Inledning: Att som sjuksköterska arbeta med patienter som vårdas mot sin vilja kräver stor inlevelseförmåga. Mötet med denna patientgrupp gör att sjuksköterskorna utsätts för tvivel och osäkerhet huruvida den vård som erbjuds är till gagn för patienten.  Syfte: Studiens syfte var att beskriva patienters upplevelse av sluten psykiatrisk tvångsvård. Metod: En systematisk litteraturstudie har genomförts. Åtta vetenskapliga artiklar publicerade från år 2000 och framåt inkluderades.

This thesis presents an analysis of a conversation between a therapist and her client. Through a study of the conversation's topics and structure I have been able to draw conclusions on how the therapist governs and steers the session. With the use of certain tools, such as introductions of topics, invitations, paraphrasing and explorative questions, the therapist presents the frames of the conversation. At the same time, though, she invites the client to state her point of view and correct the views imposed on her through, for example, formulations from the therapist. I in my study I have used the methods of Conversational Anlaysis (CA) com-bined with quantitative methods such as calculating the frequency of a phenomenon.Throughout the thesis I have compared my results with the results presented by Ulla Melander Marttala in her dissertation Content and perspective in doctor-patient conversa-tions.

De senaste 20 åren har det skett en ökning av självmordsförsök i Sverige och varje år dör nästan 1 miljon människor i världen på grund av självmord. En stor andel av dessa personer har tidigare varit i kontakt med somatiska vården på grund av självmordsproblematik. Enligt Ida Jean Orlandos interaktionsteori reagerar sjuksköterskan känslomässigt i mötet med patienten och agerar utifrån denna känsla, vilket har en direkt påverkan på bemötandet. Syftet med arbetet var att undersöka sjuksköterskors bemötande av personer som försökt ta sitt liv med utgångspunkt från sjuksköterskan. Arbetet var en litteraturöversikt som grundades på 13 artiklar som granskats enligt Röda Korsets granskningsmall.

Att leva med ätstörning är ett handikapp som genomsyrar de drabbade personernas hela liv och omgivning. Syftet med denna litteraturstudie var att beskriva upplevelsen av att leva med hetsätningsstörning. I litteraturstudien ingick 13 vetenskapliga artiklar och de analyserades med kvalitativ manifest innehållsanalys. Analysen resulterade i sju kategorier: Att känna sig besatt; att söka efter kontroll; att känna sig isolerad; att maten dämpar känslor; att känna skuld och skam; att inte acceptera sig själv och se sig som annorlunda; att se konsekvenserna av sjukdomen och söka en förändring. Resultatet visade att personer med hetsätningsstörning har dålig självkänsla, låg självbild och känner mycket skuld och skam för hur sjukdomen drabbar familjen.

Patofysiologin bakom fibromyalgi är diffus och det finns många hypoteser kring uppkomsten, detta medför en stor brist på kunskap i både hälso- och sjukvården och i samhället. Syftet med litteraturstudien var att belysa hur patienter med fibromyalgi påverkas av sin sjukdom. Studien genomfördes som en litteraturstudie med en teoretisk referensram. Resultatet redovisas utifrån smärtans sex dimensioner vilket gav en överblick om hur det är att leva med syndromet. Resultatet visade att fibromyalgi påverkade individers psykiska och fysiska välbefinnande genom att det sociala livet inskränkts, arbetsförmåga reduceras och isolering.

BakgrundI Sverige är cancer en vanlig sjukdom, enligt beräkningar kommer var tredje person att få en cancerdiagnos någon gång under sin livstid. Kring varje person med cancer finns vanligtvis en eller flera anhöriga. Blodcancer är den vanligaste orsaken till allogen stamcellstransplantation, vilket innebär att blodbildande stamceller transplanteras från en donator. Under 2010 genom­fördes 252 allogena stam­cellstransplantationer i Sverige. Behandlingen är lång och mycket påfrestande för patienten.

Kommunikationen och därmed informationsutbytet anses utgöra en central del i vården och behövs för att upprätthålla en gynnsam vårdrelation mellan vårdpersonal och patient. Sjuksköterskan ska bedriva en vård som ska främja hälsa, lindra lidande, förebygga sjukdom och återställa hälsa enligt International Council of Nurses (ICN) etiska kod för sjuksköterskor. Sverige och flera delar av världen blir mer mångkulturellt befolkat och detta medför en förändring i vårdandet av dessa patienter, mot ett mer så kallat transkulturellt vårdande. Språkbarriärer inom vården kan försvåra informationsutbytet mellan patient och vårdgivare. Om informationsutbytet inte fungerar kan det resultera i att samspelet brister mellan patienten och sjuksköterskan.Syftet med arbetet är att belysa språkbarriärer mellan patient och sjuksköterska, vilka faktorer som påverkar dessa och vilka effekter de ger på vården.

Syftet men denna litteraturstudie var att studera föräldrars upplevelser av att leva med ett barn med astma. Åtta artiklar som motsvarade syftet för studien analyserades med kvalitativ innehållsanalys. Analysen resulterade i fyra kategorier: att vara den som är bäst på att ta hand om barnet, att det tar mycket tid, att alltid vara på sin vakt samt att acceptera att det är som det är. Föräldrarna fann tillfredställelse i att kunna ta hand om sina barn men saknade ibland omgivningens förståelse och stöd. Den tidskrävande omvårdnaden av barnen upplevdes stressande och medförde isolering på grund av att föräldrarna ville skydda sina barn.

