Artros är en vanlig folksjukdom där 3-5 procent av Sveriges befolkning är drabbad. Oftast drabbas höft- och knälederna vilka är de viktbärande lederna men även andra leder kan drabbas. Syftet med denna systematiska litteraturstudie är att belysa vuxna patienters upplevelser av artros i det dagliga livet. Studien är baserad på 11 kvalitativa och kvantitativa artiklar där Goodmans sju steg används som metod. Resultatet presenteras under temat smärta och de tre kategorierna: fysisk funktionsnedsättning, psykisk påverkan och sociala begränsningar.

Cultural bias in health assessment has been asserted in various scientific reports. The aim of this study was to determine whether ethnicity effects how patients are represented in such medical certificates that are needed to obtain a certain Swedish social insurance. The setting was an analysis of 18 medical certificates for patients whose parents were born in Sweden, respectively of 18 medical certificates of patients whose parents immigrated to Sweden from non European countries. The main objective was comparison of the two groups to test for ethnical heteronormative representations of the patients and their parents. The method used is mainly based on critical discourse analysis in combination with Fowlers (1996) semantic tools used to decipher disparity in the discourse.

För att möjliggöra användbara fuktmätningar hos byggnadsmaterial i produktion har treviktiga egenskaper hos mätmetoder identifierats: ? Enkla att handha ? Enkla att momentant läsa av resultat utan behov av analys ? Enkla att montera (om så krävs)Fuktstickan BTG uppvisar god uppfyllnad av dessa tre krav på egenskaper men gav docksämre resultat vid laborationstester och fältmätningar. På grund av detta så är den ej en avmetoderna som rekommenderas till produktion, utan föreslås istället för vidare studier.Betong har bedömts vara det, av de undersökta materialen, som står för den störstafuktbelastningen för de övriga byggnadsmaterial som den byggs ihop med. Därför har en,för fältmätningar i produktion, förenklad manual för fuktmätningar medelst testosystemetskapats och föreslås ligga till grund för kompletteringar till NCC:s kunskapsdokument.För isolering så görs bedömningen att fukttillståndet hos den kan uppmätas medelst enluftfuktmätare och för uppmätande av fukttillstånd hos trä, rekommenderas traditionella,elektroniska mätinstrument med tillhörande hammarstift på en förlängningskabel.För övriga byggnadsmaterial har inga metoder funnits tillfredsställande, utifrån de tregrundläggande egenskaperna som identifierats för fuktmätning i produktion..

As a public nurse there is a great probability that you will meet patients that have had a myocardial infarction. We want to contribute to create a greater understanding of how a nurse can support and understand these people. The last 30 years the infarction care has made a big progress. Still many conceptions remain which means that for many people a myocardial infarction leads to a belief that this is the end of the working life, social life, sparetime activities and travelling. Due to this misbelief it is important that the nurse creates good conditions for the patient right from the start.

Bakgrund: Långvarig icke malign smärta är vanligt förekommande problem som påverkar en individs liv utifrån flera aspekter; fysiskt, psykiskt och emotionellt. Upplevelsen av smärtan är subjektiv och unik för individen och kan vålla ett stort personligt lidande. Syfte: Syftet var att belysa upplevelsen av att leva med långvarig icke malign smärta. Metod: Studien var en kvalitativ litteraturstudie. Studien är baserad på tio artiklar som blivit analyserade utifrån Graneheims och Lundmans innehållsanalys. Resultat: Personer med långvarig icke malign smärta upplever att smärtan kontrollerar och begränsar dem i vardagen.

Bakgrund: Samhället idag går mot en allt större blandning av människor från olika etniska bakgrunder och med skilda språk. Sjukvården har samma skyldigheter att möta behovet hos dessa grupper som den övriga befolkningen, vilket ställer andra krav på sjuksköterskan.  Syfte: Syftet var att utifrån ett patientperspektiv belysa invandrares upplevelser av transkulturell omvårdnad med fokus på kommunikation. Metod: Litteraturöversikt med induktiv ansats. Resultat: Resultatet visade att många invandrare möter svårigheter ifråga om att komma i kontakt med vård och att de ibland upplever diskriminering från vårdpersonal.

Den sociala ångesten många känner i olika situationer kan leda till undvikande, isolering och ibland även kompliceras av depressiva symtom och/eller alkoholanvändning. Huruvida ett samband mellan dessa problem kan visa sig i 16-17 årsåldern undersöktes genom en enkät om nedstämdhet, alkoholanvändning och social ångest. Resultatet visade att nedstämdhet hade en inverkan på grad av social ångest hos båda könen. Dock var tjejer i högre grad än killar mer nedstämda. Tjejer som drack mindre uppvisade en högre grad av social ångest.

