Patienter med cancer har behov av individuellt stöd i samband med den förändring av livssituationen som ett cancer besked innebär. Vårdpersonalen tillbringar en stor del av sin arbetstid tillsammans med Patienten och bör därför vara medveten om vilka beteenden som Patienten identifierar som ett bra bemötande. Studiens syfte var att beskriva cancerdiagnostiserade patienters upplevelse av vårdpersonalens bemötande och dess betydelse för Patientens välbefinnande. Metoden för denna uppsats var en litteraturstudie. Litteratursökningen gjordes i databaserna CINAHL och Medline och resulterade i 10 vetenskapliga artiklar.

Diabetes är idag en av världens vanligaste sjukdomar och prognosen är att antalet människor i världen med typ 2 diabetes kommer att öka de kommande åren. Även Sverige förutspås få ökade problem i framtiden. Sjuksköterskan spelar en viktig roll i arbetet med att möta de utmaningar som sjukdomen medför. Sjuksköterskan kommer i sitt arbete nära Patienten och kan hjälpa Patienten till en högre livskvalitet med bland annat stöd och råd. För att kunna anpassa vården till Patienten är det viktigt att vårdaren försöker få en inblick i Patientens livsvärld.

Miljön på en intensivvårdsavdelning är utformad för att vårda kritiskt sjuka patienter med livshotande skador. Rummet är fyllt med högteknologisk apparatur, höga ljud, ofta flera patienter på samma sal och personal som ständigt närvarar i rummet. Närstående har en stor betydelse för Patienten och de har behov av att få vara nära, få information och känna delaktighet när deras anhörige är svårt kritiskt sjuk. Intensivvårdsmiljöns påverkan på den närståendes besök är viktigt att lyfta fram för att kunna möta närståendes önskan att vara nära samt skapa en vårdande miljö där både Patientens och närståendes behov beaktas. Syftet med studien var att undersöka närståendes upplevelser av att besöka en anhörig i intensivvårdsmiljön.

Cancerbeskedet har förödande effekt för den närstående likväl som för Patienten. Det uppstår oftast negativa känslor som hjälplöshet, maktlöshet, ångest, oro, ilska och förlust av kontroll hos närstående. Syftet var att belysa närståendes upplevelser av att leva med patienter med hjärntumör. Metod är en litteraturstudie som baserar sig på tio vetenskapliga artiklar. Resultatvisar att närstående till hjärntumör patienter befinner sig i en mycket utsatt situation där de ofta saknar tillräckligt med stöd kanske framförallt från hälso- och sjukvården men även från familj och vänner.

Bakgrund: Sjuksköterskan möter inom alla vårdformer patienter som vill ha aktiv dödshjälp. I dessa situationer ställs ibland Patientens autonomi mot sjuksköterskans uppgift att företräda Patienten, lindra dennes lidande och värna om Patientens människovärde. Dessa två riktlinjer bör integreras för att sjuksköterskan ska kunna möta och optimera vården för patienter med ett krav eller en önskan om att få aktiv dödshjälp. Syfte: Syftet är att ta reda på hur sjuksköterskan upplever mötet med patienter som kräver eutanasi och hur sjuksköterskan kan göra för att minimera orsaker till kraven på eutanasi och därigenom öka livskvalitet för dessa patienter. Metod: En systematisk litteraturstudie i databaserna PubMed och CINAHL.

Miljön på en intensivvårdsavdelning är utformad för att vårda kritiskt sjuka patienter med livshotande skador. Rummet är fyllt med högteknologisk apparatur, höga ljud, ofta flera patienter på samma sal och personal som ständigt närvarar i rummet. Närstående har en stor betydelse för Patienten och de har behov av att få vara nära, få information och känna delaktighet när deras anhörige är svårt kritiskt sjuk. Intensivvårdsmiljöns påverkan på den närståendes besök är viktigt att lyfta fram för att kunna möta närståendes önskan att vara nära samt skapa en vårdande miljö där både Patientens och närståendes behov beaktas. Syftet med studien var att undersöka närståendes upplevelser av att besöka en anhörig i intensivvårdsmiljön.

Miljön på en intensivvårdsavdelning är utformad för att vårda kritiskt sjuka patienter med livshotande skador. Rummet är fyllt med högteknologisk apparatur, höga ljud, ofta flera patienter på samma sal och personal som ständigt närvarar i rummet. Närstående har en stor betydelse för Patienten och de har behov av att få vara nära, få information och känna delaktighet när deras anhörige är svårt kritiskt sjuk. Intensivvårdsmiljöns påverkan på den närståendes besök är viktigt att lyfta fram för att kunna möta närståendes önskan att vara nära samt skapa en vårdande miljö där både Patientens och närståendes behov beaktas. Syftet med studien var att undersöka närståendes upplevelser av att besöka en anhörig i intensivvårdsmiljön.

Bakgrund Att ge god omvårdnad och vård är sjuksköterskans ansvarsområde. En förutsättning för att kunna bedriva en god omvårdnad är att en bra relation mellan patient och sjuksköterska måste skapas. Detta sker bäst genom en bra kommunikation. Risken att hälsan blir lidande är stor vid stick- och blodrädsla. Det kan leda till utebliven provtagning vid misstanke om sjukdom eller till försummad vaccination.

