Bakgrund: Att vara patient på akutmottagning innebär upplevelser av oro ångest och smärta av att vara sjuk. Plötsligt blir patienten beroende av andra för att klara sina behov och omges samtidigt av okända människor i en ovan miljö. I dessa fall är en god kontakt mellan patienten och vårdpersonal mycket viktig för att patienten skall uppleva tillfredsställelse. Syfte: Att belysa patientens upplevelse av besök på en akutmottagning. Metod: En litteraturstudie baserad på nio vetenskapligt granskade artiklar med kvalitativ ansats.

The purpose of this Master thesis is to examine and describe dog breeders? information activities. Questions posed in this study are:? What are the information needs of dog breeders?? How does the dog breeder seek and use information?? How can the relationship between serious leisure and information activities be described?The theoretical framework consists of the sociologist Robert A Stebbins? theory about serious leisure. The study is based on a qualitative methodology.

SAMMANFATTNINGIntroduktion: Patientens upplevelse av en överflyttning från intensivvården till vårdavdelning, liksomnärståendes upplevelse av överflyttningen finns beskrivet i tidigare forskning. Denna forskning visar attöverflyttningen kan vara en problematisk process både för patient och närstående samt att adekvat ochkontinuerlig information är av stor vikt för de närstående. Det är dock få studier som beskriver kvalitén på deninformation de närstående får i samband med överflyttning. Syfte: Att belysa närståendes upplevelser av deninformation de får i samband med att en anhörig förflyttas från IVA till vårdavdelning. Metod: Intervjuer mednärstående på intensivvårdsavdelning vars anhörig vårdats mer än sju dagar på IVA och sedan överflyttats tillvårdavdelning.

I olika perioder har ämnet våld inom psykiatrin lyfts fram i media, ofta i samband med att ett våldsdåd har begåtts av en ?våldsam psykpatient?. Varken i media eller i den tidigare forskningen är det vanligt att ämnet blir belyst ur ett patientperspektiv. Denna kvalitativa studie försöker fånga ett inifrån-perspektiv och tar sin ansats i att försöka beskriva vad som kan leda fram till att det uppstår konflikt- och våldssituationer på en sluten psykiatrisk avdelning. Studien har genomförts med hjälp av samtal med sju personer med erfarenhet av våld under sin vistelse på en sluten avdelning.

Bakgrund: Överviktsoperationer ökar i snabb takt runt om i världen i samband med en eskalerande fetmaepidemi. En överviktsoperation innebär stora förändringar i livet och ställer krav på att sjukvårdspersonal är kunniga om dessa förändringar ur patientens perspektiv.Syfte: Syftet med litteraturstudien var att belysa patienters upplevelser före och efter överviktskirurgi.Metod: 13 vetenskapliga artiklar granskades och analyserades. Sammanställningen resulterade i ett tema och fem presenterade underkategorier.Resultat: Överviktskirurgi blev en sista chans till ett bättre liv för patienterna. De hade förväntningar på ett förändrat liv, som i många fall till stor besvikelse inte blev bättre. Patienterna upplevde att den mentala hälsan blev åsidosatt vid överviktskirurgi, varav de önskade att vårdpersonalen la mer fokus på just detta.Slutsats: Då överviktskirurgi är en livsomvälvande process är det viktigt att sjuksköterskan har förståelse för patientens hela upplevelse, även den känslomässiga..

Intranets has been marketing as the tool for solving the organisations information problems. My interest is to see how an intranet works in an organisation. This study was an investigation about the use of EkaForum, the intranet of Eka Chemicals, at the Rollsbo division. The study aimed to evaluate how EkaForum is being used, firstly as a transmitter of information and secondly as a communication tool for the organisation. The study was constructed as a quantity survey based on a questionnaire with 24 questions and was sent out to the staff of Rollsbo division.

Studiens syfte: Har varit att beskriva upplevelser av möten med vårdpersonal hos patienter med anorexia. Studien är en litteraturstudie som är baserad på tre självbiografiska böcker. Bakgrund: Anorexia är en vanlig förekommande sjukdom där flickor drabbas oftare än pojkar. Lidande och välbefinnande är två vanliga inslag i sjukdomen. Mötet och bemötandet mellan vårdpersonal och patient är viktigt då ett misstag från personalen kan leda till stor skada.

During the last decades the evolution of information technology and the increasing ability to access information have been discussed in many ways. In the beginning the focus was on the technology but now the discussion is more and more about the use of information and how to develop knowledge out of it. There is an ongoing discussion about the difference between knowledge and information. The subject of this Master s thesis is to find out if and how the Swedish elementary school has written into its mission statements to help the pupils to become information literate. For this purpose I have examined literature about information literacy and pedagogic as well as legislation and other documents that control how the Swedish elementary schools work.

