The purpose of this thesis is to examine the role of bibliotherapy at hospitals and also what knowledge of and insights on bibliotherapy a few Swedish hospital librarians have. Questions investigated are: What role do the hospital librarians think literature has in the treatment of a patient? What is their view on their role as a hospital librarian and do they believe that they can have a part in the treatment of a patient? Is the concept bibliotherapy commonly used or is there another term in use? How important is the linkage between healing and literature? In this study, the view on bibliotherapy is limited to a hospital perspective. The purpose of the study is therefore to investigate bibliotherapy at the hospital. Six qualitative interviews with hospital librarians were performed at three general or combined general/medical hospital libraries.

Individualiserad omvårdnad är något både patienter och sjukvårdspersonal strävar efter. För att legitimera individualiserad omvårdnad som eftersträvansvärd krävs dock en förankring av begreppet i omvårdnadsvetenskaplig litteratur. Studiens syfte är att utifrån omvårdnadsvetenskaplig litteratur undersöka:? Vad individualiserad omvårdnad är? Hur denna individualiserade omvårdnad beskrivs i omvårdnadsteoretisk litteratur? Hur individualiserad omvårdnad kan uppnås? Hur omvårdnad kan se ut när den inte är individualiseradDatamaterialet består av omvårdnadsteoretisk litteratur från sent 1800-tal fram till idag och resultatet visar att individualiserad omvårdnad är grunden för god omvårdnad. Denna goda och individualiserade omvårdnad skapas i en jämbördig relation mellan sjuksköterska och patient, en relation där sjuksköterskan lyssnar och kommunicerar.

Mötet med patienter i livets slut väcker blandade känslor och kan upplevas som något givande men samtidigt skrämmande. Det är viktigt att som sjuksköterska ha kunskap och erfarenhet för att kunna ge optimal vård, som ger patienter en chans att leva värdigt in i det sista. Syftet med denna litteraturstudie var att beskriva sjuksköterskors upplevelser av att vårda patienter i livets slutskede. Tio vetenskapliga artiklar analyserades med kvalitativ manifest innehållsanalys och resulterade i fem kategorier: Att kunna hantera känslor som maktlöshet, sorg och stress, Att sakna tid och behöva stöd, Relation till patient och närstående som grund för en god död, Att inte ta över patientens lidande, Att lära sig och utvecklas som människa. Resultatet visade att vården av döende var krävande och känslor som uppkom var svåra att hantera.

Mötet med patienter i livets slut väcker blandade känslor och kan upplevas som något givande men samtidigt skrämmande. Det är viktigt att som sjuksköterska ha kunskap och erfarenhet för att kunna ge optimal vård, som ger patienter en chans att leva värdigt in i det sista. Syftet med denna litteraturstudie var att beskriva sjuksköterskors upplevelser av att vårda patienter i livets slutskede. Tio vetenskapliga artiklar analyserades med kvalitativ manifest innehållsanalys och resulterade i fem kategorier: Att kunna hantera känslor som maktlöshet, sorg och stress, Att sakna tid och behöva stöd, Relation till patient och närstående som grund för en god död, Att inte ta över patientens lidande, Att lära sig och utvecklas som människa. Resultatet visade att vården av döende var krävande och känslor som uppkom var svåra att hantera.

Introduktion: Positronemissionstomografi/datortomografi (PET/CT) är en nuklearmedicinsk undersökning. Det är en viktig undersökning för att diagnostisera och utvärdera patienter med cancer. Röntgensjuksköterskan har ett viktigt jobb då hon måste ha kunskaper om strålhygien och hantering av radionuklider. Röntgensjuksköterskan har också ansvar för patientens omvårdnad och säkerhet i samband med undersökningen. För att kunna lotsa patienten genom undersökningen behövs kunskaper om hur patienten upplever den.

I Sverige drabbas varje år ca 200-250 barn och ungdomar av sjukdomen juvenil idiopatisk artrit (JIA). JIA är en av de vanligaste orsakerna till kortvarig och långvarig funktionsnedsättning och försämring av livskvalitet under barnaåren. Hela familjen påverkas när en familjemedlem blir sjuk. Syfte: Syftet med denna studie var att belysa hur en långvarig sjukdom som JIA upplevs av barn, ungdomar och deras familjer. Metod: Metoden som användes var en allmän litteraturöversikt.

Today is what you could call a golden age for technological development in health care. Technology is given a bigger role in healthcare and serves not only as a support for health professionals in their daily work but also as a tool for the patient. With the help of eHealth services, patients are becoming more involved in their own care. This improves patient?s knowledge about their health, which in turn contributes to higher motivation to perform self-care.

Background: Type 2 diabetes is a chronic disease that vigorously increases worldwide. The disease can affect the entire everyday life which usually results in major lifestyle change. The treatment consists largely of self care which the patient itself has great responsibility for. The nurses have an important role in supporting, guiding and teaching the patients. Since every patient is unique the nurse would benefit from an increased knowledge about the patients experiences of what promotes and prevents self care in type 2 diabetes. Aim: The aim was, from a patient perspective, describe the experience of what promotes and prevents a self care in type 2 diabetes. Methods: A literature review based on nine scientific articles gathered from the databases CINAHL plus with full text, PubMed and Medline.

