Anorexia Nervosa är en komplex sjukdom som kräver en individualiserad vård. Då patienter med anorexi ofta kännetecknas av att vara ambivalenta angående att tillfriskna, behövs ett gott samarbete och en god relation med sjuksköterskorna. Syftet med studien är att undersöka vad god omvårdnad innebär för patienten och sjuksköterskan vid vård och behandling av Anorexia Nervosa. Arbetet är utformat till en litteraturstudie grundad på tio vetenskapliga artiklar. I resultatet, som är tvådelat, framkommer sju teman vilka är självständighet, socialt stöd, isolering, en utmaning, relationen, omtanke och respekt samt tillit.

In the school subject of the natural sciences it is imperative that the students are given opportunities to ?talk science?, since the dialogues that occur in the classroom have a significant importance for the students? abilities to engage in meaning-making in their learning process. Hence, the student and teacher interaction in the classroom and the feedback given there play a significant role in the students? learning process. The aim of this study is to contribute to the development of formative assessment tools that can mediate the students? meaning-making in natural sciences subjects in upper-secondary school.

Benämningen patient är ett kollektivt begrepp, som sätter sjukdomen och dess behandling i fokus. Hälso-och sjukvården har haft svårt att förändra sitt traditionella perspektiv där patienten betraktas längst ner i den hierarkiska sjukvårdsorganisationen. För att förändra det traditionella perspektivet så har ett nytt synsätt utformats där begreppet "patient" byts ut till "person". Personcentrerad vård började införas inom äldre- och demensvården, men tankar finns om att det även ska införas inom specialistvården. Syftet med studien var att utifrån litteraturen beskriva vad som kännetecknar personcentrerad vård ur ettomvårdnadsperspektiv.

Integration policies have failed to make diversity into anything more than occupying the same physical space. People of different cultural background still do not share their lives to any real extent. Attempts made within planning and landscape architecture to catalyst the integration process have mainly been focused on structural measures, such as residential policies. As for outdoor environments, non-verbal casual encounters in the shape of crossing paths are assumed to lie at the heart of urban social integration.The aim of the thesis is to question this assumption and, as the thesis will show, there is literature supporting this aim. Looking at the works of Gordon Allport, Lewis Coser and some of their followers, I find intercultural contact to require more complex ways of interaction in order to reduce prejudice and to generate tolerance and understanding.

The purpose of this study is to examine escort-business with a focus on sales of BDSM-services (Bondage and Discipline, Dominance and Submission, Sadism and Masochism). The study is based on qualitative interviews with three informants providing BDSM-services, as well as a survey with 96 men who requested domination of escorts (the survey was carried out by an escort in the 1980s). The analysis of this material resulted in the identification of three themes on which the study centers: The personal experiences of the three escorts, the interaction between the escorts and the clients, and the changes over time when it comes to the performance of BDSM-services. The study has a gender perspective with a focus on feminism and queer-theory. The important conclusions are that there are several differences between prostitution having a focus on BDSM-services and other prostitution.

BackgroundHandover occurs as a daily task for health care professionals in all levels of care. Handover between ambulance crew and emergency department staff stands for the first exchange of information about a patient?s condition. Different factors may impact the handover communication and make it vulnerable.AimThe aim is to highlight factors of importance at handover between the ambulance and emergency room.MethodA literature review of thirteen studies with qualitative and quantitative research approach. The purpose of this literature review was to provide an overview of the area.ResultsExperiences for health care professionals is that communication is important for patient handover between ambulance and emergency department.

The most predominant method for forest harvesting in Sweden is the cut-to-length method based on two-machines, a harvester that fells trees and cut them in a predefined length, and a forwarder which transports logs to a landing area for further transport to a processing facility. New machine solutions have to be much gentler to the ground than today?s machines. To be able to develop a forestry machine that preserves the terrain requires a proper understanding of the interaction between tire and soil.The goal of the project is to contribute to the existing knowledge of forest machine tire-soil interaction and to develop a tire-soil model that enables dynamic simulations of forest machines operating in rough terrain. The modeling has especially been focused on the interaction between tires and soft ground.A comparison of theoretical data of different WES-based terrain interaction models and a comparison test data from a full scale field test is presented.

