordsförsök är svår att få fram men uppskattas till ca 20000 per år. Dessa människor är oftast i en krissituation och behöver därför god omvårdnad. Syfte: Syftet med studien är att belysa självmordsnära patienters upplevelser av mötet med vårdpersonalen. Metod: Litteraturstudie.

Bakgrunden: Sinne för humor är individuellt, är en del av personligheten samt kan vara ett viktigt verktyg i omvårdnadsarbetet. Humor kan vara en gratis medicin som rätt anpassad kan ha positiva effekter på Patienten som att lindra smärta, ge avslappning och hjälpa Patienten att skapa distans till svårigheter. Trots det inbjuder sällan sjuksköterskan till humor med Patienten i omvårdnadsarbetet. Syftet var att beskriva sjuksköterskans möjligheter till och användning av humor i omvårdnadsarbetet. Metod för fördjupningsarbetet var en allmän litteraturstudie baserad på 11 kvalitativa och kvantitativa artiklar.

Tidigare har man använt sig av gipsmodell och profilröntgen som komplement till den kliniska undersökningen för diagnostisering av bettavvikelser i sagittalled på Tandvårdhögskolan i Malmö. Idag har profilröntgen uteslutits då Patienten fått den dentala diagnosen Angle II:I. Vid Angle III används fortfarande profilröntgen som diagnostiskt underlag och för behandlingsplanering. I studien jämförs den dentala och basala diagnosen, hos ortodontipatienter, med intentionen att se hur väl dessa två diagnostiska metoder följs åt. Resultaten visar att patienter med Angle II får i regel behandling utifrån sin dentala diagnos varpå profilröntgen kan ses som onödig bestrålning för Patienten.

Bakgrund: Att vårdas i hemmet istället för på sjukhus eller på vårdboende blir vanligare då antalet sjukhusplatser minskar och nya typer av vårdformer etablerats. Detta kan innebära att sjuksköterskor någon gång under sitt yrkesverksamma liv kan komma att vårda patienter i deras eget hem och på så sätt lämna den miljö som sjuksköterskan vanligtvis är van vid. Syfte: Syftet med studien är att med utgångspunkt från; roll, relation och bemötande studera sjuksköterskors upplevelse av att vårda och bemöta patienter som får palliativ vård i hemmet. Metod: Empirisk intervjustudie med en deduktiv kvalitativ ansats, där semistrukturerade frågor utefter intervjuguide användes. Insamlad data analyserades med manifest innehållsanalys. Resultat: Skillnader i upplevelsen mellan roll, relation och bemötande uppfattades då vård av patient bedrevs i hemmet i förhållande till på sjukhus. Klara skillnader av sjuksköterskerollen kunde ses då sjuksköterskan var civilklädd. I relationen till Patienten upplevs det mer personlig när sjuksköterskan bjöds in till Patienten hem.

Bakgrund: Inom vården är möten med vuxna patienter som känner obehag inför blodprovstagning eller rädsla vid situationer där stick är inblandat vanligt förekommande. Studier visar att det rör sig om cirka tio procent av den vuxna befolkningen som känner stickrädsla. Sjuksköterskan har därvid ett stort ansvar att hjälpa patienterna genom de ibland påfrestande situationer som kan uppstå på grund av stickrädslan. Syfte: Syftet var att beskriva vad sjuksköterskan kan göra för att underlätta för den vuxna Patienten med stickrädsla vid sticksessioner. Metod: Studien är en litteraturstudie där resultatet baserats på kvantitativa och kvalitativa originalartiklar.

Humant immunbrist virus, HIV, är i dagsläget en obotbar sjukdom. Idag finns det väl fungerande bromsmediciner som kan förlänga livet avsevärt för personer med HIV. Syftet med studien var att beskriva vad personer med HIV upplever som god vård i mötet med sjuksköterskan. En kvalitativ ansats valdes och data insamlades genom semistrukturerade intervjuer. I studien ingick fem personer, diagnostiserade med HIV.

Bakgrund: Palliativ vård är en vårdform som de senaste åren fått mer gehör i Sverige. Med palliativ vård menas att öka livskvaliteten samt vårdandet av svårt sjuka och döende patienter. Syfte: Syftet med studien var att belysa betydelsen av stödet som sjuksköterskan förmedlar i interaktionen med patienter under en palliativ vårdsituation. Metod: Metoden som användes i studien var litteraturstudie. Resultat: Resultatet i studien visar att sjuksköterskor bäst bemöter patienter som vårdas palliativt om de har ett professionellt förhållningssätt och skapar en tillitsfull relation till Patienten.

Bemötandet är en viktig del inom vården och sjuksköterskans bemötande av Patienten kan vara det som han minns bäst av mötet. Bemötandet har en central roll i sjuksköterska-patientrelationen oberoende av vilket hälsoproblem som leder till att Patienten söker vård. Syftet var att belysa faktorer som har betydelse för hur Patienten upplever sjuksköterskans bemötande i det vårdande mötet. En litteraturstudie baserad på sju vetenskapliga artiklar med kvalitativ ansats genomfördes. Artiklarna bearbetades enligt Graneheim och Lundmans beskrivning av en analysmetod.

