Det råder brist på forskning som berör psykiatrisk slutenvård utifrån ett patientperspektiv och studier efterfrågas som på djupet kartlägger patienters upplevelser. Syftet med undersökningen var att öppet och förutsättningslöst beskriva upplevelsen av att vara patient i psykiatrisk slutenvård. Tretton patienter inskrivna vid fyra avdelningar intervjuades och materialet analyserades tematiskt. Resultatet visar att deltagarnas upplevelse av den psykiatriska slutenvården är starkt förknippad med de människor de möter på avdelningen.Patientgruppen blir påverkad av stämningen i personalgruppen vilket får konsekvenser för deras upplevelse av vården. Deltagarna uppskattar engagerad personal som är lyhörd för patientens behov och som ger stöd när de behövs som bäst.

Inom området för telemedicin efterfrågas praktiska sätt för läkare att snabbt och tillförlitligt kunna ställa preliminära diagnoser. Genom att använda GPRS kan stetoskopljud överföras över långa avstånd. På så vis kan en patient bli undersökt utan att behöva träffa sin läkare. Den här rapporten förklarar arbetet med att konstruera ett trådlöst stetoskop som använder sig av GPRS. In the area of telemedicine practical methods are wantedfor a doctor to quickly and reliably be able to set a preliminary diagnose.

The purpose of this review was to examine in what situations patients with myocardial infarction could feel anxiety. We also wanted to examine what a nurse could do to relieve the anxiety. The results are based on eight scientific articles and one literature review. The results shows that the patient could feel anxiety before examinations and transfers. The patient's anxiety increased if relatives had anxiety and if there were a lack of information from the nurse.

Suicide and attempted suicide frequently occur in society today and represent a major public health problem. In inpatient psychiatric care the nurse have a central role when caring for suicidal patients. Few systematic studies exists that address the nurse?s practical work with these patients. The purpose of this study was therefore to describe the nursing care of suicidal patients as it was perceived by registered clinical expert nurses.

Several studies show that the clinical reality in psychiatric care does not correspond to the demand of consumer participation from a variety of policy documents that has been produced recently. Studies also show that there is a lot to do in improving, patients with sever mental illness, becoming more involved in their own care. The nurse has a central role in this work. The Norwegian nursing theorist Jan-Ka?re Hummelvolls holistic, existentialistic model for psychiatric nursing were used as theoretical ground.The aim of this study was to examine how nurses in psychiatric outpatient units, caring for patients with psychotic disorders, experiences consumer participation.Qualitative phenomenological method was used.

 SammanfattningSyftet med studien var att undersöka hur relationen mellan läkare och patient tas i uttryck i hälso- och sjukvårdsorganisation med hälsofrämjande inriktning. Undersökningens fokus har varit på samtalet mellan läkare och patient. Huvudsyftet har varit att försöka få syn på det hälsopromotiva inslaget i samtalet mellan läkare och patient.Studiens metod bygger på fyra kvalitativa intervjuer som inspirerats av fenomenologisk ansats som sedan bearbetats och analyserats samt en deltagande observation. Studiens resultat bygger på kategorier som funnits utifrån forskningsfrågorna; Vad innebär det att arbeta hälsofrämjande i samtalet? I vilken mån tar läkare upp frågan om livsstil och levnadsvanor i samtalet med patient? Och Vilken kompetens har läkare inom samtalsmetodik? Resultatet tyder på att det finns en brist på kunskap om vad hälsopromotion är. Respondenterna blandar ihop begreppen kring de salutogena och patogena perspektivet.

Bakgrund: Att som sjuksköterska delta i palliativ vård ställer stora krav på kunskap och empatisk förmåga. I vårdmöten mellan sjuksköterska och patient med dennes anhöriga är vissa faktorer och problemställningar särskilt viktiga för sjuksköterskan att vara medveten om. Syftet: Studiens syfte är att belysa vårdmöten mellan sjuksköterska och patient med dennes anhöriga inom den palliativa vården på hospis. Metod: Litteraturstudien. Resultat: Resultatet har redovisats utifrån följande teman: kommunikation (inklusive samtal), känslor och relation.

There are several treatment methods that are used by physiotherapists to treat migraine and tension type-headache (TTH). The effects of these methods have been evaluated in previous studies. However, there are few studies evaluating headache patients own perception of the treatment. The purpose of this study was both to examine the patient?s perception of the physiotherapy headache treatment and to examine if the treatment had effect on their quality of life.