SammanfattningDetta är en studie av sjuksköterskors bemötande av patienter på Sjukvårdsrådgivningen i Region Skåne. Syftet är att undersöka hur det helhetstänkande som är vanligt förekommande i teoretiska debatter om sjukvården är förankrat i den praktiska verksamheten. Jag fokuserar på bemötande som kompetens, och studerar dess plats och auktoritet i organisationen. Jag undersöker även hur helhetstänkandet praktiskt fungerar i mötet mellan sjuksköterska och patient genom att fokusera på hur kön och sexualitet synliggörs och beaktas i samtalen.Jag utgår från Judith Butlers teori om den heterosexuella matrisen och om hur kön och sexualitet görs genom social interaktion. Jag använder mig också av intersektionalitet som ett analysverktyg.

Hälso- och sjukvården är idag under stor förändring. Dagens sjuksköterska ställs inför kraven från den allt mer välinformerade patienten. Enligt lag har patienten rätt att vara delaktig i vården bland annat genom att läsa sin journal. Dagens sjuksköterska måste tillåta patienten att aktivt delta i sin vård. Som teoretisk utgångspunkt har Benners omvårdnads teori använts.

Background: In Sweden it is a legal right for patients to have the possibility to participate in their own care. Several studies highlight the importance of a good relationship, good communication and good cooperation in order to increase a sense of security and thus the possibility of participation. One way to increase patients' ability to influence and participate can be to adapt person-centered care. This moves the focus from the patient's illness to the patient and his/her resources. Aim: The aim of this study is to describe patients' experiences of the possibility to actively participate in decisions regarding its care and treatment at surgical wards.

Background: Every year, patients die while waiting for an organ due to the shortage of donors. When a patient is declared brain dead, the question of possible organ donation arises. In some cases, the patient is registered in the donor registry, but sometimes their stance on donation is unknown. The next of kin then become involved in the decision and are asked both what the patient would have wanted and how they themselves feel about donating their deceased family member?s organs. Aim: The aim of this literature review was to describe relatives' experiences of the decision-making process regarding organ donation after death.

Bakgrund: Människors tillvaro baserar sig på relationer till andra och det är kommunikationen som utgör grunden för dessa relationer. Avsaknaden av ett gemensamts språk mellan sjuksköterska och patient upplevs som ett hinder för att ge vård av god kvalitet. På en akutmottagning träffar sjuksköterskorna, under en kort och intensiv period, ett stort antal patienter och gör en snabb bedömning och prioritering. För att det ska fungera måste sjuksköterskan förstå patientens kommunikation. Syfte: Syftet med studien är att beskriva sjuksköterskors kommunikation med patienter där ett gemensamt språk saknas, på en akutmottagning. Metod: Författarna gjorde en kvalitativ intervjustudie på en akutmottagning. Materialet analyserades inspirerade av Graneheim och Lundmans modell.

Utifrån våra erfarenheter som sjuksköterskor har vi en gemensam upplevelse av att det finns problem runt läkemedel och äldre. Det finns studier som visar att mellan 10 till 20 procent av äldre som läggs in akut på sjukhus beror på läkemedelsrelaterade problem. Biverkningar av läkemedel kan för den äldre ge ett lidande istället för ett lindrande. För att komma vidare tror vi att sjuksköterskor i mötet med den äldre behöver skapa förutsättningar för delaktighet i läkemedelsbehandling och därmed kunna uppfatta den äldres behov såväl uttalade som outtalade. Vad är det som hindrar och möjliggör patientens delaktighet i sin läkemedelsbehandling? Syftet med uppsatsen är att belysa den äldres förutsättningar för delaktighet i sin läkemedelsbehandling.

Human-animal interaction is suggested to be a main feature within livestock production. The quality of handling, for instance, appears to be greatly depending on the attitudes and behaviour of the stock people. Various studies have been conducted on relationships between human and animals, but few have looked upon differences in human-animal interaction and attitudes between countries. Two countries often discussed in livestock production are The Netherlands and Sweden. It would be of interest to compare these two countries to find out whether (assumed) differences are reflected in the attitudes between animal handlers.

Background: Pervious research indicates that communication between patient and nurse has shortcomings. For the nurse, difficulties in care giving may emerge when the nurse and patient cannot understand each other. Research also shows that patients? participation in their care become more difficult by lack of communication. The care giving of patients who speak a different language is seen as a challenge by the nurse.