Feline asthma is a condition very similar to the respiratory disease affecting humans. It is causing, among other things, a constriction of the bronchial airways, an increase of mucus production and damage to, or erosion of, the epithelial membrane. The symptoms occur intermittently and do, in most cases, evolve during a long period of time. The aim of this essay was to investigate whether there are any nursing routines for feline patients with asthma in animal clinics and animal hospitals in Sweden, and if so, to compare similarities and differences. A literary study of research material also led to a suggestion of how to form a nursing routine for this type of patient.

The aim of this Masters thesis is to study opinions about the Swedish hospital libraries and their activities for the patients, in a selection of Swedish library journal articles. The theoretical starting point is grounded in Laclau and Mouffes discourse theory. The empirical material consists of 43 articles from three library journals; Biblioteksbladet, Blänkaren and DIK-forum, published between 1990 and 2004. These are analysed through a reading scheme in four levels. In the empirical material two themes appear; the culture theme and the patient information theme.

Syftet med uppsatsen har varit att undersöka hur anställda inom rättspsykiatrin ser på relationen mellan sig själva och vårdtagarna, samt att studera de olika aspekter som berör relationen i vårdandet, bland annat maktrelationen och vänskapsrelationen. Uppsatsen baseras på en kvalitativ studiemetod med semistrukturerade intervjuer. Nio stycken anställda vårdare (undersköterskor och skötare) från en avdelning inom rättspsykiatrin i Växjö deltar i studien. Resultatet visar att relationen mellan vårdare och vårdtagare är en viktig aspekt inom vården, och att relationen är basen inom vården för att kunna erbjuda bra vård till patienten. Intervjupersonerna menar att: En bra relation mellan vårdare och vårdtagare kännetecknas av att vårdaren ska kunna skapa förtroende, tillit i relationen, samt stödja och tillfredsställa patientens behov med hjälp av relationen.

Syfte: Att belysa sjuksköterskors och patienters upplevelser av vården vid långvarig icke-malign smärta.Metod: Den föreliggande uppsatsen har gjorts som en litteraturstudie där tolv vetenskapliga artiklar har analyserats.Resultat: Sjuksköterskor upplevde smärtbedömningen som en utmaning och ansåg att när de inte trodde på patientens smärtbeskrivning, var det ett hinder för en bra bedömning. Patienterna upplevde att de ofta blev misstrodda av vårdpersonalen och betonade vikten av att bli trodd. Det var viktigt för patienterna att få en diagnos och att hänsyn togs till deras önskan om vad behandlingen skulle resultera i. Patienterna upplevde att deras mål och vårdpersonalens mål med behandlingen inte alltid stämde överens. Sjuksköterskorna upplevde att utbildningen inte förberedde dem för att ta hand om patienter med långvarig smärta och att kunskapen om icke-farmakologiska behandlingsmetoder var bristfällig.

Bakgrund: Den ökade invandringen till Sverige har gjort att landet idag är ett mångkulturellt samhälle. Sjuksköterskan möter ofta patienter från andra kulturer. Dessa möten kan många gånger beskrivas i form av negativa vårderfarenheter för patienten. Syfte: Syftet var att belysa sjuksköterskans möte med patienter från andra kulturer. Metod: En litteraturöversikt med kvalitativ ansats genomfördes med nio vetenskapliga artiklar.

Syftet med litteraturstudien var att kartlägga sjuksköterskans och patientens syn på egenvård vid typ två diabetes. Studien genomfördes som en systematisk litteraturstudie. Materialsökningen har skett via facklitteratur, Internet samt databaserna Blackwell Synergy, EBSCO HOST, Elin@Dalarna och Ovid. Sökorden var diabetes, education, empowerment, management, nurse, nursing, patient, satisfaction, selfcare. Totalt användes 31 referenser till studien varav 16 empiriska artiklar låg till grund för resultatet.

Background: A health damage that has been specifically related to nursing is pressure ulcers. Pressure ulcers are a complication caused by disease, care and treatment and can result in great suffering for the patient. Pressure ulcers can affect people both physically and psychosocially and is experienced, by most patients, as a serious and unnecessary complication of care. Today there are hundreds of identified risk factors for pressure ulcers described that can be divided into patient and care-related risk factors. A successful pressure ulcer prevention and treatment is to reduce or eliminate the underlying causes for the development of pressure ulcers, prevent deterioration and to treat existing ulcers.

Bakgrund: Övervikt och fetma har tidigare visat sig vara ett stigmatiserat tillstånd som kan leda till en negativ inverkan på relationen mellan patient och vårdpersonal. Studiens teoretiska referensram utgick från ett humanvetenskapligt perspektiv med fokus på erfarenheter kring lidande utifrån Erikssons (2001) omvårdnadsteori.Syfte: Att belysa erfarenheter hosvuxna patienter med övervikt eller fetma med fokus på bemötande av vårdpersonal.Metod: Integrativ litteraturöversikt där både kvalitativa och kvantitativa studier användes för att få en helhetsbild av erfarenheter hos patienter med övervikt eller fetma med fokus på bemötande av vårdpersonal. Analysen grundades på nio valda studier. Resultat: I resultatet framkom fyra teman: Information och kommunikation med vårdpersonal, att inte passa in eller bli tagen på allvar, stöd vårdpersonal bidrar med samt att bli respekterad, lyssnad till och sedd som människa. Resultatet uppvisade att många patienter med övervikt eller fetma hade erfarenhet av brister i bemötandet av vårdpersonal. Slutsats: Med bemötande som verktyg kan en god vårdrelation mellan patient och vårdpersonal skapas. Det skulle därför kunna vara av betydelse att vårdpersonal fick handledning om hur denna patientgrupp vill bli bemött.  .

