Tillämpning av evidensbaserad omvårdnad innebär att sjuksköterskor ska integrera de bevisat bästa metoderna för att tillsammans med patienten besluta om olika omvårdnadsinsatser. Syftet med denna litterturöversikt var att beskriva de fördelar och nackdelar som finns med fem beskrivna injektionsområden för intramuskulär injektion. Frågeställningarna var: Vilka fördelar finns med respektive intramuskulärt injektionsområde?, Vilka nackdelar finns med respektive intramuskulärt injektionsområde?, Är något injektionsområde att föredra för några patientgrupper? och Finns det några andra faktorer som man borde tänka på vid valet av injektionsområde? Tolv artiklar analyserades systematiskt utifrån frågeställningarna. I resultatet framgår av flera samstämmiga studier att det finns fler fördelar än nackdelar med att använda det ventrogluteala injektionsområdet när intramuskulära injektioner skall ges till en patient.

Tillämpning av evidensbaserad omvårdnad innebär att sjuksköterskor ska integrera de bevisat bästa metoderna för att tillsammans med patienten besluta om olika omvårdnadsinsatser. Syftet med denna litterturöversikt var att beskriva de fördelar och nackdelar som finns med fem beskrivna injektionsområden för intramuskulär injektion. Frågeställningarna var: Vilka fördelar finns med respektive intramuskulärt injektionsområde?, Vilka nackdelar finns med respektive intramuskulärt injektionsområde?, Är något injektionsområde att föredra för några patientgrupper? och Finns det några andra faktorer som man borde tänka på vid valet av injektionsområde? Tolv artiklar analyserades systematiskt utifrån frågeställningarna. I resultatet framgår av flera samstämmiga studier att det finns fler fördelar än nackdelar med att använda det ventrogluteala injektionsområdet när intramuskulära injektioner skall ges till en patient.

Bakgrund: Vårdmiljön på sjukhus har traditionellt utformats av arkitekter. Fokus på patienten har skiftat från subjekt till objekt, för att åter gå mot en syn som subjekt. Intresset för utformning av vårdmiljön har de senaste åren ökat. Problem: Patienterna inneliggande på sjukhus befinner sig i en utsatt situation. Sjuksköterskor på sjukhus har lite kunskap om hur vårdmiljön påverkar patienterna vilket behövs för att kunna arbeta efter ett personcentrerat perspektiv.

Bakgrund: Tidigare litteratur tyder på att patienter med cancer upplever mycket smärta och många får ej optimal smärtlindring. För att patienten ska kunna anförtro sig om sin smärta till vårdpersonalen behövs ett gott möte och en god kommunikation. Syfte: Syftet var att undersöka hur patienter med cancersmärta uppfattar mötet med vårdpersonal. Metod: En litteraturstudie baserad på åtta vetenskapliga artiklar. Fem artiklar var av kvalitativ ansats, två artiklar var av kvantitativ ansats och en artikel var av både kvalitativ och kvantitativ ansats.

  Aim. The aim of the study was to describe how nurses in home care experience to pursue palliative care in ordinary housing. Methods. The study had a descriptive design with qualitative approach and was carried out through semi-structured interviews with 14 nurses in home health care from two medium-sized Swedish municipalities. The material was analyzed with manifest and latent content analysis. Findings. The underlying theme that emerged in the study was: Working with palliative care in the patient´s own homes is positive but challenging. Informants describe among other things that they perceived palliative home care as meaningful and that relatives have a central role in the palliative home care since they are close to the patient around the clock. The stress that emerges from the heavy work load and the long geographic distances are described as strenuous and to affect the care in a negative way. Informants describe the home environment as challenging as it is often not adapted for care and the collaboration with the palliative team is described to be experienced as both positive and negative.

The aim of this study was to describe peripheral vascular patients´experiences of quality of care in connection whith ambulatory care, and to identify if ambulatory treatment responded to patients´expectations..

 Bakgrund: Att vara inskriven enligt lagen om psykiatrisk tvångsvård, LPT, innebär att självbestämmandet tas ifrån en. Eftersom den nya lagen skapades för att skydda patienters integritet undersöker detta arbetet patienternas upplevelser av tvångsvård. Syfte: Syftet var att beskriva patienters erfarenheter av tvång med fokus på tvångsvård inom den psykiatriska vårdenheten. Metod: En litteraturstudie där sju vetenskapliga artiklar ingick. Systematisk granskning av artiklarna genomfördes.