Det är komplext att i ett palliativt skede ge korrekt och individanpassad information till patienter. Därför är det viktigt att sjuksköterskan använder sig av ett etiskt förhållningssätt och identifierar de behov som patienten har. Syftet var att belysa patientens behov av information i den palliativa omvårdnaden. En litteraturstudie genomfördes där femton vetenskapliga artiklar bearbetades och granskades. Fem teman framkom som belyser behovet av information för att få kunskap om sin sjukdom, behov av information för att leva med sjukdomen, behov av information för att klara av sista tiden, behov av anpassad information, behov av att få information från rätt person.

Suicid är ett samhällsproblem i Sverige. Det är idag den största dödsorsaken bland unga mellan 15-29 års ålder. Vårdpersonalen anser att det är psykiskt påfrestande och svårt att tala om. Syftet med denna litteraturstudie var därav att belysa hur sjuksköterskan kan förmedla tröst och hopp genom kommunikation och relation med den suicidnära patienten. Riskfaktorer för suicidnära patienter är bland andra hopplöshet, depression, relationsförlust, suicidplan och tidigare suicidförsök.

ABSTRAKTBakgrund:Psykisk ohälsa har ökat i Sverige och är en av de största riskfaktorerna för suicid. Varje år dör ca 1400 personer i Sverige genom suicid. Sjuksköterskor upplever att suicidnära patienter medför svårigheter och att de tycker sig ha otillräcklig kunskap i ämnet. Syfte: Syftet med studien var att beskriva hur sjuksköterskor i ambulans upplever det prehospitala mötet med en person som försökt, försöker eller hotar att begå suicid. Metod: Kvalitativ innehållsanalys användes för att bearbeta datan som samlats in genom induviduella, semi-strukturerade intervjuer.

Suicidalitet, självskadebeteenden och psykisk ohälsa hos ungdomar är ett ökande problem. Antalet suicid i Sverige har minskat sedan 1980-talet. Men i åldersgruppen ungdomar 15-19 år har suicidantalen istället ökat markant. Suicidpreventiva åtgärdsprogram har införts för att på detta sätt försöka stoppa denna oroväckande utveckling. Syftet med detta fördjupningsarbete var att belysa ungdomars suicidalitet samt sjuksköterskans yrkesroll och förhållningssätt vid vårdandet av dessa ungdomar.

Tillgången på organ är för liten i förhållande till efterfrågan. Många patienter hinner avlida i väntan på ett nytt organ. För att ingrepp ska få göras måste närstående underrättas. Den avlidne anses positiv till organdonation om han eller hon inte gjort sin vilja känd, närstående kan dock motsätta sig detta. Ungefär en tredjedel av de närstående nekar till donation om den avlidnes vilja inte är känd.

Arbetet handlar om hur man som höft och knäopererad patient känner sig bemött på en ortopedisk vårdavdelning efter att ha fått en protes inopererad. Dessa operationer kan i efterförloppet vara mycket smärtsamma och behöver i regel lång rehabilitering, vilket ställer stora krav på personalens sätt att vårda och bemöta patienter i postoperativt skede.Syftet är att beskriva hur patienter efter höft och knäprotesoperationer upplever personalens bemötande på ortopedisk vårdavdelning.En litteraturstudie är gjord utifrån kvalitativa artiklar som har bearbetats och analyserats enligt Evans metod som utgångspunkt för ett deskriptivt resultat.Resultatet presenteras utifrån tre teman; Att känna sig bemött som en unik individ: som skildrar patienters upplevelser av hur personalen tillgodoser varje enskild patients behov. Att känna sig professionellt omhändertagen: beskriver hur patienter känner när de blir väl omhändertagna under sin postoperativa tid på avdelningen. Att känna sig förbisedd: beskriver att patienter känner sig försummade och negligerade under sin postoperativa tid på vårdavdelningen. För att patienter med höft och knäproteser skall uppleva vården som positiv diskuteras vikten av att sjuksköterskan ger god information till patienten, att hon får fortlöpande utbildning och att vårdpersonalen arbetar med etiska reflektioner..

Audiological rehabilitation is a complex process and can involve medical, educational, psychological, social and technical proceedings. The audiologist's part in this process is essential. The purpose of the study was twofold: to describe the audiologist's working process and to explore patient records written by audiologists according to structure, content and comprehensiveness. Method. Out of rules and regulations, code of ethics and literature concerning audiological rehabilitation from the audiologist's point of view, a model for the audiologist's working process was developed.

This report describes a new foundation method and compares it with a traditional founding of concrete. This new method is called the Koljern technique and uses cellular glass which is called Foamglas. The Foamglas is compounded to founding elements by lightweight steel beams. Foamglas is an insulation material with high compressive strength, and is rot, insect, vermin and acid proof. The cellular glass is also fire proof and watertight, which makes it a very good construction material.The report contains a study of a number of cases for which the Koljern technique is compared with a foundation of concrete.