Hot och våld är vanligt förekommande inom psykiatrisk slutenvård och utgör ett betydande problem både för patienter som vårdas och för de sjuksköterskor som arbetar inom psykiatrisk verksamhet. Det finns ett ansvar hos sjuksköterskor inom psykiatrisk vård att hantera situationer med patienter där inslag av hot och direkt våld är en realitet utan att tillfoga patienten onödigt lidande. Det krävs kunskap och erfarenhet men också en förståelse inför patientens situation och egna upplevelser. Forskning som rör arbetsmiljön inom psykiatrisk slutenvård visar på att förekomst av hot och våld kan innebära relativa arbetsmiljöproblem för de sjuksköterskor som arbetar där. Detta kan resultera i psykosociala problem och med minskad arbetsglädje som följd.

Antalet människor som drabbas av smittsamma sjukdomar som HIV/AIDS, MRSA och Hepatit C är ett växande problem över hela världen, bara i Sverige lever idag omkring 59 000 med någon av de ovan nämnda sjukdomarna, av dem står Hepatit C för den största delen som utgör närmare 85 %. Personer med smittsamma sjukdomar förekommer i hela samhället och kan finnas inom alla avdelningar på sjukhus eller vårdcentraler. Till följd av okunskap och rädsla kan många som lever med en smittsam sjukdom uppleva sig stigmatiserade och bli dåligt bemötta av familj, vänner och vårdpersonal. Det kan resultera i att de känner sig isolerade från gemenskap som kan orsaka ett stort lidande. Syftet är att undersöka patientens upplevelse av att leva med en smittsam sjukdom.

Information är en viktig del i arbetet med människor. Jean Watson beskriver i sin omvårdnadsteori hur information kan reducera stress, rädsla och ångest samt öka möjligheten att förutsäga vad som kommer att hända. Arbetet som följer ämnar beskriva patientens upplevelse av information i samband med radiologiska undersökningar eller behandlingar samt identifiera röntgensjuksköterskans möjligheter att stödja och hjälpa patienten genom undersökningen eller behandlingen. Litteraturstudiens resultat baseras på 11 vetenskapliga artiklar från år 1999-2005 och behandlar patientinformation utifrån ett omvårdnadsperspektiv i samband med radiologiska undersökningar eller behandlingar eller vid liknade undersökningar eller behandlingar. I resultatet framkom att en patient som inte fått ta del av eller fått tillräckligt med information kan känna sig orolig och stressad inför och vid sin undersökning eller behandling.

Abstrakt Bakgrund: Att försöka ge en säker och kvalitativ vård är något som eftersträvas i sjukvården. För att minimera risker, tillbud och mänskliga faktorer så finns idag flera utarbetade system till hjälp. På Sveriges sjukhus införs nu S-BAR, för en patientsäker samt för personalen strukturerad mall som ska försöka göra så att information i överrapportering mellan olika vårdgivare inte går förlorad. Otydlig kommunikation och bristfällig informationsöverföring kan riskera patientsäkerheten eftersom hälso- och sjukvården är ett komplext och riskfyllt område där en stor mängd personlig information om enskilda patienter ska överföras från en enhet till en annan. Syfte: Syftet med denna studie var att undersöka hur ambulanspersonalens överrapportering överensstämmer med SBAR protokollet.

Syftet med studien var att beskriva hälsorelaterad livskvalitet, ångest/depression och vårdtillfredsställelse hos kvinnor med bröstcancer tidigt i sjukdomsförloppet samt att undersöka om det fanns ett samband mellan dessa aspekter. Vidare studerades förklarande bakgrundsfaktorer; demografiska, socioekonomiska och medicinska faktorer samt psykosocialt stöd. Denna tvärsnittsstudie genomfördes som en enkätstudie kompletterat med medicinska data från Regionalt register för bröstcancer i Uppsala/Örebroregionen. Totalt 1574 förfrågningar om deltagande gick ut, varav 69 % valde att delta i studien. Niohundratrettiotvå kvinnor ingick i de slutliga analyserna (59 %).

Idag är cancer den andra vanligaste dödsorsaken i Sverige. För att kunna hjälpa patienterna som inte kommer att överleva en obotlig cancer diagnos, behövs bland annat erfarna sjuksköterskor inom palliativ vård. Den palliativa vården syftar till att lindra symtom för att patienten ska uppnå en god livskvalitet. Syftet med studien var att ur sjuksköterskans perspektiv beskriva betydelsefulla faktorer för god palliativ vård och sjuksköterskans upplevelse av dessa faktorers betydelse för den palliativa vården av vuxna personer med cancer och deras närstående. En kvalitativ litteraturstudie valdes som metod där 8 kvalitativa artiklar valdes ut och analyserades enligt Graneheim och Lundmans modell för innehållsanalys.

This thesis presents an analysis of a conversation between a therapist and her client. Through a study of the conversation's topics and structure I have been able to draw conclusions on how the therapist governs and steers the session. With the use of certain tools, such as introductions of topics, invitations, paraphrasing and explorative questions, the therapist presents the frames of the conversation. At the same time, though, she invites the client to state her point of view and correct the views imposed on her through, for example, formulations from the therapist. I in my study I have used the methods of Conversational Anlaysis (CA) com-bined with quantitative methods such as calculating the frequency of a phenomenon.Throughout the thesis I have compared my results with the results presented by Ulla Melander Marttala in her dissertation Content and perspective in doctor-patient conversa-tions.