Cirka 500 000 blodenheter transfunderas i Sverige varje år. Uppskattningsvis får mer än 100 000 patienter blod varje år vilket motsvarar cirka två blodenheter per transfunderad patient. Modern blodtransfusionsbehandling utgår från en metod där blodkomponenter avskiljs från givarblodet och patienter får bara de blodkomponenter de behöver enligt ordinationer. De blodkomponenterna som vanligtvis används är erytrocytkoncentrat, plasman och trombocytkoncentrat. Kirurgiska ingrepp, trauman och olycksfall, brännskadebehandlingar, tumör- och leukemibehandlingar, förlossningsblödningar, blodbyte på nyfödda, anemier är exempel på tillstånd som kräver blodtransfusionsbehandling.

The aim of this study is to examine present forms of interaction between Child Welfare Clinics (Barnavårdscentraler, BVC), and libraries. The study departs from the user?s perspective, i.e. how the parents evaluate the information they are given about the library and its resources to provide information they want in their present and new situation. In two local communities the survey looks into how parents of babies are informed about the library in meetings arranged as part of the information and support program provided by BVC.

Beroende på arbetsplats kan sårvård vara ett dagligt återkommande moment i vårdarbetet. Syftet med studien var att beskriva omvårdnaden vid kroniska sår. Sårvård förekommer i olika vårdande sammanhang och olika vårdmiljöer, därav kom syftet även att belysa likheter och skillnader runt sårbehandling i olika vårdmiljöer. En kvalitativ metod användes med berättelser som datainsamlingsmetod. Resultatet bygger på nio berättelser från vårdare inom hemsjukvården och åtta vårdare med speciell utbildning inom sår/sårvård.Resultatet redovisas i form av fyra teman; Möta patienter med sår, Anpassa sårbehandlingen efter förutsättningarna i vårdmiljön, Bedömning och dokumentation av sårläkningsprocessen och Rutiner kring sårbehandling.

Introduktion: Suicidala patienter är en patientgrupp som väckte känslomässigt engagemang hos vårdpersonalen.  För att kedjan av vårdinsatser mellan den somatiska och psykiatriska vården skulle fungera optimalt behövdes ett väl utvecklat samarbete. Syfte: Syftet med studien är att belysa vårdpersonalens upplevelse av att vårda en patient som utfört en suicidal handling samt samarbetet mellan psykiatrisk och intensivvårdsavdelning vid vård av dessa patienter. Metod: Studien gjordes med en kvalitativ metod med intervjuer i fem fokusgrupper där resultatet tolkades med hjälp av en manifest innehållsanalys. Resultat: Studien visade att vårdpersonalen upplevde den suicidala patienten som en komplext och resurskrävande patientgrupp. Resultatet visade även att man önskade ett mer utarbetat samarbete runt dessa patienter mellan intensivvården och psykiatrin.

SammanfattningSyfteSyftet med studien var att analysera och jämföra de åtta system/modeller som finns bland Sveriges landsting, som beskriver arbetet med uppföljningen av FaR® mellan förskrivare och patient. Genom empirin, som grundar sig på ett flertal intervjuer med ansvariga för detta arbete, undersöktes vad som enligt de tillfrågade har lett till framgång respektive motgång i uppföljningsarbetet (mellan förskrivare och patient). Studien syftade även till att undersöka om, och i sådant fall i vilken utsträckning uppföljningsarbetet bygger på de teoribaserade beteendeförändringsmodellerna som FaR® har hämtat inspiration från.FrågeställningarVilka svårigheter och möjligheter har påträffas med arbetet kring uppföljningen mellan förskrivare och patient?Hur är uppföljningsarbetet förankrat i ett teoretiskt perspektiv? (Det vill säga om, och i vilken utsträckning uppföljningsarbetet bygger på beteendeförändringsmodeller?)MetodEn kvalitativ metod har använts där sju intervjuer med de landsting/regioner som innehar system/modeller över uppföljningsarbetet, ligger till grund för det presenterade resultatet. En innehållsanalys har sedan genomförts med de transkriberade intervjutexterna.ResultatResultatet visade att svårigheter infann sig på både individ - (attityder) och organisationsnivå (journalsystem, dokumentation, statistik etc.).

The aim of this study was to examine if an organisation that strives for democracy and participation, also possess an open information culture. This study deals with the information culture in a social movement organisation, Attac Gothenburg. To achieve the aim, following questions were asked: What is the organisation culture like, is it open or closed? What is the information culture like, is it open or closed? What is the information culture like, in relation to the identity of the organisation? The focus has been put on earlier research in social movements, organisation and information culture. In this qualitative study I have collected material mainly from interviews.

Inom akutsjukvården är en stor del patienterna 65 år och äldre, vilket innebär att en stor del av vården vid en akutmottagning omfattas av bemötande och omhändertagande av äldre patienter. Syfte: Syftet med denna studie var att belysa hur äldre personer beskriver att deras behov av omvårdnad blir tillgodosett av omvårdnadspersonal vid akutmottagning. Metod: Studien genomfördes som en litteraturstudie där 13 artiklar granskades. Resultat: Resultatet visade att många äldre hade en negativ upplevelse av sin vistelse på akutmottagningen. Många fick vänta länge och fick inte sina basala behov tillgodosedda såsom t.ex.