Diabetes mellitus är en folksjukdom som ökar mer och mer för varje år. Att drabbas av diabetes innebär behov av livsstilsförändring som kräver kunskap om sjukdomens inverkan på individen. Det har länge varit känt att diabetes kan orsaka förändringar i sexualiteten. Omvårdnadens syfte är att stärka hälsa och förebygga sjukdom, att främja läkande och välbefinnande samt att underlätta liv med långvarig sjukdom, handikapp och lidande. Syftet med studien var att beskriva vilka faktorer som är relaterade till sexuella svårigheter hos diabetespatienter.

Preoperativ oro ?r vanligt f?rekommande hos patienter och leder till lidande. Det ?r n?got som ger l?ngre v?rdtider, s?mre ?terh?mtning och kr?ver mer av sjukv?rdens resurser. Preoperativ oro p?verkar ocks? m?ngden anestesi som beh?vs och m?ngden sm?rta patienter upplever efter operation.

Dagens och framtidens avancerade vård flyttas alltmer ut i Patientens hem. Utskrivning från den slutna vården sker i allt snabbare takt, större krav ställs på hemsjukvården. Överlämning och rapportering av Patienten mellan olika funktioner och personal skall ske så att Patientens omvårdnadsbehov tillgodoses på ett tillfredsställande sätt. Studiens syfte var att beskriva överlämnande och rapportering i Patientens hem från distriktssköterska till ambulanspersonal. Postenkät, med slutna frågor av Likert typ och med möjlighet att motivera svaren, har använts i studien.

Syfte:Syftet var att utvärdera ambulanspersonalens erfarenheter, upplevelser och åsikter om vårdprogrammet med Netcell Nasal Pack vid prehospitala näsblödningar, samt undersöka vilka förbättringsmöjligheter som kunde finnas gällande vårdprogrammet.Metod: Empirisk studie med kvalitativ metod, där semi-strukturerade intervjuer utfördes med sex ambulanssjuksköterskor.Resultat: Som helhet uppfattades vårdprogrammet som positivt och goda resultat hade uppnåtts vid användningen av detta. Den största vinsten ansågs vara att kunna vårda Patienten i hemmet med den nasala tamponaden. Tamponadens form ansågs grov och hård av ambulanspersonalen. Flera sjuksköterskor uttryckte oro inför användningen, men upplevde att det gick bättre än förväntat. Mer praktisk utbildning önskas av majoriteten.

Att fatta beslut om omvårdnad av patienter i palliativ vård är ett komplext arbete, som bygger på hur vården är organiserad, teoretisk och erfarenhetsmässigt baserad kunskap samt relationer. Genom att skapa trygga relationer med Patienten kan beslut fattas som möjliggör Patientens delaktighet. Det är också viktigt att vara observant på hur situationsstress hos vårdaren kan bli ett hinder för beslutsfattandet. Syftet med föreliggande studie är att undersöka hur vårdarna fattar beslut vid omvårdnad av döende patienter. Studien genomfördes med sex vårdare från ett hospice i Sverige och som datainsamlingsmetod valdesfokusgruppsintervju.

Bakgrund. Anorexia nervosa anses vara en multifaktoriell sjukdom där psykologiska, sociala, kulturella och biologiska faktorer inverkar. En förvrängd kroppsuppfattning, rädsla att gå upp i vikt och en kroppsvikt mindre än 85 procent av den förväntade är bland annat karakteristiskt för ätstörningen anorexia nervosa. Sjukdomen debuterar vanligen i tonåren. Syfte.

Bakgrund: I Sverige beräknas ca 50 000 människor leva med bensår och det är främst äldre över 65 år som drabbas. De vanligaste orsakerna till uppkomsten av bensår är venös insufficiens, otillräcklig arteriell genomblödning eller en blandning av dessa. Syfte: Syftet med denna litteraturöversikt var att belysa patienters beskrivna erfarenheter av att ha svårläkta bensår. Metod: Sammanställning av tidigare forskningsresultat. Resultat: Resultatet visade att patienters fysiska och sociala aktiviteter begränsades på grund av smärta och lukt från bensåren.

Röntgenundersökning är en medicinsk undersökning av kroppen med hjälp av röntgenstrålning. Kontrastmedel används i stor omfattning vid olika röntgenundersökningar och verkar genom att förstärka skillnader mellan kroppens olika vävnader vilket kan användas för att ge bästa diagnostiska information. Det är viktigt att sjuksköterskan frågar om ifall Patienten har någon allergi eller överkänslig mot något. Sjuksköterskan ska även fråga om Patienten äter något läkemedel eller har några andra sjukdomar som diabetes, hjärtsjukdom eller njursvikt. Sjuksköterskan har en kvalificerad utbildning i specifik omvårdnad.

