Det är komplext att i ett palliativt skede ge korrekt och individanpassad information till patienter. Därför är det viktigt att sjuksköterskan använder sig av ett etiskt förhållningssätt och identifierar de behov som patienten har. Syftet var att belysa patientens behov av information i den palliativa omvårdnaden. En litteraturstudie genomfördes där femton vetenskapliga artiklar bearbetades och granskades. Fem teman framkom som belyser behovet av information för att få kunskap om sin sjukdom, behov av information för att leva med sjukdomen, behov av information för att klara av sista tiden, behov av anpassad information, behov av att få information från rätt person.

Under alla tider har människan förmodat att miljön där den sjuke vårdas är en viktig del för tillfrisknandet. Miljöbegreppet är idag ett av fyra centrala begrepp inom vårdvetenskapen. Samspelet mellan människa, miljö, hälsa och omvårdnad ingår i ett flertal omvårdnadsmodeller. Genom att skaffa kunskap om vårdandets rum och hur det påverkar patientens välbefinnande, kan det skapas vårdrum som har en miljö som är positiv för patienten, närstående och vårdare. I denna studie har jag valt att undersöka hur patienten påverkas av miljön i vårdrummet där denne vårdas.

Suicid är ett samhällsproblem i Sverige. Det är idag den största dödsorsaken bland unga mellan 15-29 års ålder. Vårdpersonalen anser att det är psykiskt påfrestande och svårt att tala om. Syftet med denna litteraturstudie var därav att belysa hur sjuksköterskan kan förmedla tröst och hopp genom kommunikation och relation med den suicidnära patienten. Riskfaktorer för suicidnära patienter är bland andra hopplöshet, depression, relationsförlust, suicidplan och tidigare suicidförsök.

ABSTRAKTBakgrund:Psykisk ohälsa har ökat i Sverige och är en av de största riskfaktorerna för suicid. Varje år dör ca 1400 personer i Sverige genom suicid. Sjuksköterskor upplever att suicidnära patienter medför svårigheter och att de tycker sig ha otillräcklig kunskap i ämnet. Syfte: Syftet med studien var att beskriva hur sjuksköterskor i ambulans upplever det prehospitala mötet med en person som försökt, försöker eller hotar att begå suicid. Metod: Kvalitativ innehållsanalys användes för att bearbeta datan som samlats in genom induviduella, semi-strukturerade intervjuer.

Suicidalitet, självskadebeteenden och psykisk ohälsa hos ungdomar är ett ökande problem. Antalet suicid i Sverige har minskat sedan 1980-talet. Men i åldersgruppen ungdomar 15-19 år har suicidantalen istället ökat markant. Suicidpreventiva åtgärdsprogram har införts för att på detta sätt försöka stoppa denna oroväckande utveckling. Syftet med detta fördjupningsarbete var att belysa ungdomars suicidalitet samt sjuksköterskans yrkesroll och förhållningssätt vid vårdandet av dessa ungdomar.

Tillgången på organ är för liten i förhållande till efterfrågan. Många patienter hinner avlida i väntan på ett nytt organ. För att ingrepp ska få göras måste närstående underrättas. Den avlidne anses positiv till organdonation om han eller hon inte gjort sin vilja känd, närstående kan dock motsätta sig detta. Ungefär en tredjedel av de närstående nekar till donation om den avlidnes vilja inte är känd.

Arbetet handlar om hur man som höft och knäopererad patient känner sig bemött på en ortopedisk vårdavdelning efter att ha fått en protes inopererad. Dessa operationer kan i efterförloppet vara mycket smärtsamma och behöver i regel lång rehabilitering, vilket ställer stora krav på personalens sätt att vårda och bemöta patienter i postoperativt skede.Syftet är att beskriva hur patienter efter höft och knäprotesoperationer upplever personalens bemötande på ortopedisk vårdavdelning.En litteraturstudie är gjord utifrån kvalitativa artiklar som har bearbetats och analyserats enligt Evans metod som utgångspunkt för ett deskriptivt resultat.Resultatet presenteras utifrån tre teman; Att känna sig bemött som en unik individ: som skildrar patienters upplevelser av hur personalen tillgodoser varje enskild patients behov. Att känna sig professionellt omhändertagen: beskriver hur patienter känner när de blir väl omhändertagna under sin postoperativa tid på avdelningen. Att känna sig förbisedd: beskriver att patienter känner sig försummade och negligerade under sin postoperativa tid på vårdavdelningen. För att patienter med höft och knäproteser skall uppleva vården som positiv diskuteras vikten av att sjuksköterskan ger god information till patienten, att hon får fortlöpande utbildning och att vårdpersonalen arbetar med etiska reflektioner..

Audiological rehabilitation is a complex process and can involve medical, educational, psychological, social and technical proceedings. The audiologist's part in this process is essential. The purpose of the study was twofold: to describe the audiologist's working process and to explore patient records written by audiologists according to structure, content and comprehensiveness. Method. Out of rules and regulations, code of ethics and literature concerning audiological rehabilitation from the audiologist's point of view, a model for the audiologist's working process was developed.