Humor har i omvårdnaden ingen erkänd roll som förhållningssättoch har sedan länge blivit förbisett. Humorns flerapositiva effekter för relationen mellan sjuksköterska och patientgör att detta är ett ämne som bör uppmärksammas ytterligare.Syftet med litteraturstudien var att belysa sjuksköterskansanvändande av humor i mötet med patienten för attstärka omvårdnadsrelationen. Studien genomfördes som enlitteraturstudie och är baserad på tio vetenskapliga artiklar.Resultatet visar att humor är betydelsefullt för att skapa ochunderhålla relationen mellan sjuksköterska och patient samtatt humorn alltid bör utgå från patientens upplevda situation.När humor används i omvårdnaden är det viktigt att sjuksköterskanhar i åtanke i vilket syfte humorn används så att hälsaoch livskvalitet främjas. Fortsatt forskning inom ämnetbör fokusera på att ta fram mer vetenskaplig evidens förhumorns effekt för relationen mellan sjuksköterska och patientoch även forskning på om humor kan användas merkonkret som omvårdnadsåtgärd behövs..

Bakgrund: Under 2007 dog 135 av 100 000 kvinnor i akut hjärtinfarkt. Andelen av de som dör inom 28 dagar efter sjukhusvård har halverats jämfört med 1980-talet. Levnadsvanorna står för 90 % av orsakerna till hjärtinfarkt. Mäns och kvinnors hjärtinfarkt skiljer sig åt, då kvinnor ofta drabbas av en tyst hjärtinfarkt. Det är den snabba behandlingen som gör att kvinnorna överlever.

Att anhöriga skall närvara under pågående hjärt- och lungräddning är ettrelativt nytt begrepp inom svensk sjukvård. Det finns få studier utfördainom detta område i Skandinavien. De studier som finns har framföralltgenomförts i USA men det finns även en del studier utförda i Europaoch Asien. Studierna belyser mestadels positiva och negativ effekter förde anhöriga. Studier som ser till vilka effekter det har för vårdpersonalär mycket få.

Att drabbas av allvarlig sjukdom leder till stor påverkan på vardagslivet. Denna händelse leder till olika sätt för personer att hantera och förstå det inträffade utifrån både personliga egenskaper och livssituationen. Syftet med denna litteraturstudie var att beskriva upplevelsen av att drabbas av plötslig allvarlig sjukdom i tidig vuxen ålder. En kvalitativ innehållsanalys med manifest ansats har använts för att analysera litteratur i form av en självbiografi. Analysen resulterade i sex kategorier; Att känna förnekelse och ställas inför nya villkor, att uppleva kroppen som förändrad med en önskan om att den egna identiteten kvarstår, att vara patient och vilja vara delaktig, att vara positiv i en svår situation, att beskriva motstridiga känslor gentemot nära och kära och att uppleva tiden på nya sätt.

Bakgrund: Fysisk beröring är en central del i omvårdnad och ingår i arbetsuppgifterna dagligen. Under hela livet är fysisk beröring ett grundläggande behov. Patienters reaktioner av fysisk beröring bör omvårdnadspersonalen möta på ett respektfullt och ödmjukt sätt och det är skillnad mellan att bry sig om och ta hand om patienten. Det är för männen näst intill tabubelagt med det kroppsliga vårdarbetet. Syfte: Syftet var att beskriva patienters och omvårdnadspersonals upplevelser av fysisk beröring inom omvårdnad. Metod: Metoden var litteraturstudie med strukturerad litteratursökning med beskrivande design.

Hjärtinfarkt hör till en av de vanligaste sjukdomarna i Sverige och är lika vanligt förekommande bland både män och kvinnor. Att insjukna i hjärtinfarkt är en livshotande händelse som ofta sker plötsligt och oförutsett. En kroppslig förändring som hjärtinfarkt innebär leder till en förändring i livet, och orsakar lidande för patienter. Genom hälsosammare vanor kan sjukdomen till stor del förebyggas. Kunskap om hur patienters liv blir efter en hjärtinfarkt behöver utökas.

The Intensive Care Unit (ICU) is a special unit for patients who is in the need for emergency life-sustaining measures and every patient has complex medical- technical equipment. The experiences of a critical illness and the needs of critical care are experienced in different ways. The purpose of this study was to describe the experiences from patients in the ICU and how this experience has an influence on the patients. The method was a study of literature with a qualitative inception based on eight scientific articles and the analysis of content has been inspired by Graneheim and Lundman (2003). The result of the study is presented by four categories: to loose the ability to make themselves understood, to be forced to adjust to the environment of caring, to have the lack of connection with reality and to be in an intensive care environment, The results showed that patients in the ICU are affected by the attitude from the staff, the equipment around them as well as the sounds and lights in the environment there.