Självmord, eller suicid som det också kallas, är i vårt samhälle ett tabubelagt ämne där en känsla av utanförskap har belysts hos den suicidnära Patienten som ibland upplever sin vård som otillräcklig. Syftet med följande studie är därför att belysa sjuksköterskans upplevelse av att vårda den suicidnära Patienten och för att genomföra detta har en litteraturstudie genomförts på fyra kvalitativa- samt fem kvantitativa artiklar där resultatet visar att sjuksköterskans syn på Patienten, på sig själv samt på sin kompetens i stor utsträckning påverkar Patientens upplevelse av vårdandet. Vidare beskrivet är att sjuksköterskan tycks vara benägen att sätta etiketter på Patienten där vissa grupper upplevs som svårare att vårda. Sjuksköterskan uppfattar vårdandet som tungt, då den vård som förmedlas inte upplevs ge önskad effekt. Eftersom relationen mellan sjuksköterskan och Patienten är av stor vikt för att främja en framtida patienthälsa anses det att en bredare utbildning bör erhållas den grundutbildade sjuksköterskan för att underlätta förmågan att sätta sin förförståelse åt sidan och därmed öka förutsättningen för den psykiskt sjuka Patienten.

Telefonrådgivning kräver ett kvalificerat handläggande där sjuksköterskan på kort tid ska kunna etablera en god vårdrelation med Patienten trots att den visuella kontakten saknas. Förutom kunskaper inom medicin krävs det att telefonsjuksköterskan har en god förmåga till kommunikation och visar respekt och empati för Patienten. Efterfrågan på telefonrådgivning ökar och detta ställer krav på specifik kompetens hos sjuksköterskan. Vi har därför valt att beskriva vad som kännetecknar sjuksköterskans arbete med telefonrådgivning för att få kunskap i om hur vi i vår profession kan bli bättre på att ge råd via telefon. Det har gjorts i form av en litteraturstudie med grund i analys av kvalitativa artiklar samt en kvantitativ artikel.

SAMMANFATTNINGBakgrund: Det finns cirka 148 000 människor i Sverige som har diagnosen demens. Demenssjukdom innebär förlust av intellektuella funktioner med försämrat minne, personlighetsförändringar och svårigheter att kommunicera. Många vårdas på särskilda boenden och kommunsjuksköterskan har ofta ansvar för dessa patienter.Syftet: Syftet med studien var att beskriva kommunsjuksköterskans erfarenheter och upplevelser av att hantera akuta ohälsoproblem hos demenssjuka personer som bor på särskilt boende.Metod: Studien genomfördes med halvstrukturerade intervjuer där sex legitimerade sjuksköterskor valdes ut med minst tre års erfarenhet inom den kommunala hemsjukvården. Intervjuerna analyserades med en kvalitativ innehållsanalys och resulterade i två huvudkategorier.Resultat: Sjuksköterskan upplevde svårigheter att bedöma akuta ohälsotillstånd hos demenssjuka men vissa fall var solklara. De hade stöd av främst läkare och undersköterskor vid bedömningen.

Smärta är ett utbrett omvårdnadsproblem och en av de vanligaste orsakerna till att människor söker sig till sjukvården. Många patienter lider av underbehandlad smärta som ofta kan relateras till en bristande smärtbedömning. Sjuksköterskan har en betydelsefull roll i smärtbedömningen där attityden kan vara en avgörande faktor för om Patienten erhåller en adekvat smärtbedömning. Syftet med litteraturstudien var att belysa sjuksköterskors attityder till smärtbedömning i sjukhusmiljö. En systematisk innehållsanalys av fjorton vetenskapliga artiklar genomfördes.

Människan som är i behov av vårdande inom omvårdnad behöver pedagogiskt lärande i form av stöd från sjuksköterskan inför de frågor och utmaningar de ställs inför. Hur pedagogiskt lärande utformas i olika vårdsituationer är ännu inte tillräckligt vetenskapligt utforskat, vilket gör att det är viktigt att kartlägga problematiken kring bristen på pedagogiskt lärande i omvårdnad. Syftet var att identifiera vad pedagogiskt lärande är inom omvårdnad. Metoden som använts är en litteraturstudie med 8 vetenskapliga artiklar som lades till grund för resultatet. Resultatet visade sex olika underteman; pedagogiska brister, pedagogisk innovation, sjuksköterskan, Patientens livsvärld, pedagogisk ömsesidighet samt pedagogisk omvårdnad och som bildade huvudtemat ?Med andras ögon?.

Den omgivande miljön påverkar oss alla. På sjukhus påverkar vårdmiljön både patienter och personal och dess utformning kan antingen verka stödjande eller störande. Efter operation vårdas ofta Patienten vid en postoperativ avdelning. Det postoperativa vårdförloppet blir allt kortare och det är därför angeläget att Patienten ges möjlighet att påbörja sin återhämtning direkt efter operationen. Det är välkänt att den postoperativa vårdmiljön innehåller flera stressorer som kan inverka negativt både på patienternas postoperativa vila och på personalens arbetstillfredsställelse.

En otillräcklig smärtbehandling ger patienter en försämrad livskvalitet och orsakar ett lidande som innefattar såväl ångest som oro. Många cancerpatienter anser att de inte får någon smärtbehandling och de upplever dessutom bristfälliga kunskaper i bemötandet av dem som ansvarar för deras behandling. Syftet med studien är att belysa på vilket sätt sjuksköterskan kan stödja patienter med cancerrelaterad smärta, för att möjliggöra adekvat smärtbehandling. Studien var en litteraturstudie och bygger på en integrerad analys av 13 artiklar. Resultatet presenteras utifrån olika kategorier.