 Bakgrund: Väntelistorna för de patienter som står i kö för en levertransplantation blir allt längre i alla länder runt om i världen. Väntetiden upplevs för patienterna som en psykiskt och socialt påfrestande tid eftersom det är oklart om och när ett organ som passar blir tillgängligt. Det är viktigt att sjuksköterskan antar utmaningen att möta lidandet och den lidande människan och bidra till att minska detta. Syfte: Syftet med litteraturstudien var att belysa och beskriva patienters upplevelser i väntan på en levertransplantation. Metod: Litteraturstudien bygger på totalt 10 kvalitativa och kvantitativa vetenskapliga artiklar.

    Abstract The aim of this paper is to highlight experiences gained by psychotherapists in their work with young adults.  Aspects looked at include: recurring themes, the process of diagnosing young adults, the therapeutic alliance, and the therapeutic techniques.  Six experienced psychodynamic therapists were interviewed, and a semi-structured interview method was used. The results show a high level of agreement between the therapists as to their experiences and conclusions of psychotherapy with young adults.Results presented in this paper suggest that there is a difference between psychodynamic therapy used with young adults, and the more traditional psychodynamic therapy.  The most important difference turned out to be the approach of the therapist toward the patient, where a more active and distinct approach by the therapist to the here-and-now situation was to be preferred. All six therapists came out strongly against the use of the DSM manual when diagnosing young adults. The importance of understanding young adults and their difficulties from a psychological development point of view was stressed, as well as the importance of taking the approach that the years of young adulthood bring their own issues and concerns. It is clear from these interviews that there is a strong need for the establishment of institutions or centres specifically tailored to meet the needs of young adults for psychotherapeutic treatment at an early stage and in an adequate way, in order to avoid unnecessary ?pathologising? of their specific problems.  .

SammanfattningSyfte: Syftet är att beskriva hur individer som överlevt ett hjärtstopp samt individer som överlevt ett hjärtstopp och erhållit en ICD upplever sin livskvalitet utifrån ett fysiskt, psykiskt och socialt perspektiv. Vidare var syftet också att beskriva kvaliteten på de ingående artiklarna avseende undersökningsgrupp. Metod: Beskrivande litteraturstudie med 12 ingående resultatartiklar. Sökningar gjordes i databaserna Cinahl, PubMed och PsychINFO. Huvudresultat: Upplevelsen av livskvalitet påverkas ur flera aspekter hos individer som drabbats av hjärtstopp.

Hjärtinfarkt drabbar årligen ett stort antal människor och är den vanligaste dödsorsaken inom hjärt- och kärlsjukdomar. Att drabbas av en hjärtinfarkt innebär ofta ett plötsligt och oförberett insjuknande och påverkar stora delar av en människas liv. Kunskap kring sjukdomen har ökat de senaste åren men mer kunskap kring hur patienten upplever sjukdomen behövs. Syftet med denna studie är därför att beskriva patienters upplevelser tiden efter en hjärtinfarkt. Metoden är en litteraturbaserad studie med utgångspunkt i 10 kvalitativa artiklar.

Bakgrund: Patient i hemodialys (HD) behandling är utsatt olika stressfaktorer, som tillexempel den strikta diet, begränsat vattenintag, bundenhet till dialysenhet eller känsla avtrötthet även på dialysfria dagar. Cirka 20 procent patienter i HD behandling utvecklardepression som i sin tur leder till låg plasma albumin.Syftet: Att belysa samband mellanstressfaktorer, depression, låg plasma albumin och mortalitet/morbiditet samt omvårdnadensbetydelse för patienter i hemodialysbehandling.Metod: Studie genomfördes som enlitteraturöversikt och granskning av vetenskapliga artiklar.Resultat: Resultat baserar på 15artiklar, varav 1 kvalitativ, 14 kvantitativ. Resultatet delades i fem kategorier: stressfaktoreroch deras koppling till depression, depression, låg plasma albumin, omvårdnadsåtgärder vidlåg plasma albumin, omvårdnadsåtgärder vid depression.Diskussion: I diskussion lyfts uppsamband mellan högre morbiditet/mortalitet och depression samt låg plasma albumin hospatienter i HD behandling. Det tas upp även vikten av omvårdnadsinsatser vid depression ochlåg plasma albumin hos patient i HD behandling.Slutsats: Mer forsknings behövs för attsjuksköterska kan erbjuda patienten effektiva strategier som hjälper denne att hantera destressfaktorerna och livsstilförändringar som HD innebär..

Aim: The aim of this study was to describe how patients with acute illness experience their given care in the emergency department. Method: A literature review of ten studies where differences and similarities were analyzed. These studies had been published between the years of 2000 and 2011. Results: The analysis showed a lack of sufficient care concerning patients? subjective experiences.

 Bakgrund: Trauma innebär att kroppen blivit utsatt för våld av hög energi, vilket kan medföra livshotande skador. Skadorna patienten ådrar sig har en stor påverkan på kropp och själ och patienten hamnar i en sårbar situation. Syfte: Beskriva patienters upplevelse av vård på en akutmottagning i samband med trauma.Metod: Systematisk litteraturstudie som omfattade nio artiklar, fyra kvantitativa och fem kvalitativa. Artiklarna kvalitetsgranskades och artiklarnas resultat analyserades enligt Forsberg och Wengströms (2013) innehållsanalys.Resultat: Sjuksköterskans sätt att delge information kunde ge upphov till ilska, ångest och osäkerhet hos patienten om den var bristfällig.En tillfredställande information gav ett större förtroende för sjuksköterskan och ett väl omhändertagande gav en känsla av säkerhet. Sjuksköterskan kunde sakna förståelse för patientens upplevelse av den främmande situationen.