Bakgrund: Relationen mellan sjuksköterska och patient har genomgått stora förändringar. Från att patienten tidigare sågs som ett objekt utan egna resurser, till att idag ses ur ett holistiskt perspektiv, som en individ med styrkor, tillgångar och som är expert på sin egen person. Begreppet patientdelaktighet uppmärksammades år 1978 av World Health Organization i  Alma-Ata deklarationen och har sedan dess fått större utrymme i vården. Patienters lagliga rätt till delaktighet i sin vård är idag omfattande och det är vårdpersonalens skyldighet att informera och involvera sina patienter. Patienter idag ställer allt högre krav på sjukvården och det är en utmaning för sjuksköterskor att kunna förhålla sig till dessa.Syfte: Syftet var att belysa faktorer som påverkar patienters delaktighet i sin vård.Metod: En litteraturstudie baserad på elva vetenskapliga artiklar analyserade med induktiv ansats.Resultat: Författarna fann elva underteman som påverkade patienters upplevelse av delaktighet i sin vård.

Icke verbal kommunikation förekommer i vårdmöten dagligen. Den kan vara omedveten och otydlig vilket kan göra patienten förvirrad och stressad. Informationen som patienten får av sjukvårdspersonal uttrycks både med verbal och icke verbal kommunikation. i mötet kan icke verbal kommunikation ge stöd och trygghet i omvårdnaden för patienten. Syftet med studien var all belysa sjukvårdspersonalens icke verbala kommunikation i relationen till patienten.

Bakgrunden behandlar vårdsituationen i mötet mellan patient och vårdare. Mötet påverkar och kan därför ha betydelse genom att det ligger till grund för patientens inställning till vården. Joyce Travelbees teoretisk referensram har valts då den fokuserar på mellanmänskliga dimensioner i omvårdnad. Syftet med studien var att undersöka upplevelsen i mötet mellan patient och vårdare, och dess betydelse för patientens inställning till vården. Syftet besvarades genom en kvalitativ innehållsanalys av vetenskapliga artiklar.

Bakgrund: Kommunikation innebär en relation mellan en sändare och en mottagare samt ett möte på en jämlik nivå. Att lyssna aktivt är en grundläggande kunskap inom omvårdnad och lyssnandet leder till att sedan kunna kommunicera effektivt. Vårdprofessioner kommunicerar på varierande sätt, har olika mål med kommunikationen samt att det finns flera samtalstekniker. Ett hinder i kommunikationen beskrivs som avsaknad av ett gemensamt språk eller att tolk används till hjälp. Syfte: Att belysa kommunikation, samtalet och lyssnandet i mötet mellan patient och vårdare i vårdmiljö.

Syftet med denna litteraturstudie var att lyfta fram hur vardagen upplevs, och vad som påverkar den, av patienter med svårläkande venöst bensår. Elva vetenskapliga artiklar granskades och kvalitetsbedömdes enligt givna kriterier. Därefter inleddes den strukturella analysen där tre huvudteman framträdde. Carnevalis balansmodell användes som teoretisk referensram. De tre teman som återfanns var: relationen mellan patient och profession; fysiska, psykiska och sociala konsekvenser av att leva med svårläkande venöst bensår, samt föreställningar och kunskap.

Bakgrund: En del patienter som vårdas inom slutenvårdspsykiatrin ses av sjuksköterskor svårare att vårda. Dessa patienter riskerar få en sämre vård än andra patienter. Genom att belysa sjuksköterskors egna förklaringsmodeller till varför patienterna uppfattas som svåra kan fokus riktas mot en utsatt patientgrupp inom den svenska slutenvårdspsykiatrin. Syfte: Att beskriva sjuksköterskors egna uppfattningar om varför patienter upplevs som svåra att vårda inom den slutna psykiatriska vården. Metod:Fem intervjuer med sjuksköterskor arbetandes inom slutenvårdspsykiatrin genomfördes.

Introduktion Rädsla för komplikationer är en faktor som man vet påverkar följsamheten. Oföljsamhet kan vara ett resultat av att patienten inte ser de långsiktiga fördelarna med sin behandling utan ser biverkningarna som ett alltför stort problem för att fortsätta sin läkemedelsbehandling. Det har visat sig att patienter gör en mer realistisk riskbedömning om biverkningarna presenteras numeriskt istället för verbalt. Syfte Att undersöka hur biverkningarna för antiinflammatoriska medel, icke steroider för utvärtes bruk i ATC-kod M02AA står presenterade i de olika informationskällorna FASS, Patient-FASS, Produktresumé och Bipacksedel. Material och metod Bipacksedlar och Produktresuméer hämtades från läkemedelsverkets hemsida, FASS-texter och Patient-FASS-texter hämtades från www.fass.se.