Empowerment och ett Patientcentrerat förhållningssätt är i högsta grad aktuellt eftersom det idag läggs ett allt större ansvar på patienterna vad gäller delaktighet i utformandet av den egna vården och omvårdnaden. Syftet med denna litteraturstudie är därmed att undersöka empowerment och ett patient centrerat förhållningssätt i mötet mellan sjuksköterskor och patienter. Fokus ligger på hur sjuksköterskorna ser på detta förhållningssätt i sitt arbete med patienterna samt vilka erfarenheter patienterna har av empowerment och ett Patientcentrerat förhållningssätt i relationen till sjuksköterskorna. Metoden i denna systematiska litteraturstudie är baserad på Goodmans sju steg för hur en systematisk litteraturstudie ska genomföras. Resultatet är baserat på tio vetenskapliga artiklar. Utifrån resultatet i dessa artiklar framträder två kategorier i form av maktfördelning och samarbete samt maktobalans och envägskommunikation.

Syftet med denna kvalitativa studie var att undersöka tandhygienisters kunskaper och inställning till tandblekning samt vilka råd som ges till patienter som efterfrågar en sådan behandling. Vidare undersöktes huruvida tandhygienisterna använder ett Patientcentrerat och/eller ett sjukdomscentrerat förhållningssätt. Fem tandhygienister intervjuades, merparten av dessa använde sig på något sätt av ett Patientcentrerat förhållningssätt vid rådgivning om tandblekning..

Smärta är en subjektiv upplevelse, vilket innebär att människors sätt att uttrycka upplevd smärta är individuellt. Smärtuttrycket kan vara verbalt i ord eller icke-verbalt, bortom orden, och formas under hela livet. Sjuksköterskan har en betydelsefull roll då det många gånger är sjuksköterskan som tolkar patienters smärtuttryck och bedömer deras upplevda smärta. Kommunikationen mellan patient och sjuksköterska ska vara professionell och omvårdnadsorienterad, där sjuksköterskan ska vara lyhörd och inta ett Patientcentrerat förhållningssätt..

Smärta är en subjektiv upplevelse, vilket innebär att människors sätt att uttrycka upplevd smärta är individuellt. Smärtuttrycket kan vara verbalt i ord eller icke-verbalt, bortom orden, och formas under hela livet. Sjuksköterskan har en betydelsefull roll då det många gånger är sjuksköterskan som tolkar patienters smärtuttryck och bedömer deras upplevda smärta. Kommunikationen mellan patient och sjuksköterska ska vara professionell och omvårdnadsorienterad, där sjuksköterskan ska vara lyhörd och inta ett Patientcentrerat förhållningssätt..

Introduktion. Under sjuksköterskeutbildningen fokuseras bland annat på sjuksköterskors omvårdande funktion och omvårdnadsansvar. I praktiken varierar det hur Patientcentrerat sjuksköterskor arbetar och vilket ansvar som faktiskt tas för att individanpassa vården. Primary nursing är en organiseringsmodell och ett arbetssätt som bygger på att individanpassa vården vilket är en av sjuksköterskors viktigaste funktion för en holistisk omvårdnad.Syfte. Syftet med denna litteraturstudie var att belysa hur sjuksköterskor uppfattar primary nursing utifrån begreppen självständighet, ansvar, auktoritet, beslutanderätt och kontinuitet.Bakgrund.

De senaste decennierna har det inom hälso- och sjukvården tagits en mängd initiativ för att enskilda individer i större utsträckning skall få vara delaktiga i utformningen av sin egen vård. Forskning har funnit att kroniskt sjuka patienter besitter en unik kunskap baserad på erfarenhet av att leva med sin sjukdom. Ett förändrat synsätt inom vården har därför vuxit fram där man i större utsträckning vill involvera patienten i sin vård, ett förhållningssätt som förespråkas inom patientcentrerad vård.Syftet med denna studie är bland annat att belysa hur missnöjda patienter ser på sjukvård och ifall deras syn på sjukvården återspeglar ett Patientcentrerat förhållningssätt. Likaså ämnas det undersökas ifall en ökad patientmedverkan kan leda till ökad patientsäkerhet. För att uppfylla studiens syfte söktes svar på frågor som vilken typ av stöd och information patienter och anhöriga behöver för att känna sig välinformerade om vad en diagnos innebär och vilka behandlingsalternativ som är möjliga.

Brister i följsamheten gentemot ordinerad läkemedelsanvändning medför stora kostnader för samhället samt onödigt lidande för berörda patienter. Syftet med denna studie var att undersöka och sammanställa orsaker till och åtgärder vid bristande följsamhet. Metoden var en litteraturstudie av artiklar som undersökt följsamheten hos kroniskt sjuka patienter. Resultatet visade att patienters attityder, förväntningar och egna erfarenheter om sjukdom och läkemedelsbehandling, i kombination med bristande information och kunskap låg till grund för hur följsamheten utföll. Patientcentrerat arbetssätt (samsyn) där delaktighet och medbestämmande från patientens sida gavs central roll, ansågs vara nödvändigt för positivt följsamhetsresultat..