Var fjärde patient som genomgår cytostatikabehandling (cellgiftsbehandling) upplever illamående och kräkningar av olika grad, i fortsättningen kallat N/V, Nausea and Vomiting. Många patienter upplever att N/V är det mest plågsamma och försvagande med cancersjukdomen under pågående behandling. Behandling av N/V ges i förebyggande syfte, men innebär inte ett garanterat skydd för alla patienter. Komplementära metoder används både för behandling och i förebyggande syfte av N/V. Rädsla för N/V innebär att många patienter väljer att avstå eller avbryter sin cytostatikabehandling i förtid.

BackgroundWorld Alliance for Patient Safety, launched by the WHO, has created a Surgical Safety Checklist. It was first published in 2008 and has been translated and modified in Sweden by Landstingens Ömsesidiga Försäkringsbolag, LÖF. The use of the WHO Surgical Safety Checklist has been shown to reduce the number of complications and deaths related to surgery.AimThe aim of this study is to describe the Theatre Nurse?s participation in in the use of a modified version of the WHO Surgical Safety Checklist intraoperatively in two Theatres in a hospital in the centre of Sweden.MethodThis study has a quantitative descriptive approach. A direct observational study was carried out in two Theatres and the participants were asked a few complementary questions after the observations.

Bakgrund: MRSA, metcillinresistenta staphyloococcus aureus, ökar idag i Sverige och i hela världen och bidrar till längre vårdtider, kostsamma behandlingar och mycket lidande för de drabbade patienterna och deras anhöriga. Syfte: Studien syftar till att undersöka hur patienter med MRSA upplever sin livssituation.Metod: Litteraturstudie  baserad på tio kvalitativa vetenskapliga artiklar.Resultat: Resultatet presenteras i tre teman benämnda ?Att vårdas?, ?Upplevelse av social förändring? och ?Att vara smittad med MRSA? med tillhörande subteman. Patienterna beskriver att bristfällig eller utebliven information om MRSA, dess symtom och effekter var ett problem. De beskriver också rädsla för att smitta sina närstående och vänner.

Background:Chronic heart failure (CHF) is a complex clinical condition. The higher survival rate after heart attack and other heart diseases, plus aging population, has led to more CHF patients. Symptoms can have negative impact on exercise capacity, ability to perform activities of daily living and quality of life. Heart failure clinics have been established to help better quality of life. Helping to stabilize and maintain patients´ health can reduce the need of hospital admission.

Bakgrund: I dagens samhälle är fetma ett välkänt medicinskt och socialt problem. Inom sjukvården har denna patientgrupp ett stort behov av sjukvård och det kommer att bli större inom närliggande framtid. Negativa attityder till personer med övervikt och fetma har sin grund tillbaka i historien. Även om en patient lider av fetma skall denna inte bemötas kränkande eller fördomsfullt. Den individuella människosynen påverkar det professionella bemötandet inom hälso- och sjukvården.

Introduktion: Att lära känna patienten innebär både att lära känna patienten som person och att lära känna patientens fysiska reaktionsmönster. Att möta patientens livsvärld innebär att både patientens, de närståendes och sjuksköterskans perspektiv inkluderas och förstås som ett sammanhang. Att vara medvetslös innebär att inte reagera på någon form av tilltal eller fysiska stimuleringar.Syfte: Syftet med studien är att beskriva hur intensivvårdssjuksköterskan lär känna sin medvetslösa patient och att belysa intensivvårdssjuksköterskans syn på vikten av att lära känna den medvetslösa patienten.Metod: Data kommer att samlas in med intervjuer och analyseras med kvalitativ innehållsanalys. En pilotstudie där tre kvinnliga sjuksköterskor intervjuades genomfördes för att testa metodens hållbarhet. Resultat: I resultatet av pilotstudien framkom tre teman: att skapa sig en bild av patienten, att uppmärksamma patienten och en förutsättning för god och individuell omvårdnad.Resultatet visar på flera olika sätt som sjuksköterskan använder sig av för att lära känna den medvetslösa patienten.

ABSTRACTMultiple sclerosis (MS) is the leading cause of adult disability inSweden. Hematopoietic stem cell transplantation (HSCT) can be used as a treatment option for patients with MS where the disease has an aggressive course. The treatment is preceded by high-dose chemotherapy which lowers the patient's immune system. It is therefore of interest to study infectious complications associated with HSCT in this patient.Aim: The purpose of this study was to identify infection problems in this population associated with HSCT, and to study differences in infectious complications between this group and patients diagnosed with lymphoma who have undergone the same treatment.Method: The study was a retrospective descriptive study with quantitative data. A medical record review was conducted.

 Background: Self-injury can be defined as deliberate harm one's own body without conscious intent to commit suicide. These patients need skilled care. Purpose: Illuminate nursing staff attitudes and treatment of patients with self-injury behaviour for individuals diagnosed with borderline personality disorder. Method: A general literature study has been made. Based on the objective was a literature search in various databases with ten relevant articles were selected and reviewed.