Suicid och suicidförsök är ett stort samhällsproblem och en stor personlig tragedi både för den som försökt begå suicid och för dennes närstående, därför behövs forskning kring mötet mellan patient och vårdare efter ett suicidförsök. Syftet med denna litteraturöversikt var att beskriva upplevelsen av detta möte från både Patientens och vårdarens perspektiv. Artikelsökningen genomfördes i olika databaser med sökord som anges nedan. Resultatet har beskrivits i följande teman: kommunikation, bekräftelse, brist på respekt, känslor hos Patienten, känslor hos vårdaren och vårdarnas attityder. Betydelsen av kommunikation och bekräftelse framkom i många artiklar.

Med en miljon nya fall årligen är bröstcancer den vanligaste formen av cancer hos kvinnan. Syftet med denna litteraturstudie var att belysa sjuksköterskans stödjande och informativa roll gentemot kvinnor med bröstcancer samt betydelsen av detta. Vi ville ta reda på vad sjuksköterskans stödjande och informativa roll innebär, vilka de bröstcancersjuka kvinnornas behov är och slutligen hur sjuksköterskan kan bemöta dessa behov. Metoden var en litteraturstudie av 11 vetenskapliga artiklar som granskades enligt Polit, Beck och Hunglers (2001) kriterier för vetenskaplighet. Resultatet visar att man kan se på stöd och information, i form av omvårdnadsåtgärder, som komponenter i en multidimensionell konstruktion istället för två separata åtgärder.

År 2011 uppgick antalet personer som suiciderat i Sverige till 1387. Studier visar att den suicidbenägna Patientens första kontakt med sjukvården är avgörande för hur det kommande vårdförloppet kommer att utvecklas. Ambulanspersonal är en av många yrkesgrupper som möter suicidbenägna patienter. Studier visar även på att om Patienten möts av dåliga attityder så kan det medföra negativa konsekvenser för Patienten. Syftet med studien var att översätta, re översätta och validera en engelsk enkät: the Suicide Behavior Attitude Questionnaire (SBAQ): för användning i den svenska ambulanssjukvården.

Introduktion: 2012 begicks c:a 1500 suicid i Sverige och antalet suicidförsök ökar. En del av de patienter som försökt ta sitt liv behöver intensivvård. Tidigare forskning pekar på att det är svårt att vårda och bemöta patienter som försökt begå suicid. Intensivvårdssjuksköterskans upplevelser och bemötande av den suicidala Patienten kan påverka kvaliteten på omvårdnaden som ges.Syfte: Studiens syfte var att beskriva intensivvårdssjuksköterskans uppfattningar av att vårda patienter efter ett suicidförsök.Metod: En pilotstudie har genomförts med hjälp av en fokusgruppsintervju, där fem intensivvårdssjuksköterskor deltog. Intervjun transkriberades ordagrant och materialet har analyserats med kvalitativ innehållsanalys.Resultat: Fyra huvudkategorier framkom ur det analyserade materialet: Mötet med patient och anhöriga, Vården av patienter efter suicidförsök, En grund till konflikter samt Att inte räcka till.

Patienter som väntar på hjärttransplantation har en oviss tid framför sig. Det finns ett behov av att utforska patienters upplevelser under denna tid för att sjuksköterskan ska kunna ge optimal omvårdnad. Syftet var att utforska patienters erfarenheter av att vänta på hjärttransplantation och vilken betydelse sjuksköterskans omvårdnad hade under den perioden. Studien genomfördes som en litteraturstudie där 14 vetenskapliga artiklar valdes ut, granskades och bearbetades. De kategorier som kom fram i bearbetningen handlade om Patientens psykiska, sociala och fysiska aspekter, hur tiden på väntelistan hanterades samt sjuksköterskans omvårdnad.

Miljön på en intensivvårdsavdelning är utformad för att vårda kritiskt sjuka patienter med livshotande skador. Rummet är fyllt med högteknologisk apparatur, höga ljud, ofta flera patienter på samma sal och personal som ständigt närvarar i rummet. Närstående har en stor betydelse för Patienten och de har behov av att få vara nära, få information och känna delaktighet när deras anhörige är svårt kritiskt sjuk. Intensivvårdsmiljöns påverkan på den närståendes besök är viktigt att lyfta fram för att kunna möta närståendes önskan att vara nära samt skapa en vårdande miljö där både Patientens och närståendes behov beaktas. Syftet med studien var att undersöka närståendes upplevelser av att besöka en anhörig i intensivvårdsmiljön.

Bakgrund: Diabetes var en sjukdom som krävde mycket från både patient och vårdpersonal. Samarbetet mellan dessa parter spelade en viktig roll för hur Patienten hanterade sin diabetes. För att samarbetet skulle fungera var det nödvändigt att Patienten hade möjlighet att inta en aktiv roll. Det var viktigt att varje patient sågs som unik och vårdpersonal skulle i sitt arbete sträva efter att förstå hur var och en upplevde sin värld. Syfte: Studiens syfte var att erhålla fördjupad förståelse för faktorer som hade betydelse för hur patienter med diabetes upplevde kontakten och mötet med vårdpersonal.