En av nio kvinnor i Sverige riskerar att få bröstcancer före 75-års åldern. Diagnosen bröstcancer kan upplevas som enpåfrestande livshändelse vilket kan medföra till en plötslig förändring i livet.Sjuksköterskan har i uppgift att stödja och finnas för patient från diagnos.  Syfte:Att beskriva bröstcancerdrabbade kvinnors upplevelse av mötet med sjusköterskanfrån diagnos fram till behandling. Metod:En litteraturstudie baserad på 11 kvalitativa artiklar. Resultat: Fyra teman utformades vilka var betydelsen av kompetens,betydelsen av empati och sympati, betydelsen av personcentrerad vård samtbetydelsen av tillgänglighet.

Bakgrund: Övervikt ses som en riskfaktor för livsstilsrelaterade sjukdomar. Överviktiga personer upplevde fysiska och psykiska symtom pågrund av sin övervikt. Övervikt kan förebyggas genom hälsofrämjande åtgärder. Syfte; var att belysa överviktiga patienternas erfarenheter av hälsofrämjande åtgärder för att uppnå en viktminskning. Metod: En litteraturöversikt genom fördes och litteratursökningen skedde i Cinahl, PubMed och PsycInfo.

Behovet av högkvalitativ vård i relation med begränsade resurser har lett till en utveckling av disciplinen hälsoekonomi, vars syfte är att uppnå en effektiv resursfördelning inom sjukvården. Då sjuksköterskan utgör en av sjukvårdens största resurser finns det forskning som visar att sjuksköterskor kan göra påverkan inom hälsoekonomi och uppmuntras samtidigt till en större ekonomisk medvetenhet. Syftet var att beskriva faktorer som kan ge hälsoekonomisk påverkan utifrån sjuksköterskans omvårdnadsåtgärder. En litteraturöversikt gjordes genom en systematisk sammanställning och analys av vetenskapliga artiklar. Resultatet visade att faktorer som Patientcentrerat omvårdnadsarbete, patientsäker omvårdnad, bra samordning, personalsäkerhet i samband med omvårdnadsåtgärder samt eftersträvan av bra kompetens och kritiskt förhållningssätt, kan ge en hälsoekonomisk påverkan utifrån sjuksköterskans omvårdnadsåtgärder.

SAMMANFATTNING BAKGRUND Levnadsvanor som innefattar p?verkningsbara riskfaktorer s?som ?verkonsumtion av alkohol, r?kning, motionsvanor och matvanor samt negativ stress leder till bland annat hypertoni. Hj?rt-k?rlsjukdomarna ?r idag den vanligaste d?dsorsaken i v?stv?rlden. Sjuksk?terskan har en viktig roll i det h?lsofr?mjande arbetet.

Bakgrund: Att inte följa läkemedelsordinationer är ett utbrett problem, då det visat sig att uppskattningsvis hälften av alla patienter tar de läkemedelsdoser som föreskrivits. Orsakerna till den bristande läkemedelsanvändningen är flera, vilket kan resultera i allvarliga konsekvenser såsom oförutsägbara biverkningar, uteblivna behandlingsresultat och skador på kroppens organ. Då sjuksköterskan har en nära kontakt med patienten och ansvarar för att främja patientens hälsa och välbefinnande, är en av uppgifterna att förhindra den bristande följsamhet som råder. Syfte: Syftet är att beskriva vilka strategier sjuksköterskan kan tilllämpa för att öka patientens förmåga till att följa en läkemedelsordination. Metod och studiedesign: Genom en systematisk litteraturstudie har relevant material insamlats i databaserna CINAHL, PubMed och The Cochrane Library samt sökmotorn ELIN@Mälardalen och bibliotekskatalogen LIBRIS.

Enligt hälso- sjukvårdslagen(1982:763) skall det bedrivas sjukdomsförebyggande arbete inom Närhälsan. Som sjuksköterska respektive distriktsköterska i Närhälsans regi möter vi dagligen patienter som behöver stöd och vägledning mot en hälsosammare livsstil. Inaktivitet, rökning, risk bruk av alkohol samt ohälsosamma matvanor ökar risken för sjukdomar såsom, diabetes, hjärt-kärlsjukdomar samt KOL och astma. Det är aldrig för sent att börja en förändring, all förändring mot ett aktivare liv och sundare matvanor är av värde. Att förändra livsstil kan vara svårt och ta tid, patienterna har olika behov av stöd och vägledning.

I Sverige beräknas det finnas över 350 000 personer med känd diabetes mellitus. Det görs en särskiljning mellan två huvudtyper, typ 1 och typ 2 diabetes. En majoritet av de insjuknade, 85-90%, har typ 2 diabetes. Primärval vid behandling av typ 2 diabetes är en bra kosthållning och ökad fysisk aktivitet. Motiverande samtal, MI, är en personcentrerad rådgivningsteknik som syftar till att förändra människors beteende genom att förstärka personens inre motivation och vilja till förändring.

Varje år opereras flera miljoner människor för katarakt, vilken är en av världens vanligaste och mest framgångsrika operationer. Efter en kataraktoperation skall patienterna administrera ögondroppar i hemmet. Pilotstudiens syfte var att beskriva patientens erfarenheter av ögondroppsbehandling efter en kataraktoperation. Frågeställningen var vilka erfarenheter patienten hade av den erhållna informationen om ordinerad postoperativ ögondroppsbehandling samt administreringen av ögondroppar efter genomgången kataraktoperation. Pilotstudien utfördes som en intervjustudie med en beskrivande kvalitativ design med induktiv ansats.