Bakgrund: Akutsjukvård sker i första hand via en akutmottagning. Vid ett akut omhändertagande på en akutmottagning är det ytterst viktigt att Patienten får den vård som krävs så fort som möjligt, därför används triagering så att den som är i mest behov skall gå först, oavsett belastning. Syfte: Syftet med denna litteratur studie var att belysa Patientens upplevelse av att bli omhändertagen och triagerad av sjuksköterskan på akutmottagningen. Metod: Litteraturstudien har genomförts genom att granska och klassificera 14 artiklar som både är kvantitativa och kvalitativa. Resultat: Patienter som inte har livshotande symtom får ofta vänta länge på vård.

Kronisk njursvikt är ett allvarligt och på sikt livshotande sjukdomstillstånd.Patienten med kronisk njursvikt utsätts för en mängd stressorer relaterade till sjukdomstillståndet och hemodialysbehandlingen. För att utföra omvårdnad behöver sjuksköterskor kunskap om hur Patienten hanterar dessa stressorer. Syftet med litteraturstudien var att belysa hanteringsstrategier vid sjukdomsrelaterade stressorer hos Patienten med hemodialys. Sju vetenskapliga artiklar analyserades. Två kategorier framkom i resultatet som var "att få förutsättninar för coping" och "att ha förutsättningar för coping".

Bakgrund. Ordet eutanasi betyder dödshjälp och detta ämne väcker stor debatt världen över. Holland, Belgien, Luxemburg och delstaten Oregon i USA har legaliserat eutanasi. Riktlinjer som beskriver sjuksköterskors roll i eutanasiprocessen har utformats, dock syns stora skillnader länderna emellan. Syfte.

Bakgrund: Forskning- och utvecklingsarbete är något som bedrivs på många håll inom hälso- och sjukvården. Detta innebär att många patienter som söker vård och behandling kan komma att tillfrågas om att delta i forskning. En person som är sjuk, och i behov av vård, kan uppleva att man i patientrollen hamnar i en beroendeställning i förhållande till vårdpersonalen. Patienten är den hjälpsökande och vårdpersonalen är de som på grund av kunskap och förmåga att hjälpa Patienten har en starkare ställning. Att vara patient och medverka i forskning kan innebära att Patienten får ökad uppmärksamhet men Patienten kan också uppleva att beroendeställningen gentemot vårdpersonalen förstärks.Syfte: Syftet var att beskriva patienters erfarenheter av att delta i forskning.Metod: En litteraturöversikt har gjorts där tio vetenskapliga, kvalitativa artiklar, med begränsning vuxna patienter, har utgjort grunden till resultatet.Resultat: Resultatet presenteras i fyra kategorier, vilka är; Överväganden inför beslut om att delta i forskning, Meningsfullhet av att delta i forskning, Upplevelse av hinder i samband med forskning samt Från känslan av stöd ? till känslan av övergivenhet.Diskussion: Resultatet har diskuterats i relation till livsvärldsperspektivet enligt Dahlberg och Segesten.

Syftet med denna litteraturstudie var att undersöka arbetsterapeutens rollinom den palliativa vården, vilka bedömningar och behandlingar som utfördes avarbetsterapeuten, samt hur patienterna upplevde arbetsterapin i den palliativa vården.Metoden som valdes var en systematisk litteraturstudie och totalt ingick 10 artiklar i studien.Vid analysen av artiklarna användes två granskningsmallar, beroende på om artikeln hade enkvalitativ eller kvantitativ design. Resultatet visade att arbetsterapeuterna generellt kände entillfredställelse med sitt arbete inom palliativ vård. Arbetsterapeuterna ansåg att andlighet varav stor betydelse vid arbete med döende patienter och det är viktigt att se till det som var bästför Patienten. Att lära Patienten att arbeta enligt energibesparande metoder var också viktigteftersom Patienten då kunde lägga mer energi på de aktiviteter som han/hon upplevde sommeningsfulla. Att sätta mål var värdefullt både för Patienten och för arbetsterapeuten, så atthan/hon vet vad som Patienten behövde hjälp med.

Syftet med litteraturstudien var att beskriva hur patienter som drabbats av hjärtinfarkt upplever mötet med sjukvårdspersonal i samband med insjuknandet samt hur sjuksköterskan genom sitt bemötande och sina omvårdnadsåtgärder kan stödja och hjälpa Patienten.Metod: Litteraturöversiktens resultat baserades på 18 vetenskapliga artiklar. Dessa granskades, analyserades och sammanställdes av båda författarna. Resultat: Resultatet i studien visar på att sjuksköterskans bemötande gentemot Patienten har en stor betydelse för hur Patienten upplever vården. Ett bra bemötande är en förutsättning för att det skall bli en god relation för en bra vård. Patienter som har fått ett bra bemötande, information och är involverad i behandlingen är mer till freds och detta har stor betydelse för Patientens tillfrisknande.

Inom palliativ vård är en professionell interaktion väsentlig såväl för sjuksköterskan som för Patienten och dennes närstående. Interaktionen utgör grunden i omvårdnaden och medför att Patienten upplever trygghet. Syftet med studien var att belysa interaktionen i mötet mellan sjuksköterskan, Patienten samt dennes närstående inom palliativ vård. Metoden som användes var litteraturstudie. Resultatet visar, att förutom att interaktionen mellan sjuksköterska, patient och dennes närstående ansågs utgöra basen i omvårdnaden så var det väsentligt att sjuksköterskan med hjälp av interaktionen förmedlade stöd, bekräftelse och respekt.