Målet med arbetsterapeutens arbete är att möjliggöra utförandet av vardagliga aktiviteter. Arbetsterapeuternas arbetstid innefattar både patient- och icke-patientrelaterad tid. Den icke-patientrelaterade tiden är tid som upptar en stor del av arbetsterapeutens arbetstid men som inte syns. Denna studie bygger på en enkätstudie som avsåg att lyfta fram och tydliggöra arbetsterapeuternas patient- och icke-patientrelaterade tid. Syftet med denna uppsats var att undersöka vad arbetsterapeuten i primärvården gör på sin arbetstid när han/hon inte träffar patienter.

En av anestesisjuksköterskors uppgifter på en operationsavdelning är att ta emot och förbereda patienten inför narkos. Anestesisjuksköterskor bör arbeta utefter en perioperativ vårdprocess där ett pre- intra- och postoperativt samtal med patienten ingår. Den vetenskapliga litteraturen i ämnet förespråkar vikten av kontinuitet i patientmötet och den perioperativa vårdprocessen. En välinformerad patient känner sig trygg, vilket leder till minskat vårdlidande och snabbare postoperativ återhämtning. Dagens verksamhet är dåligt anpassad till att följa den perioperativa process som litteraturen beskriver.

Att ena dagen vara frisk och mitt i livet och nästa dag drabbas av akut och allvarlig sjukdom leder för patienten till en känsla av kaos. Under vårdtiden ska sjuksköterskan hjälpa patienten genom detta kaos och förbereda patienten för att lämna sjukhuset och fortsätta med sitt liv. Detta görs genom vårdande samtal som syftar till att informera om sjukdomen, riskfaktorer och livsstilsförändringar. Samtalen har också en stödjande funktion.Syftet med examensarbetet är att utifrån hjärtinfarktpatienters upplevelser beskriva innebörden av det vårdande samtalet med sjuksköterskan. Det teoretiska perspektivet är det vårdande samtalet.

Att skriva enhetstester är en viktig del i nya populära systemutvecklingsmetoder som extreme programming. Med testdriven utveckling skriver man testerna innan den källkod som skall testas. Ett vanligt problem med dessa tester är att de blir beroende av delar i systemet som inte är intressant för själva testen. Mock objekt är en teknik som gör det enkelt att isolera tester från allt som inte är relaterat till det som skall testas.Det finns två sätt att se på mock objekt. Den traditionella synen är att mock objekt skall användas som ett verktyg vid isolering av externa system.

 Every day media reports acts of violence in various kinds. Crime statistics shows that threats and violence are increasing in regard to both frequency and intensity within the nation. Nurses in the ambulance service are often the first to meet with a patient, therefore these nurses often find themselves in situations where violence and threats occur or have occurred. Drug addiction or some kind of illness are often reasons behind threats and violence.Earlier studies within this area of knowledge are mostly foreign and therefore little describes Swedish nurses` experiences of threats and violence within the ambulance service.The purpose of this study was to describe nurses experiences of threats and violence in the meeting with patients within the ambulance service.The study is a qualitative interview study performed within the School of Life Sciences at the University of Skövde. Six nurses were interviewed with the criterion that they should have experienced threats and violence within their occupation.

Bakgrund: Sexualiteten är en viktig del av att vara människa men den är också sårbar vid sjukdom. Hälso- och sjukvården bör ha ett holistiskt synsätt på människan vilket även innefattar att ta hänsyn till den sexuella hälsan. Syftet med studien var att belysa sjuksköterskans respektive patientens perspektiv på kommunikationen om sexuella hälsa vid sjukdom. Resultatet baserades på 13 vetenskapliga artiklar publicerade mellan 2000?2010 och visade att patienterna var missnöjda samt hade ett större behov av kommunikation än vad som gavs.

Syfte:Att belysa vad som tas upp i vårdprogram angående vårdmöte och stöd till cancerpatienter.Bakgrund:På grund av det ökade antalet människor som får diagnosen cancer, är sjuksköterskor i behov av mer kunskap om vårdmöte och stöd till cancerpatienter.Metod:Att analysera data genom en kvalitativ litteraturstudie som behandlar omvårdnads - och psykosociala aspekter i vårdprogram.Resultat:Delaktighet genom information, stöd genom kommunikation, att uppmärksamma psykisk ohälsa samt att bemöta existentiella frågor har visat sig vara viktiga delar och utgör resultatets fyra temaområden.Slutsats:Vårdprogram har visat sig innehålla en ojämn fördelning av information angående vårdande möten och stöd till cancerpatienter. Sammantaget ger dock det material som presenteras i studiens resultat, en relativt mångfacetterad bild av hur vårdmöte och stöd kan ges under olika faser i cancerpatienters sjukdomsförlopp.Klinisk implikation:Denna studie kan vara en bra källa till information för sjuksköterskor om vård och stöd i der dagliga mötet med cancerpatienter. Genom att erbjuda användbara råd och strategier kan denna studie skapa en ökad känsla av självförtroende inför svåra situationer som sjuksköterskan kan möta..